Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier; "Att få diagnosen", "Psykisk påverkan", "Social påverkan", "Fysisk påverkan" och "Palliativ vård". Att leva med och ge omvårdnad till någon som har Parkinsons sjukdom var krävande och genererade stor frustration. Sjukdomen gjorde det svårt att planera sin tid och framtid. Diskussion: Brist på kunskap, tid och stöd orsakade lidande för patienten och dess närstående. Både patient och närstående upplevde inskränkningar i det sociala livet. Bristerna inom vården ledde till att de närstående fick en högre arbetsbelastning samt en misstro till vårdpersonalen. Med stor sannolikhet leder god kommunikation mellan vårdgivare, patient och närstående till en bättre vårdsituation till livets slut. Slutsats: Denna litteraturöversikt kan leda till ökad förståelse för patienten och dess närståendes upplevelser av PS till livet slut. Vidare forskning är önskvärt för att utforma en specialiserad vårdmodell för patienter med PS i palliativt skede.

No description available.

ABSTRACT Titel: En studie av två vårdcentraler: organisatoriska förändringar till följd av avregleringen. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Elin Moberg, Loan Hoang Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 – juni   Syfte: Marknaden för vårdcentraler i Sverige har avreglerats och förändrats från en monopolmarknad till en konkurrensmarknad. Syftet med denna studie är att visa vilka skillnader och påföljder avregleringen har medfört på marknaden. Forskningsfrågorna vi vill besvara är: Vilka huvudsakliga organisatoriska förändringar har skett för en offentlig vårdcentral sedan avregleringen? Hur skiljer sig den offentliga från den privata vårdcentralen? Metod: En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer med en chef för en offentlig vårdcentral, Stortorgets Hälsocentral, samt för en privat vårdcentral, Hälsocentralen City, har genomförts. Ett frågeformulär har även skickats ut genom mejl till två ur personalen på varje vårdcentral. Svaren från dessa intervjuer sammanställdes och analyserades sedan för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultat & slutsats: De huvudsakliga organisatoriska förändringarna för Stortorgets Hälsocentral har blivit att de måste omprioritera och justera sina resurser och sitt utbud för att kunna profilera sig på marknaden, vid det utökade antalet aktörer. De huvudsakliga skillnaderna mellan den offentliga Stortorgets Hälsocentral och den privata Hälsocentralen City är att den förstnämnda har en mer vertikal uppbyggnad, medan den sistnämnda har en mer horisontell. Stortorgets Hälsocentral har stordriftsfördelar, då de är en större organisation, medan Hälsocentralen City är mer flexibel och anpassningsbar till följd av sin mindre storlek på organisation. Förslag till fortsatt forskning: Under studiens gång har flera funderingar uppkommit som skulle vara intressanta att forska vidare kring, bland annat mer ingående om hur personalen på vårdcentralerna påverkades av avregleringen. Dessutom skulle det vara intressant med en mer omfattande studie för att kunna ge en bild över hela marknaden för vårdcentraler i Sverige. Uppsatsens bidrag: Studien kan bidra till att ge en bild över hur avregleringen på vårdcentralsmarknaden har påverkat två olika vårdcentraler. Nyckelord: Avreglering, Privatisering, Vårdcentral, Organisationsförändring, Primärvård

Antalet verksamma tandläkare blir allt färre till en följd av det pågående generationsskiftet inom tandvården. Samtidigt genomgår Folktandvården likt andra vårdinstanser förändringar för att effektivisera sin verksamhet. Syftet med denna studie är att utröna om förändringen kommer att påverka tandvården på landsbygden. Vidare avses att undersöka hur tandvården kan effektiviseras genom samarbeten för att säkra efterfrågan på tandvård, framförallt på landsbygden.   I studien undersöks hur utbudet av tandvård på landsbygden påverkas av de strukturomvandlingar som ökade kostnads- och effektiviseringskrav samt generationsskiftet inom tandvården medför. Studien grundar sig på intervjuer samt rapporter och statistik främst från Socialstyrelsen som har det övergripande ansvaret för utveckling och uppföljning av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård.   Studiens resultat visar att utbudet av tandvård på landsbygden drabbas till det sämre. Tron på stordrift bland organisationerna och motviljan att flytta till mindre orter bland yrkesutövare är de starkaste bidragande orsakerna. Studien visar trots detta på att det för mindre kliniker råder hög lönsamhetspotential på landsbygden. Problemet ligger i att, som ovan nämnt, få ny personal att välja att arbeta på landsbygden och detta har varit ett problem under en längre tid. Ett förslag för att motverka en utarmad tandvård på landsbygden skulle vara införandet av fler mobila enheter. Något som i dagsläget endast finns i mycket begränsad omfattning.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på hospice samt på sjukhus. En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter. Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa. Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter.

No description available.

