Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll. Med detta menas att de inte får chansen att delta i sin egen vård och att de inte får den information de önskar för att uppleva känslan av att känna sig trygg. Människor kan också uppleva positiva känslor såsom lindrat lidande och att känna sig respekterade. Betydelsen av relationen till vårdpersonalen har visat sig ha en stor inverkan på patienternas välmående. Upplevelsen av positiva känslor kan komma från att de känner sig sedda och lyssnade på av personalen, att dem visar hänsyn, ser patienterna som enskilda individer och bryr sig om deras mående. Utifrån detta har litteraturstudiens resultat mynnat ut i fem teman. Dessa är “upplevelsen av att tappa kontrollen”, “bristande information”, “att lindra lidande”, “känslan av att bli respekterad/inte respekterad” samt “betydelsen av relationen till vårdpersonalen”. Att vårdas under tvång kan medföra upplevelsen av att bli utlämnad samt inkräktande på integriteten. Därför är det viktigt att vården utförs inom strikta begränsningar. Att patienterna ska få en god vård och uppleva välbefinnande är vårdens centrala punkt och mål. Vetskap kring patientens upplevelser kan hjälpa personalen att utveckla sitt arbete och förstå vikten av att vara professionell gentemot patienterna i vårdrelationen. Att ta reda på patientens upplevelse av att tvångsvårdas är därför en viktig ståndpunkt i utvecklingen av vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bröstcancer är den vanligaste kvinnliga cancerformen. Vid ett besked om bröstcancer drabbas ofta kvinnan av en livskris. Både hennes kropp och hennes sätt att se på livet förändras i takt med sjukdomen och det är oerhört viktigt att hon har sina anhöriga och vårdpersonalen till hands som stöd i denna livskris. Syftet är att belysa behovet av stöd hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. För att göra detta har metoden litteraturstudie valts. Det som framkommit i resultatet är att kvinnorna ville ha stöd redan från insjuknandet och börja bygga en god relation till sjukvården som sedan fortlöper genom hela sjukdomsförloppet. Vidare ville kvinnorna ha ett fortsatt gott stöd i vardagen, känna ärlighet från vårdpersonal men samtidigt kunna skratta i livet. Till sist ville de ha hjälp att hantera sin förändrade kroppsbild och identitet och få en samhörighet med andra kvinnor i liknande situation. Vidare valde vi att diskutera tre frågor som framkom och som ansågs viktiga och intressanta, dessa var relationen till sjukvården, vardagslivet som mor och patient och till sist den förändrade identiteten, kroppsbilden och sexualiteten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

På en intensivvårdsavdelning vårdas patienter som är kritiskt sjuka och är i behov av intensivvård. Forskning visar att det är värdefullt att närstående är inkluderade i vården då de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. Närstående tillför därigenom en viktig emotionell aspekt i vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskan anser att närstående blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste åren och det är en betydelsefull arbetsuppgift att ge närstående stöd, vägledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvård som bedrivs. Närstående beskriver att de bär på känslor av hopplöshet och sårbarhet. De uttrycker även en vilja att stödja patienten men att de inte alltid vet hur. Studiens syfte är att undersöka intensivvårdssjuksköterskans förmåga att stärka närståendes medverkan och patientstödjande funktion inom intensivvården. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ observationsstudie där intensivvårdssjuksköterskans interaktion med närstående inne på patientsalen har observerats. De renskrivna fältanteckningarna har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och genererade i fyra subkategorier och två kategorier. I resultatet framkommer det att intensivvårdssjuksköterskan stärker närståendes medverkan och stödjande funktion då hon i sin interaktion med närstående skapar delaktighet genom att ge närstående vägledning och efterfråga närståendes kännedom om patienten. Skapar samspel handlar om att intensivvårdssjuksköterskan skapar en plats för interaktion och värnar om och bekräfta närstående. Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att få närstående att känna sig delaktiga i vården och uppleva ett samspel är en förutsättning för att skapa en god vårdrelation som stärker närståendes funktion. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: förutsättningar hos distriktssköterskan / sjuksköterskan, bemöta patienten, bedömning av patientens omvårdnadsbehov och vägleda patienten. Det framkom därefter nio underkategorier. I diskussionen reflekteras resultatet med tyngdpunkt på distriktssköterskans / sjuksköterskans fortbildning, vårdrelation, den psykiska ohälsan samt telefonkulturen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ”huvudpersonen”, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av integritet i vården. Metod: Litteraturstudie grundat på sju vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes och analyserades med Evans syntes process metod (Evans, 2003) och Fribergs beskrivning av denna modell (Friberg, 2006) som grund. Artiklarna söktes i databaser via biblioteket vid Högskolan i Borås. Artiklarna valdes ur följande databaser: Blackwell Synergy, fyra artiklar CINAHL, tre artiklar. Sökorden som användes var: Integrity, Patient Integrity, Nursing, Caring, Dignity, Experience och kombinationer av dessa. Resultat: Resultatet fördelades i två teman med fyra underteman var: Tema 1: Att bli bekräftad som människa med underteman avskildhet, individuella behov, självkänsla och kommunikationsklimat. Tema 2: Att få vara delaktig, underteman förtroende, samarbete, beroende och medkänsla. Diskussion: Samstämmigheten i resultaten var stor, fast med så begränsat material är det inte läge att dra några långtgående slutsatser. Dock bör resultatet vara användbart och framför allt tänkvärt. Sjuksköterskan har stort ansvar och bör våga förlita sig på sina kunskaper och sin professionalitet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att stödja