Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares upplevelser av den palliativa vården i hemmet utifrån aktuell vetenskaplig litteratur. Litteraturen som använts till resultatet har varit vetenskapliga artiklar av i huvudsak kvalitativ design. Artiklarna söktes i databaserna Blackwell Synergy, Elin och Pub Med. Sökorden som användes var Caring, Caregivers, Experiences, Family, Homecare, Needs, Palliative care, Perception. Sökorden kombinerades för att få artiklar som överensstämde med syftet och frågeställningen. Resultatet visade att anhörigvårdarna upplevde det som en självklarhet att den sjuke personen skulle vårdas hemma för att kunna behålla sitt normala liv och sin värdighet så långt som möjligt. Att få kunskap om hur de utförde omvårdnaden samt information om sjukdomen samt om risker och fördelar vid behandling upplevdes som viktigt och gav dem förståelse för situationen. Anhörigvårdarna levde med krav och förväntningar från flera håll, från den sjuke, andra anhöriga, från sjukvårdsteamet, samhället men också från dem själva. Periodvis var de både fysiskt och psykiskt utmattade, vilket gjorde dem sårbara. Perioden av palliativ hemsjukvård karaktäriserades av rädslor, osäkerhet, frustration och utmattning men även av positiva känslor och glädje över att kunna skapa livskvalité för den sjuke personen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienterna upplevde omvårdnaden i den palliativa vården samt hur sjuksköterskan upplevde omvårdnaden av patienter i palliativ vård. Vetenskapliga artiklar som använts har sökts via databaserna ELIN, PubMed, EBSCO och Wiley InterScience. Inklusionskriterierna för artiklarna var att de inte var äldre än tio år, skrivna på engelska och svenska. Kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 16 kvalitativa studier som var publicerade mellan 2000 och 2006. Artiklarnas resultat visade att både sjuksköterskor och patienter upplevde information och kommunikation som en viktig aspekt i den palliativa omvårdnaden. Patienterna uppgav att sjuksköterskans betydelse i omvårdnaden bestod i att ha tid att lyssna, vara tillgänglig och flexibel. Det var också av stor vikt att patienterna kunde känna tillit och förtroende till vårdpersonalen. Sjuksköterskan uppgav att kollegorna spelade en stor roll för palliativ omvårdnad. Att ha kollegor att diskutera med och relationen dem emellan var viktigt för att kunna ge en professionell och god omvårdnad. Sjuksköterskorna uppgav också att om de var harmoniska i sig själva blev omvårdnaden bättre.

Bakgrund: En av de största händelserna i en mans liv är att bli pappa. Stöd och uppmuntran från barnmorskan till den blivande pappan behövs. Det är viktigt för pappan att vara nära sin kvinna och sitt barn. Det är betydelsefullt för hela familjen att pappor inkluderas i den postnatala utbildningen. Syfte: Att undersöka nyblivna pappors upplevelser av BB-vården. Metod: En tvärsnittstudie som ingår i en longitudinell studie. Data samlades in från tre olika sjukhus i Västernorrland under 2007. En kvantitativ design användes. 827 blivande pappor inkluderades i studien. Statistisk dataanalys gjordes. Resultat: I studien ingick både förstagångspappor och ompappor. Det var 606 av dessa pappor som erbjöds att stanna kvar på BB över natten. Majoriteten av papporna erbjöds övernattning på traditionell BB avdelning, resten fördelades på övriga vårdformer. Papporna var nöjda med stöd och bemötande från personalen, men mindre nöjda med information om samlivet, kvinnans omställningar och barnets behov. Den enda statistiskt signifikanta skillnaden var att ompappor som inte stannade kvar var mer missnöjda med informationen om samliv och informationen om barnets behov jämfört med de som stannade. Mellan förstagångspapporna som stannade kvar/inte stannade kvar fanns inga statistiskt säkerställda skillnader. Slutsats: Papporna var nöjda med stöd och bemötande på BB. Informationen om samliv, barnets behov och kvinnans omställningar efter förlossningen behöver förbättras.

No description available.

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar. Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                          Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag. Trygghet i att vårdpersonalen fanns tillgänglig var en viktig aspekt i studien, vilket minimerade anhörigas oro.              Nyckelord: Pallativ vård, Anhöriga, Erfarenheter och Behov.

Materialet för uppsatsen är berättelser i essäform, som grundar sig på erfarenheter och iakttagelser från författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda tråd är utforskandet av vårdens praktiska kunskap dess underordnade roll inom kunskapsvetenskap och dess förhållande till teoretisk kunskap. Det är fyra berättelser som är bärande i uppsatsen. Samtliga berättelser är bearbetade i dialogseminarium inom yrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frågeställning. Hur kan berättelser och analogier förmedla och synliggöra vårdens praktiska kunnande och dess betydelese för vårdens kvalitet? Kanske kan berättelsen som metod även stärka den praktiska kunskapens särart och ge den den uppmärksamhet och position som den förtjänar? Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det är där som det oåterkalleliga händer, men teoretisk kunskap är högre värderat inom vetenskap. Inom vården är teori och praktik beroende av varandra, men den praktiska kunskapen kräver en annan metod att synliggöra och erövra. Hur utvecklas empati inom vården? Vad är det att vara professionell men ändå personlig? Hur lyckas vårdpersonal att kombinera spontanietet och ändå hålla sig till den förutsatta planen? Hur kan omvårdnadskonsten leva vidare trots att allt mer ska mätas och planeras utifrån matematiskt språk? Hur kan vi handleda och skapa en praxis på arbetsplatsen på ett sätt så att novisen får mod och hjälp att utveckla sitt praktiska jag? Genom berättande, både i form av eget skrivande och genom skönlitteratur, teater och film ges möjlighet att synliggöra yrkeskunnande Berättelsen i sig själv men även som analogi, erbjuder tillfälle till reflektion som är förutsättning både till empatisk mognad och till utveckling av yrekskunnandet. Det ger även en gestalting av yrkeskunnande och tyst kunskap som inte återges i traditionell kurslitteratur. I denna uppsats finns något av det gestaltat. Denna uppsats är ett resultat av studier vid masterprogrammet yrkeskunnande och teknik vid Linnéuniversitetet HT 2013-Vt 2015.

Bakgrund: Sjuksköterskan har till uppgift och ansvar att ta hand om hela familjen när en familjemedlem blir sjuk. Viktiga delar i den palliativa vården är kommunikationen och relationer som bör fungera bra mellan familjen, patienten, arbetslaget samt inom arbetslaget. Närstående ska erbjudas att delta i vården och få stöd både under familjemedlemmens sjukdomstid och efter dödsfallet. Familjen är en viktig del i vården av en patient och det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om familjen och att kommunicera med dem. Syfte: Syftet var att belysa familjens upplevelser av kommunikationen med sjuksköterskan vid palliativ vård. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar, det erhållna materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet innehöll två kategorier: ”Att känna sig sedd och hörd”, under den fanns tre subkategorier, ”Kommunikationen har betydelse”, ”Viktigt med en förtroendefull relation” och ”Individer respekterades inte”. Den andra kategorin var: ”Att känna sig välinformerad”, även den innehöll tre subkategorier, ”Informationen har betydelse”, ”Brister med informationen” och ”Svårförstådd information”. Slutsatser: Det visade sig att det fanns brister i kommunikationen och att sjuksköterskorna borde vara bättre på att kommunicera med och se familjen till patienter som vårdas palliativt. Det var viktigt för familjen att känna sig sedd och hörd genom att de visades respekt och sågs som individer. En annan viktig upplevelse var att känna sig välinformerad för att kunna uppnå trygghet och välbefinnande i känslosamma situationer. Kommunikation och information är nära kopplade till varandra och hör ihop.

Det finns flera olika tillstånd som kan leda till att en patient får en stomi. En person som får en stomi kan uppleva ett försämrat självförtroende. De kan även uppleva en rädsla för att stomin skall synas under kläderna samt att stomin skall läcka. Det finns forskning om hur patienter upplever sin livssituation, emellertid finns det mer sparsamt med forskning kring hur patienter med stomi upplever vården. Sjuksköterskor som inte är lyhörda inför patientens behov kan orsaka att patienten utsätts för ett onödigt vårdidande. Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter upplever vården i samband med en stomioperation. En litteraturstudie har genomförts för att besvara denna studies syfte. Valet av en litteraturstudie gjordes för att beskriva forskningsläget inom ämnet. I resultatet framkom det att patienter med stomi hade både positiva och negativa erfarenheter av vården. Några av patienterna upplevde att de blev bemötta med respekt och omtänksamhet samt att personalen var lyhörda. Det framkom också att patienterna ansåg att om sjuksköterskorna hade en hjälpsam inställning samt erfarenhet kring stomivård fick de en mer positiv upplevelse av vården. De patienter som var mindre nöjda med vården upplevde att de inte fått tillräckligt med information om sitt tillstånd och detta ledde till att de själva fick söka kunskap på annat håll. Det framkommer också att patienter upplevde att de inte gjordes delaktiga i vården och detta ledde till att de upplevde en maktlöshet. Denna studie kan användas för att göra vårdpersonal medvetna om hur stomiopererade patienter upplever vården. Ökade kunskaper kan medföra att vårdpersonal får en möjlighet att göra förändringar i vården. Förändringarna kan leda till att patienterna får en bättre upplevelse av vården.

Bakgrund: I dag möter sjuksköterskor/vårdpersonal patienter i livets slutskede och deras anhöriga oavsett arbetsplats. Detta ställer stora krav på kunskap och förmåga att hantera situationerna inom professionerna. Som sjuksköterska behöver vi förståelse för att kunna möta behoven, stödja och förbättra villkoren för de anhöriga. Syfte: Att beskriva hur närstående upplever palliativ vård och vilket stöd de anser sig behöva från vården, även beskriva hur data har samlats in i litteraturstudien ingående i artiklarna.   Metod: En beskrivande litteraturstudie. Till studien valdes 13 artiklar ut med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Två huvudteman med underteman framkom vid granskning av artiklarna: 1) Fysiska, psykiska och sociala aspekter; Anhöriga upplever att ett stort ansvar och krav ligger på dem i den palliativa processen. Anhöriga beskriver hur en vardag förändrades och de fick inta en ny roll. Existentiella frågor och tankar om död och framtid uppkom  under resans gång.  Relationer förändrades på både gott och ont.  2) Kommunikation. Positiva och negativa aspekter framkom mellan sjuksköterska och anhörig. Anhöriga beskriver hur de vill att kommunikationen ska vara: rak, ärlig och öppen. Detta ingav en trygghet. Granskningen av den metodologiska aspekten visade att datainsamlingsmetoder som använts var semistrukturerade intervjuer, sekundär analys, ostrukturerade intervjuer och frågeformulär med öppna frågor. Slutsatser: Anhöriga behöver ett större stöd av vårdpersonal för att möta de utmaningar som kommer. I studien upplevde anhöriga psykiska, fysiska och sociala påfrestningar. Att ta sig tid och inte stressa i möten med patient och anhörig framstår i denna studie som viktigt eftersom stress framkallade ångest hos anhöriga. Kommunikationen från vårdpersonalen ska vara rak, ärlig och öppen framkom som en aspekt. Brist i kommunikationen ledde till att de anhöriga kände en psykisk påfrestning.

Bakgrund: Omorganisationer sker ständigt inom vården för att förbättra, effektivisera och anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Sjuksköterskan som arbetar i denna turbulenta miljö har ett stort omvårdnadsansvar och har ofta hög arbetsbelastning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur sjuksköterskan påverkas av omorganisationer i vården. Metod: Studien är en deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar.Artiklarna har analyserats och artiklarnas resultat har sammanställts. Genom en modifierad granskningsmall har artiklarna granskats och poängsatts utifrån ett poängsystem. Tio artiklar med medel till hög kvalitet har inkluderats i studien. Resultat: Flera artiklar pekar på att omorganisationer innebär nedskärningar och minskade resurser. Detta skapar större arbetsbelastning för sjuksköterskor, allt fler krav ställs, arbetstillfredsställelsen minskar och sjuksköterskorna känner sig stressade och den psykiska ohälsan ökar. Sjuksköterskor väljer även ibland att byta jobb på grund av detta. Slutsats: Resurser måste sättas in för att en omorganisations förändringar inte ska behöva påverka sjuksköterskans redan hektiska arbetsmiljö negativt. Förändringarna som sker måste kommuniceras väl med de anställda och de anställda måste känna sig delaktiga i processen. Detta skulle bidra till mindre stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna. Det krävs fler undersökningar för att se hur man skapar en bra arbetsmiljö för sjuksköterskor under en omorganisation.