Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom olika faktorer i sjuksköterskans kompetens som påverkade patientsäkerheten, vilka var förmåga att behärska ledarskapsrollen, att kommunicera med medarbetare, evidensbaserad omvårdnad och tekniska hjälpmedel. Hur sjuksköterskan förhåller sig till dessa lägger grunden för en patientsäker omvårdnad.  Vården är en föränderlig bransch där nya rutiner ofta implementeras. Vidare forskning behövs ständigt för att möta morgondagens behov för att uppnå Hälso- och sjukvårdslagens mål om en god och patientsäker vård.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom och ge en god livskvalitet till patientermed obotlig sjukdom. En av den palliativa vårdens fyra hörnstenar handlar om stöd tillnärstående, då en svår obotlig sjukdom inte bara drabbar patienten utan även familjen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en vuxenfamiljemedlem som vårdas palliativt på sjukhus eller i hemmet. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningargenomfördes i databaserna Amed, Cinahl och PsycINFO. I studien inkluderades 7 kvalitativaartiklar som svarade mot syftet. Resultat: Resultatet sammanfattas i fem kategorier; Ett förändrat liv, Känslomässigareaktioner, Behov, Påfrestningar och Stöd. Dessa innefattar femton subkategorier. Slutsats: När en familjemedlem blir svårt sjuk förändras livet även för de närstående. Det kanvara en påfrestande och känslosam tid och de närstående är i behov av stöd för att lättarekunna hantera situationen. Här har sjuksköterskan en del av ansvaret att tillse att denärstående får det stöd som de behöver.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att öka livskvaliteten för patienten och dess anhöriga under den sista tiden i livet. Vid övergången från kurativ till palliativ vård hålls ett brytpunktssamtal av ansvarig läkare. Utan detta brytpunktssamtal fortsätter vården att vara kurativ. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede samt hur de uppfattade den egna förmågan, och de egna upplevelserna av, att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ intervjustudie som innefattade åtta intervjuer som analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Från intervjuerna utkristalliserades tre huvudkategorier: att läkare inte tar initiativ till brytpunktssamtal, att sjuksköterskor upplever en oförmåga till god palliativ omvårdnad på grund av tids- och resursbrist och att de anser sig ha en god kunskap och förmåga om hur omvårdnaden av den palliativa patienten bör ske. Det framkom att brytpunktssamtal i de allra flesta fall endast är ett samtal mellan ansvarig läkare och patientens anhöriga. Patienten och den ansvariga sjuksköterskan är således inte delaktiga i samtalet. Vad som sades och vilka som deltog dokumenterades sällan. Detta upplevde många av de tillfrågade sjuksköterskorna som ett problem då det var dem som efter samtalen oftast fick bemöta både patientens och anhörigas frågor efter dessa samtal. Flera av sjuksköterskorna talade om att de var de, som sjuksköterskor, som skulle föra patientens talan vid de tillfällen då patienten själv inte kunde närvara eller kommunicera. Slutsats: För att optimera den palliativa vården behöver brytpunktssamtalen genomföras tidigare och dokumenteras tydligare. Frånvaron av sjuksköterskor på brytpunktssamtalen leder till svårigheter både i bemötandet av anhörigas frågor och till ge korrekt information om brytpunktssamtalets innehåll och innebörd.

Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.

Background: Within palliative care setting persons with terminal illness is cared for. The aim of the care is to enhance the quality of life for the patient through a holistic approach. The disease can lead to major suffering and require the person to handle the situation. If the person´s ability and capacity to do so is insufficient the identity may be perceived as threatened and quality of life diminished. Self-care can help a person to cope with loss of identity, enhance independence and improve quality of life. Aim: The aim of this study is to explore self-care strategies of patients within palliative care setting.   Methods: The work is a systematic literature review based on ten scientific articles. Both qualitative and quantitative articles are used. Meaningful units in relation to the aim of the study were identified in the result of the articles and  analyzed. New themes and subthemes were formed. In the discussion the result is discussed with Orem self-care deficit nursing theory. Results: The results identified various self-care actions aimed at enhancing the quality of life. Two themes were identified, one theme was to live until death and describes various self-care strategies, where the aim is to maintain normatility and identity. The second theme was to be within the sick body and consisted of strategies related to the disease from which the person suffered. Discussions: The discussion discussed and strengthened the results by linking to literature in other contexts, and Orem´s self-care deficit nursing theory. We argue for the importance of self-care for the whole person and supports this with the reasoning of Orem.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv. En litteraturstudie där resultatet baserades på tolv artiklar genomfördes. Resultatet belyser att dagböcker som företeelse kan identifiera känslor och tillstånd hos patienterna vilket kan hjälpa sjuksköterskan till ökad förståelse för den individuella patientens behov. Dagböckerna ökade patienternas medvetenhet om sin sjukdom eller tillstånd, vilket ledde till bättre följsamhet vid egenvård, symtomlindring och ökad delaktighet i vården. Detta kan ses som ett verktyg utifrån vilket sjuksköterskan planerar olika omvårdnadsåtgärder vilket bör uppmärksammas och utvecklas i omvårdnadsutbildningar. Dagbokens användningsområde bör expanderas och kommande forskning bör genomföras i syfte att utveckla dagbokens betydelse som ett effektivt omvårdnadsverktyg i dagliga rutiner.

Bakgrund: När en människa drabbas av sjukdom blir även de anhöriga berörda. Anhörigvårdares hjälpinsatser till närstående har fått en allt större betydelse för vården och omsorgen av äldre i hemmet. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd till anhörigvårdare i form av information, rådgivning och undervisning är det betydelsefullt att öka förståelsen för hur anhörigvårdare upplever sin situation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av att vårda sin partner i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med ett systematiskt arbetssätt och baserades på kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i fem kategorier: Tankar och känslor av betydelse för framtiden, Upplevelse av bundenhet, Förhållandet får en annan betydelse vid anhörigvård, Påverkan på den egna hälsan och Copingstrategier. Det visade sig att anhörigvårdares livskvalitet och hälsa påverkades av att vårda sin livskamrat. Slutsats: För att anhörigvårdare ska orka med vårdåtagandet är det av stor vikt att sjuksköterskan upptäcker anhörigvårdare och erbjuder dem stöd. Alla riskfaktorer som kan leda till ohälsa och försämrad livskvalitet för anhörigvårdare behöver uppmärksammas tidigt.

Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap. Högre utbildning och arbetslivserfarenhet beskrevs leda till högre kompetens och positiva reflektioner till den psykiatriska patienten. I resultatet av denna studie fanns det tydliga brister på kunskap som i sin tur ledde till negativa upplevelser kring psykiatriska sjuka patienter inom den somatiska vården.