Viruset SARS-cov-2 som kallas Covid-19 klassades som en pandemi i början på år 2020. Smittspridningen satte hälso- och sjukvården runt om i världen på sin spets och inte minst sjuksköterskornas arbetsförhållanden. Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsmiljön under Covid-19 pandemin relaterat till arbetet med patienter drabbade av Covid-19. Studien är en litteraturöversikt och inkluderar 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna har sökts fram genom databaserna CINAHL och Pubmed och har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och elva subkategorier har identifierats. De huvudkategorier som identifierades var vårdande under pandemin med subkategorierna utmaningar i omvårdnadsprocessen, den vårdande relationen, samarbete med den egna och andra professioner, sedan organisationens påverkan i vården med tillhörande underkategorier upplevelser av stöd från ledningen, snabba förändringar i organisationen, hygienens påverkan i vården, därefter påverkan på sjuksköterskans profession och subkategorierna status i samhället, lärdomar och erfarenheter, etiska dilemman och till sist huvudkategorin sjuksköterskans utmaningar med subkategorierna emotionell påverkan och utmaningar i privatlivet. Slutsatsen visar att utökad forskning och spridning av den kunskap som finns krävs för att förbättra sjuksköterskors arbetsmiljö i händelse av en ny pandemi men även för att uppnå en bättre arbetsmiljö utan någon pandemi.

Bakgrund: HIV är en kronisk blodsmitta som historiskt kantrats av stigmatiserande fördomar. Stigmatiseringen bottnar i föråldrade kunskaper och rädslor som uppstod när smittan fick fäste. Obehandlad HIV-infektion utvecklas tids nog till livshotande sjukdomstillståndet AIDS, vilket gav upphov till första antiretrovirala behandlingarna mot HIV. Idag har behandlingen effektiviserats till den grad att patienter med välinställd behandling erhåller icke mätbara virusnivåer i blodet. Utöver medicinsk behandling är stödjande vårdrelationer essentiellt, då risken att HIV-positiva patientens bortfall från livsuppehållande behandling skulle resultera i förödande konsekvenser för patienten, såväl för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av vårdrelationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar, inhämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, med dataanalys utförd enligt Fribergs beskrivning. Resultat: Av dataanalysen framträdde tre huvudteman med underteman. Första huvudtemat var ‘goda vårdrelationer skänker patienten trygghet’, som stärktes av tillit och kontinuitet. Andra huvudtemat var ‘vårdgivarens kunskap och erfarenhet upplevs betydande’, där kommunikation, information och delaktighet präglade resultatet. Tredje huvudtemat var ‘stigmatiserande fördomar’, där HIV-positiva patienter uttryckte erfarenheter av stigmatisering kopplat till vårdgivaren. Slutsats: Goda vårdrelationer har avgörande roll för hur HIV-positiva patienter erfar vårdkontakter. Emellertid bekräftar resultatet att vården, och upplevelsen av den, förbättras när vårdgivare erhåller djupare kunskap om HIV. Patienter erfar ofta bristande bemötande i kontakt med hälso- och sjukvården till följd av sin diagnos. Tidvis resulterar detta i sämre omvårdnad och diskriminering, vilket genererar vårdlidande, där patientens bortfall från vård och behandling riskeras som följd. / Background: HIV is a chronic bloodborne infection historically marred by stigmatizing prejudices. Stigma stems from outdated knowledge and fears that emerged when the infection took hold. Untreated HIV infection eventually progresses to life-threatening condition known as AIDS, which led to development of the first antiretroviral treatments for HIV. Today, these have been refined to the point that patients with well-managed care achieve undetectable virus levels in the blood. In addition to medical treatment, care relationships are essential as the risk of HIV-positive patients discontinuing life-sustaining treatment could have devastating consequences for patients as for society. Aim: The aim was to describe HIV-positive patients' experiences of the care relationship with healthcare professionals. Methods: A literature review based on ten qualitative original articles retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, with a data analysis conducted according to Friberg’s description. Results: The data analysis revealed three main themes with subthemes emerged. The first main theme was 'good healthcare relationships provide patients with security,' and was reinforced by trust and continuity. The second main theme was 'healthcare providers' knowledge and experience are perceived as significant,' where communication, information, and involvement characterized the results. The third main theme was 'stigmatizing prejudices,' where HIV-positive patients expressed experiences of stigma related to healthcare providers. Conclusion: Good healthcare relationships play a crucial role in how HIV-positive patients experience healthcare encounters. However, the results confirm that healthcare, and the experience of it, improves when healthcare providers acquire a deeper understanding of HIV. Patients often experience inadequate treatment in their interactions with the healthcare system due to their diagnosis. At times, this results in subpar care and discrimination, leading to healthcare suffering, where the patient's discontinuation of care and treatment is at risk as a consequence.