samspelet mellan mor och barn vid post partum depression. Sex BVC-sjuksköterskor intervjuades och materialet tolkades genom kvalitativ innehållsanalys. BVC-sjuksköterskorna beskrev att det är viktigt att tidigt se ett samspel mellan mor och barn och att uppmärksamma föräldrarnas välbefinnande. För att BVC-sjuksköterskan ska ha möjlighet att stödja familjen är en god vårdrelation nödvändig. Relationen bör bygga på respekt och tillit och BVC-sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och vägledande. Vid hög arbetsbelastning samt vid ovilja till stöd från familjen upplevde sköterskan en känsla av otillräcklighet och maktlöshet. BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll i det viktiga nätverket kring familjen och agerar som spindeln i nätet när hennes egna resurser inte räcker till. BVC-sjuksköterskorna beskrev en förändring i samhället vilket påverkar föräldraskapet samt Barnhälsovården idag. Studiens fynd diskuteras utifrån tidigare forskning och författarnas erfarenheter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Antalet patienter som vårdas på sjukhus i Sverige på grund av en avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat under de senaste tio åren. Patienternas behov av vård kan variera och deras problem kan vara svåra att definiera i form sjukdomsdiagnoser. Förutsättningar för sjuksköterskan att upprätthålla en god vårdrelation kan påverkas och svårigheten att bedöma patienternas behov kan ge upphov till vårdlidande. Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta och vårda patienter som avsiktligt skadar sig själva. Materialet för studien utgörs av sju kvalitativa artiklar som bygger på intervjuer av sjuksköterskor, där upplevelser av att vårda den här patientgruppen beskrivs. Artiklarna har bearbetats genom en innehållsanalys av studiernas resultat. Det framgår här att sjuksköterskorna upplever många motstridiga känslor i vårdandet av patienter som avsiktligt skadar sig själva. Återkommande beskrivningar är upplevelser av frustration, osäkerhet, rädsla och även ilska. Utifrån vald analysmodell har de beskrivna känslorna analyserats utifrån likheter och skillnader och sammanförts genom tre nya teman med syftet att beskriva sjuksköterskans upplevelser; ”Otillräcklighet i yrkesrollen”, ”Svårigheter med ansvarstagande” och ”Frustration över att inte förstå”. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med vårdvetenskaplig teori och författarnas egna tankar. Ett resonemang förs kring hur brist på förståelse för patienternas situation och problem kan påverka vårdrelationen. Sjuksköterskors upplevelse av osäkerhet gällande yrkeskunskaper och färdigheter, påverkar förutsättningarna för att se och bedöma patienternas behov. Osäkerheten kan leda till utebliven vård och på så sätt ge upphov till ett vårdlidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Papparollen har förändrats de senaste årtiondena och det förväntas idag att män är engagerade under graviditet, förlossning och i omvårdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fått stöd och förberedelse in i föräldrarollen varit bättre rustade inför de omställningar föräldraskapet inneburit både för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten på barnmorskemottagningar har visat sig främst fokusera på de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagångspappors upplevelser av förberedelse inför övergången mot föräldraskap utifrån möten med barnmorskor på barnmorskemottagningar. Studien utgick från kvalitativ innehållsanalys som metod. Åtta förstagångspappor intervjuades en till sex månader efter deras barns födelse. Resultatet blev ett övergripande tema: Faderskapet växer fram och till det sex kategorier; anknytning till barnet, känsla av att vara förälder nummer två, viss tveksamhet till föräldrakurs som kunskapskälla, behov av bekräftelse i faderskapet, självständig förberedelse samt overkligt innan förlossningen. Studien har visat att faderskapet är en roll som växer fram. Män påtalar betydelsen av att tillåtas bli delaktiga vid vårdmöten och föräldrautbildning för att lägga grunden för hela den nya familjen. Det innebär inte att män ifrågasätter det fokus som läggs på kvinnan, utan påtalar att de inte vill bli sedda som förälder nr två. Nuvarande möten mellan pappor och barnmorskor visar på brister eftersom barnmorskor inte i tillräcklig grad fokuserar utifrån pappans perspektiv och hans behov under graviditeten och tiden när barnet är fött. Föräldrautbildning i Sverige är en väl etablerad verksamhet, men den svarar ej mot männens behov av konkret information då män söker mest information och förberedelse inför faderskap hos personer i sin omgivning. / Program: Barnmorskeutbildning

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelåldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebär svåra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ångestdämpande läkemedel. Studien är del av en interventionsstudie som har genomförts på fem olika vård- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka välbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande läkemedel minskade i samband med taktil beröring. Examensarbetet består av tre olika dataset; dagböcker, journalanteckningar/läkemedelslistor och sinnestämningskurvor. Dessa data bygger på omvårdnadspersonalens observationer av sju vårdtagare i samband med taktil beröring. Från läkemedelslistor registrerades mängd av lugnande läkemedel som gavs vid behov till vårdtagarna. Data har bearbetats med såväl kvalitativ- som kvantitativ innehållsanalys.I resultatet framkom att taktil beröring bland annat gav deltagarna i studien ett ökat välbefinnande, förbättrad samverkan med andra personer både kroppsligt och verbalt. Deltagarna fick även förbättrad sömn, minskad smärta och läkemedelsförbrukningen sjönk för två deltagare. En omvårdnadspersonal framhöll att hon fått en speciell relation till den vårdtagare hon gav beröring. Då undersökningsgruppen är liten går det inte att hävda om det är själva taktila beröringen som medför ökat välbefinnande eller om det är den mänskliga närheten. Mer forskning inom området behövs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska