Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

Bakgrund: Många unga lever med separerade föräldrar, där allt fler bor växelvis hos båda sinaföräldrar. En del tidigare studier har visat att dessa ungdomars psykiska hälsa inte skiljer sig från ungasom bor tillsammans med bägge sina föräldrar. Andra studier har visat att det är förknippat med nästanalla aspekter av välbefinnande att bo i en kärnfamilj. Relationen till familjen och ungas välbefinnandehar ett starkt samband. Det kan därför vara betydelsefullt i skolsköterskans arbete att få kunskap omhur familjesituationen påverkar ungas hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva och jämföra psykisk hälsa hos unga i årskurs nio i relation tillfamiljesituation.Metod: Tvärsnittsstudie med inhämtat datamaterial från Folkhälsoenkät Ung 2017. Det var 2703niondeklassare som deltog i enkäten. Undersökningen gjordes i ett län i södra Sverige hösten 2017.Datamaterialet analyserades genom deskriptiv och inferensstatistik för att jämföra skillnader mellangrupper.Resultat: Att skatta sin hälsa dåligt eller mycket dåligt var mer vanligt förekommande hos tjejerna.Tjejerna uppgav mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än killarna. Ungdomar som bortillsammans med båda föräldrarna skattade sin hälsa oftare bra eller mycket bra. De som bor med enförälder skattade sin allmänna hälsa sämst. Ungdomar som bor växelvis eller bara med en förälderuppgav signifikant mer frekventa psykiska och psykosomatiska symtom än unga som bor med bäggeföräldrarna.Slutsats: De flesta ungdomar i studien skattar sin psykiska hälsa bra eller mycket bra. Resultatet visaratt det finns en skillnad i psykisk hälsa hos ungdomar i relation till familjesituation. Att bo med båda sina föräldrar visade sig vara bäst för den psykiska hälsan hos ungdomarna.

<p>Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.</p>

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur familjerättssekreterare resonerar kring ett gott föräldraskap. Vi vill därigenom förstå hur deras föreställningar om ett gott föräldraskap kan påverka dem i arbetet med vårdnadsutredningar. Våra frågeställningar är följande: Hur ser familjerättssekreterarens bild av ett gott föräldraskap ut? Skiljer sig synen på ett gott föräldraskap i förhållande till mödrar respektive fäder? Hur kan den personliga synen på ett gott föräldraskap påverka bedömningen i en vårdnadsutredning? För att nå syftet med vår uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerättssekreterare i två olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förälders viktigaste uppgift enligt våra intervjuade familjerättssekreterare är att uppfylla sitt barns alla behov. En god förälder bör också ge mycket av sin tid och sitt engagemang till sitt barn. Familjerättssekreterarna kan se olikheter i faderskap respektive moderskap och i intervjuerna diskuterar de skillnader i beteendet mellan dem. Vidare diskuterar de hur de resonerar kring ett gott föräldraskap och hur deras syn på det påverkar dem i deras arbete. För att analysera vårt material har vi använt oss av normer som social konstruktion och Hirdmans genusteori.

<p>Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur familjerättssekreterare resonerar kring ett gott föräldraskap. Vi vill därigenom förstå hur deras föreställningar om ett gott föräldraskap kan påverka dem i arbetet med vårdnadsutredningar. Våra frågeställningar är följande: Hur ser familjerättssekreterarens bild av ett gott föräldraskap ut? Skiljer sig synen på ett gott föräldraskap i förhållande till mödrar respektive fäder? Hur kan den personliga synen på ett gott föräldraskap påverka bedömningen i en vårdnadsutredning?</p><p>För att nå syftet med vår uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerättssekreterare i två olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förälders viktigaste uppgift enligt våra intervjuade familjerättssekreterare är att uppfylla sitt barns alla behov. En god förälder bör också ge mycket av sin tid och sitt engagemang till sitt barn. Familjerättssekreterarna kan se olikheter i faderskap respektive moderskap och i intervjuerna diskuterar de skillnader i beteendet mellan dem. Vidare diskuterar de hur de resonerar kring ett gott föräldraskap och hur deras syn på det påverkar dem i deras arbete. För att analysera vårt material har vi använt oss av normer som social konstruktion och Hirdmans genusteori.</p>

I det svenska samhället idag är jämställdhet ett omdebatterat ämne och det förs en hel del statistik uppdelad efter kön för att uppmärksamma skillnader mellan könen. Ett område där statistiken visar på en stor skillnad är fördelningen av föräldrar med ensam vårdnad, där mammorna dominerar och papporna står för mindre än tio procent. Syftet med denna studie var därför att undersöka om svenska domstolar, vid vårdnadstvister, lägger olika betydelse vid vad som är viktigt för en mamma respektive en pappa i sin roll som förälder. För att besvara syftet har en kvalitativ studie av 14 tingsrättsdomar som behandlar vårdnad genomförts och materialet har analyserats med en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Genom innehållsanalysen har tre olika nyckelteman kunnat urskiljas; omsorg, samarbete och maktutövande. Resultatet i studien visar att tingsrätterna i de domar som har studerats inte bedömer mammor och pappor olika när de utför likvärdiga handlingar. Resultatet visar att rätten inte heller värderar handlingar eller egenskaper olika beroende på vem som utför dem. Något som dock framkommer är att män och kvinnor verkar handla olika när det kommer till att utöva makt mot den andra parten något som visar sig skapa en fördel för mammorna och en nackdel för papporna. Mammorna använde sig i stor utsträckning av exkludering av den andra föräldern och papporna använde sig i stor utsträckning av fysiskt våld mot den andra föräldern. Detta visar att det verkar finnas ett samband mellan föräldrars kön och hur de använder sig av makt, och att detta i sin tur påverkar utfallet av vårdnadstvister. När mammorna i domarna på något sätt exkluderade papporna, fungerade detta snarast som en fördel för mamman, som då hade spenderat mest tid med barnet och därmed hade större chans att tilldelas ensam vårdnad.

This essay investigates the meaning and content of the principle of the best interests of the child from a legal historical perspective. Primarily, the meaning of the principle is discussed on the basis of housing, social interaction and care, where the best interests of the child must be decisive in every decision regarding children according to Chapter 6. § 2 a of the Parental Code (1949: 381). What is interesting about the principle of the best interests of the child is that the principle is constantly changing and reflects society’s prevailing ideas about which needs are particularly important to meet with the child. Therefore, it is generally not possible to establish what the principle of the best interests of the child means, since an individual assessment is required where each child has different needs depending on the circumstances of the individual case. Since the principle reflects its current time, it is interesting to investigate how the meaning of the principle has changed over time, and in relation to how the view of children and their needs has changed throughout history up to our days. Based on relevant legal cases, the essay investigates the principle of the best interests of the child was already established in Swedish law in the early 1900s, the so-called “child’s century”, after which the meaning and content of the principle has been given. The results of the survey show that the best interests of the child have existed since the beginning of the 20th century, but are discussed to a lesser extent compared with later in the time when the best interests of the child have been given a more established role in determining family law issues. In addition, society’s view of women and men in their parenting has also influenced the determination of what is the best interest of the child and who is most appropriate to meet the child’s needs. / Denna uppsats utreder innebörden och innehållet av principen om barnets bästa utifrån ett rättshistoriskt perspektiv. Främst diskuteras principens innebörd utifrån boende, umgänge och vårdnad där barnets bästa ska vara avgörande i varje beslut gällande barn enligt 6 kap.  2 a § föräldrabalken (1949:381). Vad som är intressant med principen om barnets bästa är att den är i ständig förändring och speglar samhällets rådande idéer kring vilka behov som är särskilt viktiga att tillgodose hos barnet. Därför går det inte att generellt fastslå vad principen om barnets bästa innebär eftersom det krävs en individuell bedömning där varje barn har olika behov beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom principen speglar sin samtid är det intressant att utreda hur principens innebörd förändrats över tid, och i relation till hur synen på barn och deras behov har förändrats genom historien fram till våra dagar. Baserat på relevanta rättsfall utreder uppsatsen om principen om barnets bästa redan var etablerad i svensk rätt i början av 1900-talet, det så kallade ”barnets århundrande”, därefter vilken innebörd och vilket innehåll principen har givits. Resultatet av undersökningen visar att barnets bästa har funnits sedan 1900-talets början, men diskuteras i mindre utsträckning jämfört med längre fram i tiden där barnets bästa har fått en mer etablerad roll vid avgörandet av familjerättsliga frågor. Dessutom har samhällets syn på kvinnor och män i deras föräldraskap också påverkat avgörandet av vad som är barnets bästa och vem som är lämpligast att tillgodose barnets behov.

No description available.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn. Vi fann flera fall där män som utövat våld tillerkändes umgänge. Vi fann slutligen att domstolarna använde begreppet barnens bästa konsekvent för att motivera sina domslut, men ofta på ett schablonartat sätt. / Caretaking issues – a study in how courts can view caretaking issues.