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte uppfattar sig vara det kön som det biologiska könet. Trots att transpersoner idag har uppmärksammats, är de fortfarande en utsatt grupp i samhället samt i vården där de upplever diskriminering och stigmatisering. Transpersoner följer inte det normativa förväntningarna vilket har lett till att de upplever att de inte passar in i vissa kriterier när de uppsöker vård. Transpersoner väljer därför att inte besöka vården i behov på grund av förväntningar av att bli diskriminerade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av vårdmötet med transpersoner Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och fyra var kvantitativa. Artiklarna valdes ut från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Artiklarna granskades och analyserades med hjälp av Fribergs tre analyssteg. Resultat: Resultatet baseras på sjuksköterskans upplevelser i vårdmötet med transpersoner. Totalt framkom två teman och sju subteman. Första temat kunskaper med subteman utbildning, begreppet trans och erfarenheter. Andra temat attityd med fyra subteman positiva och negativa attityder, inställning till vårdmötet, känsla av osäkerhet och normer. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån bakgrund, vetenskapliga artiklar, Leiningers teori samt författarnas egna reflektioner. De huvudfynd som uppstod omfattade kunskapsbrist, ett anpassat vårdmöte och heteronormativa förväntningar.

Patients with substance use disorder account for 20,000 annual admissions in Swedish inpatient care. The majority of patients with substance use disorder are treated within the framework of the Health and Medical Services Act. This patient group exhibits high mortality rates and an elevated risk of suicide. Discontinuation of care despite advice from healthcare professionals is described as a complicating factor in the care of this patient group. Previous studies has illustrated how the therapeutic encounter between patients and nursing staff can influence the patient's experience of care. This patient group utilizes a significant amount of healthcare resources, and the experiences of nursing staff in caring for patients with substance use disorder can provide a better understanding of factors influencing nursing care.   Aim: The aim of this literature study is to examine how personnel in somatic healthcare perceive the care of patients with substance use disorder.   Method: The study was conducted as a qualitative descriptive literature review with an inductive approach. Fifteen scientific articles with a qualitative approach were included and analyzed in the literature review.   Results: The literature study comprised four categories: care environment and culture, therapeutic alliance, person-centered care, negative experiences, and stigma.   Conclusion: Nursing staff encounter challenges in the care environment and culture, as well as negative experiences and stigma. Positive factors also emerge, such as the importance of building therapeutic alliances, the desire to do good, and the significance of person-centered care. The prerequisites for good nursing care and person-centered care, along with the value of prioritizing resources to develop a conducive care environment for both nursing staff and patients, provide better conditions for recovery for patients with substance use disorder and a sustainable work environment for nursing staff. This can enhance the provision of person-centered care.

