Spelling suggestions: "subject:"vår.""
291 |
Upplevelser av att vårda barn i livets slutskede; ur ett sjuksköterskeperspektivBengtsson, Erika, Fahlén, Elin January 2008 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>Palliativ vård för barn är en relativt ny disciplin som fordrar stort känslomässigt engagemang av sjuksköterskan som kan pendla mellan motstridiga emotioner och sällan lämnas oberörd efter ett barns död. Viktigt är att samla kunskap för att få en djupare förståelse av den palliativa vården för barn. <strong>Syfte: </strong>Var att genom en litteraturstudie belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn i livets slutskede. <strong>Metod: </strong>Sexton vetenskapliga artiklar som analyserats enligt latent innehållsanalys låg till grund för litteraturstudien. <strong>Resultat: </strong>Sjuksköterskorna upplevde ambivalenta känslor och en inre stress uppkom i samband med yttre och inre krav. Sjuksköterskorna kände att de saknade kunskap och erfarenhet av att ge palliation till barn i livets slutskede och stöd till deras familj och önskade därav att få mer stöd från kollegor, utbildning och handledning i deras arbete. Sjuksköterskorna upplevde ändå känslor av meningsfullhet i sitt arbete då de kände att de gav något unikt. <strong>Diskussion: </strong>Sårbarheten utgjorde en svaghet hos de sjuksköterskor som inte kunde hantera svåra känslor eller följde deras eget samvete. Samtidigt ansågs sjuksköterskornas sårbarhet vara en styrka då de i sitt moraliska ansvar öppnade upp och svarade an barnet och familjens behov. <strong>Konklusion: </strong>Sjuksköterskor behöver fördjupade kunskaper för att klara av att vårda barn i livets slut. Detta för att minska en känsla av otillräcklighet och ensamhet.</p>
|
292 |
Att integrera föräldrar i omvårdnaden av prematura barnZittra, Therese, Lindberg, Jessica January 2009 (has links)
<p><em>Bakgrund:</em><strong> </strong>Varje år föds ca 90 000 barn i Sverige, varav ca 4 % föds för tidigt. Det är under nyföddhetsperioden människan behöver som mest omvårdnad i livet. På en neonatalvårdsavdelning ar det en huvuduppgift för vårdaren att se till att så goda förutsättningar som möjligt skapas för kontakten mellan barn och föräldrar. <em>Syfte: </em>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar integrationen av föräldrar i vården av prematura barn. <em>Metod: </em>Metoden<strong> </strong>som användes var systematisk litteraturstudie. Databaserna Pubmed och Cinahl har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. Även manuell sökning gjordes. I studien inkluderades 15 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat: </em>Tre kategorier framkom; främjande faktorer, hämmande faktorer och påverkan på föräldrarna. Till främjande faktorer hörde subkategorierna; vårdmodeller och metoder, stöd samt sjuksköterskeåtgärder. Hämmande faktorer fick subkategorierna; dålig kommunikation och avdelningsrelaterade hinder. Påverkan på föräldrar innefattar subkategorierna; positiva effekter och negativa effekter. <em>Diskussion och slutsats: </em>De tre komponenterna vårdgivarna, vårdtagarna och vårdavdelningens samspel är viktigt för integrationen av föräldrarna. Sjuksköterskan måste skapa en tillitsfull relation till föräldrarna samtidigt som vårdavdelningen måste vara anpassad för optimal involvering.</p>
|
293 |
Föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn : Informationsbehov, känsloupplevelser och hanteringBerglin, Jessica, Johansson, Christina January 2009 (has links)
<p> </p><p><em><strong>Bakgrund:</strong> Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren <strong><em>Syftet</em>: </strong>Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. <em><strong>Metod:</strong> </em>Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. <em><strong>Resultat:</strong> </em>Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. <em><strong>Diskussion:</strong> </em>Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet. </em></p><p> </p>
|
294 |
Dödshjälp : En undersökning om hur argumentationen om dödshjälp ser ut i artiklarAcar, Sandra January 2010 (has links)
No description available.