Bakgrund:Allt fler svårt sjuka väljer idag att vårdas i hemmet och i och med detta får närstående en central och viktig roll. Att vara närstående till en patient i livets slutskede innebär stora påfrestningar i det dagliga livet och ett otillräckligt stöd i den sena palliativa fasen kan leda till svårbehandlad, traumatisk sorg. Många närstående beskriver känslor av ångest, sårbarhet, depression, och även isolering och ensamhet. Närstående kan behöva stöd att hantera sin svåra situation. Syfte:Syftet var att beskriva närståendes behov av stöd inom palliativ vård. Metod:Vi har genomfört en litteraturöversikt där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med Joyce Travelbee’s teori ”human-to-human relationship” och de fyra hörnstenarna inom palliativ vård som teoretiska utgångspunkter. Artiklarna söktes i Nursing allied and health source, Cinahl plus with full text, Medline with full text samt PubMed. Resultat:Fem kategorier framkom: Behov av information, behov av emotionellt stöd, behov av tillgänglighet, behov av att utbyta erfarenheter med andra i samma situation samt behov av att delta i vården av den döende. Diskussion:Närståendes behov ser mycket olika ut. Som sjuksköterskor måste vi lära oss att se alla närstående som individer med individuella önskemål och behov. Genom Travelbees Human-to-human relationship-teori kan vi förstå detta som en process i flera steg som växer fram mellan sjuksköterskan och den närstående. För att detta ska kunna ske måste sjuksköterskan ha god kännedom om det hon gör, upplever, känner och tänker. Sjuksköterskan måste ha en äkta vilja att förstå den andres känslor och upplevelser. Då kan empatin ge förutsättningar för att starka band uppstår mellan individerna. En förutsättning för att den palliativa vården ska fungera är hörnstenarna teamarbete, kommunikation och relation, närståendestöd samt symtomlindring. Mer forskning behövs om närståendes behov och upplevelser samt hur närståendestödet bör utformas. Det finns ett behov av specialistkompetens hos vårdpersonal för att optimalt kunna möta de närståndes behov.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed. Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman. Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen. De upplever också att sjukvårdspersonal ofta antyder att fibromyalgikerna snarare lider av psykiska besvär. En diagnos gav ett namn på besvären och medförde en känsla av legitimitet till smärtan. Att som patient bli lyssnad till och tagen på allvar samt att bli remitterad till en specialistklinik var något som medförde en positiv upplevelse av vården. Diskussion: Enligt patienternas berättelser om mötet med sjukvården upplever patienterna ett lidande som kan kopplas till Dahlbergs fynd om att då patienten blir förnekad som en lidande människa uppstår ett vårdlidande. Utifrån patienternas berättelser kan man tolka att många vårdare inte ser till patientens livsvärld. Att vårda utifrån patientens livsvärld skulle innebära att patientens upplevelse av smärta inte förnekas, trots att inga objektiva fynd står att finna.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar till resultatet, vilket slutligen resulterade i elva vetenskapliga artiklar som litteraturstudien grundas på. Resultat: Följande kategorier bildades: Känsla av otillräcklighet, En krävande roll, Drivkraft att vårda. Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig otillräckliga då tid och resurser inte fanns att tillgå i tillräcklig omfattning. Att vårda i livets slutskede upplevdes krävande eftersom många sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning och ett betungande ansvar. Trots de negativa aspekterna upplevde sjuksköterskorna ändock att de drevs av en vilja att ge en god vård och arbetet upplevdes värdefullt när sjuksköterskorna ansåg att vården höll god kvalitet.

Denna studie handlar om attityder och uppfattningar av äldreomsorgen, statustrappan, immanent pedagogik samt skolverkets läroplan. Syftet var att undersöka elever på vård- och omsorgsprogrammets uppfattningar av arbetet inom äldreomsorgen. Studien genomfördes genom en fokusgrupp där fyra elever från vård- och omsorgsprogrammets sista läsår utgjorde studiens respondenter. Fenomenografin som ansats fungerade som en stöttepelare genom de centrala delarna, så som syfte, frågeställning, metod och analys. Fokusgruppens samtal varade under två timmar där två fallbeskrivningar utgjorde underlag för diskussion, datamaterialet transkriberades och analyserades sedan. Resultatet innebar att sju olika uppfattningar hittades, de presenteras i varsin beskrivningskategori där uppfattningen beskrivs. Dessa sju är; ”En plats där livet slutat”, ”att visa respekt skapar värdighet”, ”ett enkelt arbete”, ”inget framtidsyrke”, ”förebilder och positiva erfarenheter stärker vårdyrket”, ”status bidrar till (o)intresse” och ”gymnasieutbildningen har betydelse för yrkesutövandet”. Respondenterna uppfattade inte äldreomsorgen som ett attraktivt framtidsyrke, de menade att vem som helst kunde utföra arbetsuppgifterna och att det var en stor anledning till att de hade andra framtidsplaner.