Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa. Det framkom att de kände sig negativt bemötta i form av skrik, skäll och förolämpande kommentarer. De beskrev också möten där de blivit positivt bemötta, när vårdpersonal lyssnat, brytt sig och sett kvinnorna som människor bakom deras självskadebeteende och psykiska diagnoser. Slutsats: Kvinnor med självskadebeteende är unika individer och alla vill bli behandlade olika utifrån vilka vårdsituationer de befinner sig i. Det som ska finnas i åtanke vid bemötande av denna patientgrupp är att ett för kvinnan negativt bemötande kan orsaka ytterligare självskador.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar med palliativ vård påverkas psykiskt av sitt arbete samt hur de hanterar detta. Frågeställningar - På vilket sätt påverkas de som arbetar med palliativ vård psykiskt av det dagliga mötet med döden? Vilken hjälp finns till de som arbetar med palliativ vård, och hur fungerar den idag? Vilken hjälp önskas av de som arbetar med palliativ vård? Metod - Studien bygger på fem intervjuer som genomförts med personer som arbetar med palliativ vård. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För att komplettera intervjumaterialet har även enkäter delats ut till personal på den palliativa avdelningen på berört sjukhus. Resultat - Studien visar att de som arbetar med palliativ vård påverkas både positivt och negativt av detta. Den mest givande hanteringsstrategin för att hantera negativ psykisk påverkan enligt undersökningsgruppen visade sig vara spontana samtal med kollegorna. Schemalagd handledning, både i grupp och enskilt förekommer också, men här finns utvecklingspotential. Begränsad ekonomi och tidsbrist ses som de största hindren för utveckling.

Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård.   Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan. Med följande studie önskar författarna öka kunskapen om vad som påverkar mötet mellan sjuksköterskans och anhöriga till patienter i palliativt skede i hemmet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med anhöriga till patienter som får palliativ vård i hemmet.   Metod: Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med hjälp av individuella semistrukturerade intervjuer av åtta sjuksköterskor från kommunal hemsjukvård. För att analysera data användes kvalitativ innehållanalys.   Resultat: Förutsättningar för att skapa ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga i palliativ hemsjukvård utgörs av flera olika aspekter. För att hemmet skulle vara en fungerande vårdplats krävdes att sjuksköterskan var lyhörd och kunde anpassa sig till varje situation. Det var viktigt att skapa förtroendefulla vårdrelationer för att anhöriga skulle känna sig trygga. Relationerna kunde skapas genom en god kommunikation och genom att inbjuda anhöriga till delaktighet. Att kunna hantera olika familjekonstellationer samt anhörigas känslor och reaktioner var också avgörande för hur mötet skulle bli.   Slutsats: Föreliggande studie visar att sjuksköterskornas möte med anhöriga i palliativ vård i hemmet är komplext och förutsättningar för ett gott möte mellan sjuksköterska och anhöriga har framkommit. Dessa förutsättningar handlar om hemmet som en fungerande vårdplats där sjuksköterskan behöver kunna skapa förtroendefulla vårdrelationer genom att kommunicera med anhöriga och skapa förutsättningar för deras delaktighet. Sjuksköterskan behöver även kunna hantera anhörigas känslor och reaktioner samt olika familjekonstellationer. Antonovsky menar att, för att kunna möta människor med olika behov på ett professionellt sätt krävs begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Detta beskriver han som en känsla av sammanhang, KASAM.   Nyckelord: sjuksköterska, palliativ vård, hemsjukvård, anhöriga

No description available.

Introduktion: Sjuksköterskor vårdar patienter i palliativ fas eller i livets slutskede. Det finns ett flertal infallsvinklar för sjuksköterskor att samtala med patienten om vårdbeslut, känslor, prognosdiskussioner mm som är kopplat till livets slutskede. Av olika anledningar uteblir dessa samtal många gånger, vilket kan leda till sämre vård. Syfte: Beskriva vad som kan påverka sjuksköterskans samtal rörande livets slutskede med patienter i palliativ fas eller livets slutskede. Metod: litteraturstudie, enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Totalt elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed ingår i resultatet. Analys: Polit & Becks (2012) niostegsmodell användes vid databassökningen i Cinahl och PubMed, där slutligen elva artiklars resultat analyserades. Underkategorier funna i resultaten, sammanfördes i fyra huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier urskiljdes; organisatoriska och emotionella/psykologiska faktorer. Dessa påverkar sjuksköterskan när hon tar initiativ att tala om livets slutskede med patienter i palliativ fas eller döende patienter. Även faktorer som inte går att kontrollera påverkar. När det gäller ifall sjuksköterskan berättar om andra patienters dödsfall, inverkar ifall patienten frågat, om patienten har dödsrädsla, patienternas relation, gruppattityd och personliga erfarenheter. Slutsats: Organisatoriska förändringar i form av utbildning, träning, och stödfunktioner för svåra samtal skulle kunna öka antalet samtal som blir av och förminska de emotionella faktorerna som hindrar att samtal blir av.

Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede. När det inte längre finns något att göra för att bota sjukdomen inriktar sig vården på att göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt för patienten. Palliativ vård av vuxna och barn skiljer sig åt då barns intellektuella funktioner utvecklas med åldern. När en familjemedlem blir sjuk påverkas inte bara den sjuke utan hela familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas palliativt och avlider. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på tio vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Forsberg och Wengströms granskningsmall. Artiklarna analyserades enligt Lundman och Hällgren-Graneheims innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver föräldrarnas upplevelser kring att ha ett barn som vårdas palliativt: Vikten av att upprätthålla en normal vardag, Behovet av att ha kontroll i situationen, Vårdrelationens betydelse samt Vetskapen om att barnet kommer dö. Slutsats: När ett barn drabbas av en obotlig sjukdom vänds hela familjens tillvaro upp och ner. Föräldrarna kände ett behov av att ha kontroll i situationen. Något som upplevdes som ovärderligt av föräldrarna var öppen och ärlig vårdpersonal. Barnets död gjorde att föräldrarna upplevde livet meningslöst, de försökte ständigt finna en ny mening.

Bakgrund: Ryggsmärta är ett vanligt problem i Sverige och medför stora samhällskostnader. Diskbråck är en skada som kan orsaka smärta vid lumbala ryggproblem och livstidsincidensen av symptomgivande diskbråck ligger någonstans mellan 1.3-5.3%. I Sverige rekommenderas konservativ behandling vid diskbråck i ländryggen framför operation, det finns dock indikationer som kan tyda på att det behövs en operation exempelvis ischiassmärta som strålar nedanför knäleden. I Sverige under 2013 utfördes 2262 diskbråcksoperationer. Träning med fysioterapeut postoperativt har visat sig ge snabbare förbättring och bättre slutresultat. Eftersom det finns olika träningsmetoder för postoperativ rehabilitering ser vi ett behov att sammanställa detta. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa de träningsinterventioner inom fysioterapeutisk rehabilitering som beskrivs i litteraturen för postoperativt lumbalt diskbråck. Metod: Datainsamlingsmetoden har skett genom att söka i databaserna PubMed, CINAHL,Web of Science och Google Scholar. Totalt inkluderades 14 studier. Resultat: Litteraturöversikten visar att sju olika träningsinterventioner har använts för postoperativa lumbala diskbråck. Resultatet presenterar också vilken form av övningar, volym, frekvens, intensitet, duration och postoperativ start. Konklusion: Det är skillnad gällande upplägg även inom samma träningskategori i de separata studierna. Tydligheten kring programmen är något som kan förbättras i framtida studier för att enklare tillämpa klinisk implikation.

Bakgrund Kvalitetsindikatorer beskrivs underlätta styrning och kvalitetsutveckling av hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det finns dock begränsat vetenskapligt stöd för patientinvolvering vid framtagande av kvalitetsindikatorer.   Kontext för studien Studien tog utgångspunkt i ett förbättringsarbete på en regions ungdomsmottagningar, som uppvisat omotiverade skillnader avseende tillgänglighet och kompetens. Förbättringsarbetets målsättning var att utveckla kvalitetsindikatorer som ungdomar och personal upplevde speglar en välfungerande ungdomsmottagning. Arbetet genomfördes med Experience Based Co-Design-metodiken (EBCD). Förbättringsarbetets målsättning utvärderades genom 49 oinvigda ungdomars fritextbeskrivningar, samt fokusgrupper med medarbetare. Utvärderingen visade att förbättringsarbetets målsättning hade uppnåtts.   Studien syfte Att beskriva lärdomar i organisationen av att utveckla kvalitetsindikatorer genom EBCD, samt jämföra framtagna indikatorer med andra ungdomsmottagningars kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Metod Fokusgrupper med personal, intervju med processägare och dokumentanalys av kvalitetsindikatorsuppsättningar.   Resultat I informanternas beskrivningar vävdes reflektioner om framtagna indikatorer samman med erfarenheter från co-designprocessen. Personbunden förändringsmotivation och bred delaktighet synliggjordes. Dokumentanalysen visade att framtagna indikatorer hade större andel mått med kundperspektiv än jämförda indikatorsuppsättningar.   Diskussion EBCD-metodiken integrerade explicit och implicit kunskap om olika kvalitetsaspekter av verksamheten, vilket främjade förändringsmotivation och personligt lärande. Att metodiken inkluderade konkreta förbättringsarbeten stimulerade till formativ användning av kvalitetsindikatorerna, vilket understöddes av bred delaktighet. Det var möten genom co-designprocessen som främjade dessa effekter, snarare än valet av indikatorer.   Nyckelord: kvalitetsindikator, patientinvolvering, ungdomsmottagning, ungdomsvänlig vård

Tillgången av vattenfödsel är begränsad och erbjuds bara i ett fåtal regioner i Sverige. Forskning visar att vattenfödsel bidrar till många fördelar för den födande kvinnan men informationen kvinnan erhåller är bristfällig. Syfte: Att undersöka kvinnors kunskap om och inställning till vattenfödsel. Metod: Ev tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet inhämtades via en webbenkät som besvarades av gravida kvinnor och kvinnor som fött barn. Resultat: Av kvinnorna bodde 59% i region som erbjöd vattenfödsel och 41% bodde i region där vattenfödsel inte erbjöds. Nästan hälften av kvinnorna (n=48) saknade kunskap om ämnet. Kunskapsnivån var högre bland kvinnor som bodde i region som erbjöd vattenfödsel. Hur väl kunskapen överensstämde med aktuell forskning varierade. Det var 78% av kvinnorna (n=87) som önskade mer information om vattenfödsel. Efterfrågan av vattenfödsel var större bland kvinnor bosatta i regioner med vattenfödsel. Bland kvinnor bosatta i region utan vattenfödsel fanns också en efterfrågan men osäkerheten bland dessa kvinnor var större. Slutsats: Trots en tydlig kunskapsbrist fanns en positiv inställning till vattenfödsel och många kvinnor önskade mer information om ämnet. Detta indikerar att informationen till kvinnor om val av förlossningssätt behöver utvecklas och utformas utifrån kvinnors önskemål och behov.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska i sin vård anpassa ett helhetsperspektiv, personcentrerat och samarbeta med patient och dennes anhöriga för att ge en god vård. Patienten inom palliativ vård värdesätter autonomi, relationer och religion och andlighet för god vård. Den teoretiska tesen som användes var vårdteorin av Katie Eriksson. Syfte: Syftet med denna studie var att överblicka anhörigas upplevelser av palliativ vård när patienten är i sen palliativ fas. Metod: Detta är en litteraturöversikt. Resultat: Fyra teman identifierades; ”att känna trygghet”, ”att känna sig otrygg”, ”till betydelsen av kommunikation” och ”att vara delaktig”. Anhöriga uppskattade stöd från vårdpersonal, att umgås med patienten och religion och andlighet. Anhöriga upplevde att delaktighet i vården av patienten värderades i de fall detta var valfritt och inte om deltagandet var ett resultat av bristande vård. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig roll när det gäller de anhörigas upplevelse av palliativ vård. Både negativa och positiva erfarenheter identifierades, och båda härrörde från behandling från vårdpersonal. Anhöriga påverkas av miljön och upplever både bemanning och hälsotillräcklighet med stor uppmärksamhet.