|
295 |
Den andliga/existentiella dimensionen inom palliativ omvårdnadHozjan, Liselotte, Thams, Helle January 2005 (has links)
<p>Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.</p>
|
296 |
Upplevelse av livskvalitet i palliativ vård hos patienter med cancerLarsson, Anette, Winblad, Lena January 2008 (has links)
<p>Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Lindring av lidande, såväl fysiskt som psykiskt, att uppleva en normal och meningsfull tillvaro, att känna samhörighet med närstående, att acceptera och förbereda sig inför döden samt att känna förtroende för vård och vårdpersonal upplevdes som betydelsefulla faktorer för god livskvalitet. För omvårdnaden är det grundläggande att sjuksköterskan har en helhetssyn och en förståelse för patientens unika situation för att kunna ge en god palliativ vård. Fortsatt forskning inom området är viktigt för att en större förståelse för dessa patienters specifika behov ska uppnås och den palliativa vården ska utvecklas.</p>
|
297 |
Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slutAndersson, Åsa, Voeler, Gunilla January 2006 (has links)
<p>Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Metoden bestod av granskning och analys av 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans förmåga att aktivt lyssna, hennes personliga inställning till döden, utbildning i kommunikationsteknik, relation med patienten samt hennes ordval var faktorer som påverkade det vårdande samtalet. Ökad självkännedom och utbildning i samtalsteknik medverkar till att patientens behov tillfredsställs. Utbildning i kommunikation och omvårdnadshandledning kan förbättra sjuksköterskans förmåga att föra vårdande samtal med patienter i livets slut.</p>
|
298 |
Utan sinne, utan själ... : Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens / Without a mind, without a soul… : Nursing measures for handling anxiety, agitation and aggression in persons with dementiaJohansson, Åkesson, Ida-Maria, Veronica January 2010 (has links)
<p>I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar och två avhandlingar granskades och analyserades. I resultatet skapades fyra kategorier, aktivitet relaterat till social samvaro, musik, kommunikation och dans. Resultatet visade att för att lindra lidande hos personer med demenssymtom, är insikten om livshistorian och intressen grundläggande för det goda vårdandet. Detta kan ske genom att föreslå en meningsfull aktivitet. Exempel på sådan aktivitet kan vara dans, musik, små gruppträffar eller handarbete. Det framgår att det existerar alternativa icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra oro, agitation och aggression hos personer med demens. Dessa anses inte vila på lika hög vetenskaplig grund som farmakologisk behandling då kunskapen inom det området inte är lika evidensbaserad. Ytterligare forskning inom området är därför önskvärt i form av kliniska framtida pilotprojekt för att bevisa dess effektivitet</p> / <p>The number of people with dementia in Sweden is around 200 000. The costs of medication for those people are 160 million Swedish crones/year. Using non-pharmacological nursing measures can be seen as an alternative, at an ethical point of view as well as an economic. It’s therefore very important that the nurse knows about the different treatments and is capable to delegate this further. The aim of this study was to illuminate the nurse non-pharmacological nursing measures in purpose to reduce the anxiety, agitation and aggression in people with dementia. This study was a literature study where 14 articles and two dissertations were used to form the result. In the result 4 categories were created, activity related to socializing, music, communication and dance. The result shows that to relief suffering in persons with dementia it's important to know the individual and this person’s life-history, for the purpose to relief anxiety but also to divert aggressive behaviors in different situations. To know the persons interests and life-history is important to be able to give the person a meaningful activity. An example of this can be dance, music, small group meetings and handcraft. There exist non-pharmacological approach to reduce anxiety, agitation and aggression in persons with dementia. Those strategies are not as scientific as the pharmacological nursing measures because is not that evidence-based. More research in this area is therefore requested such as a clinical pilot study to prove its effectiveness.</p>
|
299 |
Närståendes upplevelser av den palliativa vårdenAbrahamsson, Cecilia, Marcusson, Anette January 2007 (has links)
<p>Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen </p><p>över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården. Studien visar att närstående inte alltid är nöjda med den information och stöd de får av sjuksköterskan. Brist på information, stöd, och adekvat kommunikation leder till att närstående känner sig maktlösa, oroliga och stressade. Behov av undervisning om hur den närstående ska kunna hjälpa den anhörige i vården är betydelsefull, eftersom delaktighet påverkar sorgearbetet positivt. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta närstående på ett adekvat sätt behövs utbildning i palliativ vård och att kommun och landsting tar till sig forskning och integrerar den i det kliniska vårdarbetet.</p>
|
300 |
Betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötetJohansson, Ingrid, Samuelsson, Ingrid January 2007 (has links)
<p>Antalet ansvarsärenden till Socialstyrelsen från patienter ökar och flertalet anmälningar påtalar upplevd brist av kommunikation, rutiner och kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Samband mellan patienttillfredsställelse och vårdgivarens lyhördhet för den enskildes behov är betydelsefullt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa betydelsen av sjuksköterskans lyhördhet i patientmötet utifrån både patientens och sjuksköterskans perspektiv. Det som framkommer är att patienten vill bli hörd och sedd som den individ han/hon är samt mötas av förtroende i en trivsam miljö. Att bli bemött av en lyhörd sjuksköterska är avgörande för en god vårdrelation. I detta ingår att sjuksköterskan använder sina kunskaper och sin omsorg i patientmötet på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Alla sjuksköterskor har inte denna förmåga och möter inte patienten med respekt. Attityd och kroppsspråk är de faktorer som anges som signaler på huruvida en sjuksköterska är lyhörd eller ej. Sjuksköterskans förmåga att tolka, urskilja och tillmötesgå patientens uttalade och outtalade behov är också det som framhålls som avgörande för ett framgångsrikt vårdande. Under vårdutbildningen och på arbetsplatser bör betydelsen av ett lyhört förhållningssätt lyftas fram då en ökad medvetenhet om detta sannolikt kan leda till större patienttillfredsställelse och färre anmälningsärenden.</p>
|
Page generated in 0.052 seconds