Bakgrund: Sjuksköterskans huvudsakliga område är omvårdnad. Omvårdnaden ska ske personcentrerat vilket innebär att sjuksköterskan ska ha en helhetssyn på varje ny individ som vårdas. Det ingår också i sjuksköterskeprofessionen att kunna handleda studenter och förmedla det personcentrerade förhållningssättet vidare till dem. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att förmedla ett personcentrerat förhållningssätt i handledningssituationer till sjuksköterskestudenter. Metod: Kvalitativ, deskriptiv metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju legitimerade sjuksköterskor på ett av Sveriges universitetssjukhus. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i sex kategorier: Att lära studenterna att se alla patienter, att förmedla vikten av god kommunikation, att förmedla värdegrunder inom personcentrerad vård, att studenterna tar lärdom av sjuksköterskornas arbetssätt, att hinder försvårar förmedlingen av det personcentrerade förhållningssättet och att möjliggöra det personcentrerade förhållningssättet. Deltagarna framförde att det var viktigt att förmedla till studenterna att ha alla patienter i fokus där man ser människan och dennes resurser och inte endast dennes sjukdom samt att kommunikation var en värdefull färdighet att utveckla. Deltagarnas erfarenheter var att de diskuterade med studenterna om viktiga värdegrunder som lägger grunden för det personcentrerade förhållningssättet. Tid- och resursbrist visade sig vara ett hinder för att i handledningssituationer arbeta personcentrerat. Att introducera studenterna till ett nära teamarbete runt patienterna och att använda PCÖ, personcentrerad överlämning, var möjligheter till att främja det personcentrerade förhållningssättet. Slutsats: Hinder som tid- och resursbrist kan komplicera tillämpningen av det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer. Trots det finns det goda möjligheter till att bibehålla det personcentrerade förhållningssättet i handledningssituationer då sjuksköterskestudenterna har en förmåga till att strukturera upp och prioritera omvårdnadsarbetet samt att beakta de viktigaste värdegrunderna. Detta resulterar i ökad tid till patienterna och högre kvalité på omvårdnaden.

Bakgrund: Utmattningssyndrom har ökat kraftigt sedan 1997 och är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Att drabbas av ett utmattningssyndrom leder till ett stort personligt lidande. Sjuksköterskans etiska koder innefattar att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Inom personcentrerad vård har sjuksköterskan som uppgift att konkret lindra lidandet hos individer som drabbats av utmattningssyndrom. Syfte: Syftet var att belysa lidandet hos individer med utmattningssyndrom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en deduktiv ansats. Teorin som prövades var Katie Erikssons omvårdnadsteori om lidandet. Innehållsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundmans sätt att analysera text. Texter utifrån tre patografier analyserades.                     Resultat: Analysen visade att livslidande var en stor del av det lidandet som en individ med ett utmattningssyndrom upplevde. En central del hos individen var känsla av oro, sorg, minnessvårigheter, behov av återhämtning, trötthet, förlorad identitet, oviss framtid och otillräcklighet. Sjukdomslidande visade att de fysiska sjukdomssymptomen till en början var ganska milda och diffusa som exempelvis yrsel och illamående. Ju längre tiden gick förvärrades symptomen och individen blev mer begränsad i sin vardag. Symptomen eskalerade till ångest, muskelryckningar och i det ännu senare stadiet panikångest, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter. Individen som drabbats av ett utmattningssyndrom kände av ett vårdlidande. Individen upplevde att vården inte gav den hjälp och informationen som behövdes, just för att kunna känna trygghet vid alla obehagliga symptom. Slutsats: Att drabbas av utmattningssyndrom innebar ett stort lidande för individen både psykiskt och fysiskt. För att detta ska kunna undvikas är det viktigt att sjuksköterskan som möter individen har kunskap kring psykiska och fysiska symptom, vilket kan minska lidandet hos individen. Mer forskning kring utmattningssyndrom behövs.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbar i genomsnitt var tionde människa och är ett globalt problem. Psykisk ohälsa är stigmatiserat i samhället och kan leda till negativa attityder. När vårdpersonal har negativa attityder mot psykisk ohälsa kan det påverka vårdrelationen till dessa patienter. Personer med psykisk ohälsa har en ökad somatisk sjuklighet och ökad dödlighet i behandlingsbara sjukdomar. Den somatiska vården har svårt att möta de behov patienter med psykisk ohälsa har och dagens sjuksköterskeutbildning ger sjuksköterkorna en bristfällig kunskapsgrund i området. Vårdpersonal inom somatisk vård möter dessa individer som patienter och det är viktigt att personalen kan bemöta dem på rätt sätt så de kan få den vård de behöver. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. En latent innehållsanalys utfördes och resulterade i två teman. Resultat: Sjuksköterskorna kände oro, rädsla, motvilja eller frustration i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Deras upplevelser var en följd av att de brister som fanns i den somatiska vården för dessa patienter, främst relaterat till arbetsmiljö, kunskap och attityder. Resultatet redovisades i två teman: distansera sig och göra så gott man kan, men inte räcka till. Slutsats: Sjuksköterskorna behöver öka sin kunskap om psykisk ohälsa och hur det påverkar individen. Detta skulle göra det lättare för sjuksköterskorna att etablera en mellanmänsklig relation samt öka deras förmåga att kunna bemöta och bedöma patienternas hälsa.

Bakgrund:Närstående är engagerade i sin familjemedlem med intellektuell funktionsnedsättnings liv, speciellt när de är i behov av vård.I vårdandet av individer med funktionsnedsättning saknas det ofta tillräcklig kompetens hos vårdgivare. Varje individ är unik och ska bemötas och vårdas därefter, i bemötandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning behöver sjuksköterskan vara respektfull, motiverande, inte vara dömande samt försöka undvika att göra individen upprörd.Familjecentrerade omvårdnaden vill involvera hela familjen och se den som en helhet. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelse av både sitt eget och andras vårdande gällande individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar som analyserade med innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans metod. Resultat: I resultat framgår det att närstående hade både dåliga och bra upplevelser gällande vårdandet av individer med intellektuell funktionsnedsättning.Kategorierna som skapades var Upplevelsen av sin vårdande roll, Upplevelsen av vård från utomstående och Upplevelsen av sitt eget ansvaroch underkategorierna var utmaningar i vårdandet, glädje i sin vårdande roll, bristfällig kvalitet i vårdandet från utomstående, tillfredsställande stöd, viljan att ta ansvar och utmaningar i ansvarstagandet.  Slutsats: I resultatet framgår det att det till största del är negativa upplevelser som närstående beskriver. Det visar sig genom utmaningar och påfrestningar i vårdandet gällande individen med intellektuell funktionsnedsättning. Genom att sjuksköterskorsamtalar med närstående och ger dem utrymme att bestämma hur mycket de vill involveras i sin närståendes vård kan sjuksköterskan ge den bästa möjliga vården till både närstående och patient.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en växande sjukdom och en orsak är att befolkningen blir alltäldre. Att leva med ett högt långvarigt blodsocker kan resultera i ett diabetesfotsår. Detkrävs mycket av både individ och vårdpersonal gällande vård och behandling för att ettdiabetesfotsår ska läka. Detta innefattar många olika professioner i teamarbeten. Densituation som en individ befinner sig i kan medföra en påverkan på livskvaliteten. Syfte:Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetesfotsår uppleversin livskvalitet. Metod : Denna litteraturstudie innefattade totalt 14 kvalitativa ochkvantitativa studier som granskades och sammanställdes till ett gemensamt resultat.Resultat: Det framkom att leva med ett diabetesfotsår gav låg livskvalitet i form avbegränsningar och påfrestningar. Det liv som en gång levts byttes ut mot en tappad identitetoch ett liv i isolering. Försök av att leva fullt ut stördes då hjälpmedel var otillräckliga.Vidare framkom det att känslan av att uppleva sig som en börda var svår att hantera dåhjälp och stöd var nödvändigt. Upplevelsen av smärta visade sig vara den störstabidragande orsaken till låg upplevd livskvalitet då smärtan var svår att hantera samt attbehandla. Diskussion: Det var svårt att uppnå livskvalitet om vården enbart fokuserade påsårläkning. Det fysiska, psykiska och sociala påverkade varandra vilket leder till att vårdenmåste se och vårda hela individen i sitt sammanhang. Slutsats: Vården hos individer meddiabetesfotsår har inte anpassats efter individen vilket lett till psykisk, fysisk och socialpåverkan på individens livskvalitet. Att arbeta personcentrerat skulle kunna leda till ökadupplevd livskvalitet. / <p>Godkännnde datum: 19-11-05</p>

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge lindrande aktiv helhetsvård samt stöd och ökad livskvalitet när obotlig symtomgivande sjukdom inte längre går att bota.Varje år avlider mellan 90 000 till 100 000 människor i Sverige och de flesta är i behov av palliativ vård före döden. Sjuksköterskan har en viktig roll i sitt arbete med att skapa en meningsfull och naturlig resa mot döden. Detta bygger på att sjuksköterskan bevarar patientens integritet, lindrar symtom, ger god omvårdnad och stöd till patient och närstående.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) har genomförts. Vid sökning av vetenskapliga artiklar har databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Databas och Medlineanvänts. Samtliga artiklar beskrev sjuksköterskors upplevelse av palliativ vård. Etiskt granskade artiklar som har bedömts innehålla god kvalitét valdes ut. Utvalda studier utfördes inom varierad vårdkontext. Litteraturstudien grundar sig på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ artikel. Resultat: I resultatet framkom tre teman och sju subteman. Dessa teman var anknutna till positiva och negativa aspekter samt arbetsmiljöns betydelse vid sjuksköterskors palliativa vårdarbete. Sjuksköterskor upplevde palliativt vårdande som meningsfullt och berikande. Fluktuerande känslor, såsom hopp och förtvivlan, beskrevs i samband med vårdandet av lidande patienter. Utbildning och klinisk erfarenhet gav en känsla av trygghet hos sjuksköterskorna.  Diskussion:  Resultatetdiskuteras i relation till tidigare forskning och författarnas egna tankar samt utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. / Background: Palliative care is an approach of care provided for relief of suffering, support to patients and their families and increase quality of life when severe illness no longer can be cured. Every year, between 90,000 to 100,000 people die in Sweden and most of them are in need of palliative care before death. The nurse has an important role to play in creating a meaningful and natural journey towards death. This is based on the nurse maintaining the integrity of the patient, relieving symptoms, providing good care and support for the patient and close relatives. Aim: The aimof this studywas to explore the nurses experiences of caring for patients on a palliative stage. Method: A literature review according to Friberg (2017) has been completed. When searching for scientific articles, the databases Cinahl Complete, PubMed, Nursing and Allied Database and Medline were used. All articles described the nurses experience of palliative care. Ethically reviewed articles that have been assessed to contain good quality were selected. The selected studies were conducted within varied care context. The literature study is based on nine qualitative scientific articles and one quantitative article.  Results: In the result, three themes and seven subtemes emerged. These topics were related to positive and negative aspects as well as the importance of the working environment in the nursings palliative care work. The results showed that nurses experienced palliative care as meaningful and enriching. Fluctuating emotions, such as hope and despair, were described in connection with the care of suffering patients. Education and clinical experience gave a sense of safety in nurses. Discussion: The result isdiscussed in relation to previous research, the authors own thoughts and based on Katie Eriksson's nursing theory.

Bakgrund: Palliativ vård ges oberoende av sjukdom och ålder till dem som har en obotlig och livshotande sjukdom. I Sverige behöver årligen 22000 patienter vårdas palliativt. Vården kan utföras i hemmet, på sjukhus, på vård- och omsorgsboende eller på hospice. I vårdteamet är sjuksköterskan en av dem som tillbringar mest tid med patienten och kan uppleva faktorer som kan påverka patientens autonomi i palliativ vård. Autonomi innebär att vård ges så att individen känner delaktighet och har sin självständighet kvar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar patientens autonomi inom palliativ vård. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som innehöll 15 originalartiklar med forskningsetiskt innehåll. Artiklarna hämtades från omvårdnadsdatabaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analyserades utifrån Fribergs (2017c) analysmodell. Resultat: Resultatet baseras på de fyra huvudfynden: sjuksköterskans inställning och betydelse, miljöns betydelse, familj och närståendes betydelse samt tidens betydelse. Studien påvisar att sjuksköterskan upplever att det finns faktorer som såväl stärker som försvagar patientens autonomi inom palliativ vård. Det belyses även vikten av att sjuksköterskan ser patienten och dennes önskemål och därigenom bidrar till stärkt autonomi. Målet är att se varje enskild individ utan att lägga in egna värderingar relaterat till omvårdnadsbehovet. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter bedömdes utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. Fynd från resultatet som lyftes upp i diskussion var sjuksköterskans sätt att informera och kommunicera, sjuksköterskans värderingar, palliativ sedering som val samt tidens betydelse. / <p>Vinnare av Axlagårdspriset 2019</p>

No description available.

<p>Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.</p>