Anorexia nervosa (AN) är en psykiatrisk sjukdom där personen som är drabbad svälter sig och aktivt försöker gå ner i vikt genom olika tillvägagångssätt. Anorexia nervosa drabbar främst kvinnor och har ofta debut i tonåren. Sjukdomen kan vara svårbehandlad och är ofta förenad med lång återhämtning. Anorexia nervosa kan ge allvarliga somatiska komplikationer och orsaka för tidig död. En väl utformad vård och snabb handläggning är av stor vikt för att ge goda möjligheter till återhämtning. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av att vårdas för anorexia nervosa. Metoden utgörs av en litteraturöversikt där tolv kvalitativa artiklar använts i resultatet. Under dataanalysen framkom fyra teman och sju subteman. Resultatet visar att patienterna upplever en ambivalens inför att söka vård och vårdas för sin sjukdom. De upplever att vårdandet kretsar kring mat och vikt i stället för att utgå från de bakomliggande känslorna. Vårdrelationen belyses som en betydande del i hur patienterna upplever vårdandet och påverkar hur väl vårdandet kan tillgodogöras. Patienterna önskar vara delaktiga i sin vård och bli sedd som en hel människa. Vidare visar resultatet att patienterna upplever att olika vårdsammanhang påverkar möjligheten att tillgodogöra sig behandling. Diskussionen belyser hur ambivalensen påverkar vårdandet och sjuksköterskans bristande kunskaper i att vårda patienterna med anorexia nervosa. Patienternas behov av att bearbeta de bakomliggande känslorna belyses och vidare förs en diskussion om vårdandet skulle kunna anpassas efter patientens livsvärld.

Bakgrund: För att säkerställa den personcentrerade vården finns lagar och riktlinjer som vägledning. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskor värnar om patienters integritet och värdighet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor skapar en helhetsbild av patienters sjukdomstillstånd samtidigt som sjuksköterskor ser människan bakom sjukdomen.Anhöriga och patienter finner relationen till sjuksköterskor som en central del i personcentrerad vård. Patienter och anhöriga beskriver att lyhördhet och kommunikation behövs vid tillämpning av den personcentrerade vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter personcentrerat på sjukhus. Metod: En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa och tre kvantitativa studier analyserades. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Sjuksköterskor beskrev den personcentrerade vården som kärnan i omvårdnaden. Sjuksköterskor beskrev att vårdrelationen var central i den personcentrerade vården och det var betydelsefullt att se hela människan bakom sjukdomen. Kommunikation bidrog till förbättrad patientsäkerhet, välmående och ökad tillit. Delaktighet i vården ledde till förbättrad vårdkvalitet. Sjuksköterskor beskrev att deras förhållningssätt, tidsbrist och brist på bemanning var bidragande faktorer till att den personcentrerade vården var frånvarande. Slutsats: Sjuksköterskor hade en god förståelse för den personcentrerade vården och hur den borde tillämpats i omvårdnaden av patienter. Trots detta framkom flertalet utmaningar i att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt i den dagliga omvårdnaden.

En vårdrelations uppbyggnad är en komplex process där hinder och möjligheter finns. Vårdrelationen är central i den personcentrerade vården och kan vara både vårdande och icke-vårdande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdrelationens hinder och möjligheter ur patienters perspektiv. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar som har bearbetats med ett deduktivt förhållningssätt utifrån Halldórsdóttirs omvårdnadsteori. Hinder som framkom i resultatet var att vårdare ofta var för upptagna för sina patienter eller visade ovilja till sitt arbete. Det gjorde att patienterna drog sig tillbaka och kände sig ensamma. Resultatet visade att patienterna beskriver respekt och bekräftelse som två möjligheter i uppbyggnaden av en vårdrelation. Detta resulterade i att patienterna kunde tala fritt om sina behov för vårdarna. Både hinder och möjligheter kan överensstämma med Halldórsdóttirs omvårdnadsteori, där väggen står för hinder och bron står för möjligheter. Genom denna litteraturstudie framkom att det finns begränsad forskning kring ämnet därför skulle det vara av intresse att forskningen i framtiden fortsätter undersöka vårdrelationen ur patienters perspektiv. / A nurse-patient relations contexture is a complex process in which there are both barriers and facilitators. The nurse-patient relations is central to the person centered care and can be both caring and uncaring. The aim of this study was to describe the nurse-patient relations barriers and facilitators from the patients' perspective. The literature study results are based on ten scientific articles and are analyzed with a deductive approach by Halldórsdóttirs nursing theory. Barriers that emerged in the result is that nurses were often too busy for their patients or showed reluctance to work. This meant that patients withdrew and felt lonely. The result showed that patients described respect and comfirmation as two facilitators in the contexture of a nurse-patient relations. This resulted in that patients were able to speak freely about their needs for caregivers. Both barriers and facilitators could apply with Halldórsdóttirs nursing theory where the wall represent barriers and the bridge represent facilitators. Through this study it revealed that there is limited research on the topic so it would be of interest that research will continue examining the nurse-patient relations from the patients' perspective.

