No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. <em>Syftet</em> med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. <em>Metoden </em>utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.   </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande inom vården. Tidigare studier visar att sjuksköterskans arbete påverkas på många olika sätt i en stressad situation, till exempel att val av prioritering eller logiskt tänkande blir försämrat då den kognitiva förmågan försämras under stress. Med patientsäkerhet menas att patienten inte ska drabbas av någon vårdskada i form av fysisk eller psykisk skada under sjukhusvistelsen som kan öka lidandet hos patienten.     Syfte: Syftet var att belysa hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård. Metod: Ostrukturerad kvalitativ intervjustudie med sex allmänsjuksköterskor. Innehållsanalysen var inspirerad av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades och det var göra fel i arbetet, avbrott, svårt att prioritera det viktiga samt slarv i arbetsmoment. Sjuksköterskorna upplevde att stressen störde deras arbete och den säkra vården påverkades negativt, till exempel feladministreringar. Slutsats: Den negativa stressen påverkar sjuksköterskornas arbete för en patientsäker vård. Risken för feladministreringar och minskad patientsäkerhet ökar när sjuksköterskor arbetar i en stressad arbetsmiljö.                                                             Nyckelord: Empirisk studie, intervjustudie, patientsäker vård, sjuksköterska, stress

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information. Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar. Ett personcentrerat förhållningssätt bör därför tillämpas i det kliniska vårdarbetet.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga eventuella risker och möjligheter med sensorteknik som hjälpmedel inom vård och omsorg. Studien använder en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där semistrukturerade intervjuer tillsammans med frågeformulär utnyttjades. Åtta personer med olika eventuella relationer till sensortekniken intervjuades och resultatet har visat på att både risker och möjligheter kan ses. Studien visar att vad respondenterna kan anse användbart att sensortekniken utför eller hjälper till med, inte nödvändigtvis ses som acceptabelt. Den visar även på att personal och ledning inom vård och omsorg inte alltid är överens om t.ex. hur mycket utbildning av personalen som behövs vid införande av ny teknik eller hur kvalitén på utbildningen är. De gemensamma åsikter som framkom var hur viktig och betydelserik teknik som t.ex. sensortekniken kommer bli för den framtida vård och omsorg för att kommunerna ska kunna tillgodose det ökade behovet.   Studien bidrar till en djupare förståelse för attityder gentemot sensortekniken och kan vara som en vägledning för kommuner vid införandet av liknande tekniker i framtiden. Genom att lyfta fram de olika rollernas eventuella tankar och idéer om sensortekniken kan det användas som en form av kravanalys, sett utifrån ett operativt perspektiv till fördel för framtida forskning i ämnet. Det kan också underlätta för kommuner, genom att peka ut vart och hur rädslor och negativitet gentemot tekniken kan finnas, för att kunna förebygga med hjälp av ytterligare information till personal, användare och anhöriga.

Abstract   Background: More and more people receiving palliative care in the home, leading to increased responsibility for the next of kin. Being a caregiver and at the same time next of kin is a complex situation for everyone involved. Next of kin´s everyday life changes drastically when everything revolves around the one who is seriously ill. Aim: To describe next of kin´s experiences of being caregivers to a palliative sick person at home. Method: A literature review in which eleven qualitative scientific articles were analyzed and summarized. Results: The results revealed three themes; experience of support, experience of changes in life and experience of strategies. To these themes were formed six sub-themes. Conclusions: Next of kin felt a great responsibility for the one who was sick and they felt that their own lives were set aside. To cope with the situation the next of kin needed information and support in multiple ways. This leads to the nurse to identify the support for the one who is seriously ill and for their families. This requires personal maturity and clinical experiences to meet the next of kin in a professional and empathic manner which leads to increased confidence for everyone involved and that generates in good care.   Keywords: palliative care, next of kin, career, changes in life, support

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser. Resultatet visade att lidandet endast kan lindras om patienterna först fann mening med sitt lidande och sitt liv. Ensamhet, tystnad och att inte bli sedd som medmänniska ökade lidandet medan en god kommunikation, närhet, oberoende, andlig och existentiell tillfredställelse skapade lindrat lidande. När man jobbar inom vården var kunskap om hur patienter upplevde välbefinnande och livskvalitet i livets slut av stor betydelse för att kunna ge tillfredsställande vård till patienterna. Ingen ska behöva lida i onödan och alla bör få möjlighet till en fridfull död. Lidande är en del av livet och alla kommer någon gång i livet att drabbas av lidande.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet. Empati förmedlas genom att hjälpa patienten att få uppleva livskvalité. Detta kan uppnås på olika sätt, bland annat genom att ge tillgänglighet och kontinuitet från sjuksköterskan vilket då kan resultera i en förtroendefull relation mellan parterna.