No description available.

<p>Oron för att utsättas för hot eller våld är för många anställda inom vårdsektorn en daglig psykisk påfrestning. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelser i samband, med hot och våld i den somatiska vården samt hur det hanteras. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I databaserna Medline och Cinahl fann författarna 33 artiklar varav 7 artiklar ansågs svara mot studiens syfte, genom manuell sökning valdes 5 artiklar ut. De vetenskapliga artiklarna granskades och bedömdes vad gällde vetenskaplig kvalitet. Vid analys av artiklarnas resultat framkom tre tema i form av 1.Upplevelser vid hot och våld, 2. Hantering av upplevelser som uppstår vid hot och våld, 3. Upplevelser av brist av stöd från arbetsledningen samt underrapportering av våldsincidenter. Ilska, rädsla, stress, maktlöshet och hjälplöshet var de mest omskrivna upplevelserna. De viktigaste faktorerna i hanteringen av upplevelser var support från kollegor samt coping strategier. Det framkommer också hur personalen upplever avsaknad av stöd från arbetsledningen vid hot och våld incidenter, samt vikten av rapportering av dessa incidenter. När sjuksköterskan har kunskap om olika upplevelser som kan uppstå samt hantera dessa på ett optimalt sätt, medför det att sjuksköterskan blir tryggare i sin yrkesroll. Detta genererar i att de omvårdnadsåtgärder som patienten skall ha genomförs.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.</p>

<p>Cerebral ischemia elicits a wide range of events, including complex activation of various intracellular signaling pathways. This study aims to investigate the expression of vascular endothelial growth factor (VEGF) and the activation pattern of mitogen-activated protein kinases (MAPK) in reponse to focal cerebral ischemia. Furtermore, the functional roles of the p38 MAPK and the Src family kinases (SFKs) are investigated with specific signal transduction inhibitors in the rat <i>in vivo</i>. </p><p>VEGF was found upregulated in several cell types including neurons, glia and vascular cells after both permanent and transient cerebral ischemia. VEGF-receptor 1 (VEGFR1) was expressed in a similar manner, while VEGFR2 expression was more restricted and confined to endothelial cells and glia.The main MAPK pathways, including extracellular-regulated kinase (ERK), c-jun N-terminal kinase (JNK) and p38, were differentially activated by cerebral ischemia. ERK activation was present in blood vessels, suggesting a potential role in neovascularization. JNK was also activated in blood vessels in the infarcted hemisphere, possibly reflecting an interaction with ERK, whereas p38 activity was absent in vessels. In neurons, ERK was activated in cortical cells up to days of survival, while no substantial JNK or p38 activation was seen in ischemic neurons. Invading macrophages showed distinct activation of p38 and to some extent also JNK but not ERK. Glia showed activation of all MAPK to a variable extent.</p><p>Pretreatment with the p38-inhibitor SB203580 before transient cerebral ischemia (ischemia-reperfusion) was investigated with magnetic resonance imaging (MRI). The experiment group suffered worse infarcts and blood-brain barrier (BBB) damage than controls, which contrasts to previous studies. The results might be attributed to interference with protective effects of the vehicle or with preconditioning mechanisms. The SFK-inhibitor PP2 significantly reduced infarct size after cerebral ischemia-reperfusion, which is consistent with previously reported effects in permanent ischemia. Due to the multifunctional role of SFKs, it cannot be easily concluded in exactly what cellular context(s) SFKs are of importance to cerebral ischemia.</p><p>In conclusion, the VEGF and MAPK systems of extra- and intracellular signaling are activated in focal cerebral ischemia. Manipulation of p38 as well as SFK <i>in vivo </i>can influence the course of transient cerebral ischemia, which may be of significance to the understanding of the pathology of cerebral ischemia and to the development of therapeutic strategies. </p>

No description available.

Många suicidnära ungdomar söker somatisk vård strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde därför kunna gå att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vård behöver för att uppmärksamma suicidnära ungdomar. Två frågeställningar ställdes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmärksamma suicidnära ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder på suicidbenägenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie. De två största riskfaktorerna för att ungdomar ska begå suicid är tidigare suicidförsök och depression. Suicidnära ungdomar finns inom somatisk vård. Genom kunskap om riskfaktorer, tecken och symtom om suicidalitet kan sjuksköterskan uppmärksamma suicidnära ungdomar vid ett bedömningssamtal. Denna information kan struktureras utifrån VIPS-modellens sökord, vilket gjorts under resultatdelen. Många suicid går att förebygga. Suicidnära ungdomar söker sig i stor utsträckning till somatisk vård. Därför bör resurser läggas på suicidpreventiv utbildning av sjuksköterskor. Vidare forskning behövs om vilken kunskap sjuksköterskor besitter samt i vilken utsträckning de har mod att använda sig av den. Ett annat område för vidare forskning är om suicidnära ungdomar upplever sig uppmärksammade av sjuksköterskor inom somatisk vård.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.

The health care sector Öster has the highest average absence due to short-time sickness in Örebro. It is the short-term absence that has the highest costs for the organisation, not just in money, but also in quality disturbances and administrative work. Health care sector Öster is divided into four areas with a manager for each. We have chosen to conduct our research within the special housings in area one and four, since these two had the lowest and highest short-term absences. The purpose with the research is to examine short-term absences among the health care personnel in the health care sector Öster, see what the absences depend on, and what can be done to solve the issue. We will compare the absences in the area with the highest respectively lowest short-term absences in order to see if there are any prominent differences between the two. The research question is as follows: what does the high short-term absence within health care sector Öster, Örebro, depend on, and what can be done to minimise this absence? We have started with existing theories within the subject management. These theories have then been the foundation for the information we have collected, what answer we have asked, and how the answers have been interpreted. We have then applied these theories on the empirical data we collected in order to see what the reasons could be for Öster's high short-term absences, and we used existing models while finding precautions to implement. The research consists of questionnaires with open questions that we disbursed among the personnel, as well as qualitative interviews with the affected area managers. The housings encompassed in area one: Jeremiasgården and Askenäshemmet, and in area four: Tullhuset, Sirishof, and Skebäcksgården. Through our research we have come to the conclusion that in many situations there are separate opinions within the organisation, first and most between the personnel and the managers. They have in many respects different apprehensions about the organisation. The fact that they are different can be due to lacking communication among them. Concerning the six dimensions, that we had as a foundation when we did our analysis, there is not a clear definition that the organisation is either way, but often a mix. In many occasions it can depend on from which point of view it is looked at, the managers or the personnel. In our discussion we talk about the usage of the Cape-model, a working model that has been developed by Carina Persson. It consists of four parts that are to decrease the absence and make the profession more attractive. / Vård och Omsorg Öster har den högsta genomsnittliga korttidssjukfrånvaron i Örebro kommun. Just korttidssjukfrånvaro är den frånvaro som kostar organisationen mest, inte bara i pengar utan även i kvalitetsstörningar och administrativa merarbeten. Vi har valt att genomföra vår studie i de särskilda boendena i område ett och fyra då dessa två hade i genomsnitt lägst respektive högst korttidssjukfrånvaro. Syftet med uppsatsen är att undersöka korttidsfrånvaron bland omvårdnadspersonalen inom vård och omsorg öster, se vad frånvaron beror på och vad som kan göras åt problemet. Vi kommer att jämföra frånvaron hos det område med högst respektive lägst korttidsfrånvaro för att se om det finns några markanta skillnader mellan dem båda. Uppsatsens frågeställning är vad den höga korttidssjukfrånvaron på vård och omsorgsavdelningen Öster i Örebro kan bero på samt vad som skulle kunna göras för att minska korttidssjukfrånvaron? Vi har utgått ifrån befintliga teorier inom ämnet management. Dessa teorier har sedan legat till grund för hur data har samlats in, vilka frågor vi har ställt under våra intervjuer och hur svaren har tolkats. Vi har sedan applicerat teorierna på den empiri vi samlat in för att se vad som skulle kunna vara orsakerna till Östers höga korttidssjukfrånvaro och använt oss av redan befintliga modeller när vi tagit fram åtgärder som skulle kunna göras. Undersökningen består av enkätintervjuer med öppna frågor som vi delat ut till vårdpersonalen, samt kvalitativa intervjuer med de berörda områdescheferna. Boenden som omfattades var i område ett: Jeremiasgården och Askenäshemmet, och område fyra: Tullhuset, Sirishof och Skebäcksgården. Genom vår studie har vi kommit fram till att det i många fall råder delade meningar i organisationen, främst mellan vårdpersonalen och cheferna. De har i många avseenden olika uppfattning om organisationen. Att de skiljer sig kan bero på en bristande kommunikation dem emellan. Kring teorin om de sex dimensioner som vi utgått ifrån när vi genomförde vår analys så går det inte att påstå att organisationen är det ena eller det andra utan är oftast en blandning. I många fall kan det skilja sig beroende av från vilken sida det synas från, chefernas eller personalens. Organisationen är vid första anblicken mekanisk då alla sysslor är förutbestämda, det finns en tydlig ledning och en strävan mot effektivitet. De har chefer på olika nivåer där informationsflödet redan är bestämt. Organisationen har svårt att anpassa sig till förändringar vilket kan vara ett resultat av personalen kan känna att de inte kan påverka. I vår teori tar vi upp användandet av Cape -modellen. Det är en arbetstidsmodell som utvecklats av Carina Persson. Den består av fyra delar som skall minska sjukfrånvaron och göra yrket mer attraktivt.

Bakgrund: Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren Syftet: Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. Resultat: Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. Diskussion: Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet.

No description available.