Bakgrund: I Sverige är det vanligaste större gynekologiska ingreppet hysterektomi, som innebär att livmodern avlägsnas. Denna operation kan vara påfrestande för kvinnan på grund av att livmodern ofta har stor betydelse som symbol för kvinnlighet och fertilitet, vilket gör att operationen kan medföra psykiska påföljder så som depression. En av sjuksköterskans uppgifter vid operationen är att göra patienten delaktig i sin vård. Delaktighet kräver en god vårdrelation där patienten får adekvat information. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters behov av information från vårdpersonal i samband med hysterektomi. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Båda författarna läste och granskade artiklarna för att sammanställa de meningsbärande enheterna. I de meningsbärande enheterna fann författarna likheter och skillnader. Materialet sorterades och presenteras under huvudteman med tillhörande underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman, varav två av dem har underteman. Huvudtemana består av; Behov av att få veta, Individanpassad information och Konsekvenser av bristande information. Kvinnor upplevde att de hade ett behov av att få veta vad som väntade dem och när detta inte uppfylldes ledde det till bland annat oro och rädsla. Konsekvenserna av bristande information från vårdpersonalen var även att kvinnors delaktighet i vården påverkades och att information söktes på annat håll. Diskussion: Hildegard Peplaus omvårdnadsteori användes vid resultatdiskussionen, då denna kan vara ett stöd för sjuksköterskan vid undervisande och informativa möten. Det diskuteras kring att utvecklingen av vårdrelationen har stor betydelse för hur information ges och på vilket sätt det uppfattas. Vidare diskuteras på vilket sätt vårdrelationen och delaktighet kan integreras i vården för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad. / Background: In Sweden the most common gynecological surgery is hysterectomy which is a procedure where the uterus is removed. This kind of surgery might be difficult for the patient because the uterus has great significance as a symbol of femininity and fertility. This means that the operation can lead to reactions such as mental depression. One of the nurses functions at surgery is to participate the patient in their care. Participation of the patient requires a good nurse-patient relationship in which the patient receives adequate information. Aim: The aim of this literature review was to describe patient’s needs for information from health professionals during hysterectomy. Method: A literature review that was based on 11 original papers which also responded to the purpose. The used databases were Cinahl Complete and PubMed. Both authors read and reviewed the articles to compile their meaningful units. In the meaningful units the authors found similarities and differences. The material was then sorted and presented under main themes with matching subthemes. Results: The results are presented in three main themes, where two of them has subthemes. The mainthemes are; The need to know, Individualized information and The consequenses of insufficient information. Women experienced that they had a need to know what was going to happen, and when this was not fullfilled it caused feelings such as anxeity and fear. The consequenses of insufficient information from health professionalswas that women's participation in their care was affected and they ended up seeking information elsewhere. Discussion: The discussion is based on Hildegard Peplau's nursing theory, which can be used as a support for the nurse in educational and informative meetings. It is discussed that the development of the nurse-patient relationship has great significance for how information is being presented and how it is being perceived. Further discussed is in what way the nurse-patient relationship and participation can be integrated within the care in order to provide a good care.

Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område. Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott. Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori. / Background: HIV-infection among humans received attention throughout the world 35 years ago from the dramatic increase in deaths. The deadly virus has spread globally with intensity in the African continent. The virus has been somewhat falsely characterized as the “homosexual disease” even though this group represents a minority of all people living with HIV. Global programs are taking action to decrease the amount of deaths and the knowledge and attitude towards the virus has improved in Sweden through the last decades. Despite this, there are still dramatic misunderstandings in knowledge about HIV and attitudes towards HIV-infected people. Care should be given with respect no matter diagnosis, and adequate communication is of vital importance to be able to perform individualized care in a proper functioning healthcare setting. Aim: How HIV-infected patients experience interaction with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted to analyze and compile data of existing knowledge from eleven scientific articles within a specific area of study. Results: The results of the review are presented in two main themes. The first main theme is positive experiences of interactions within healthcare that includes following sub themes: relationship-building values, the support given by caregivers, a positive professional-patient relation and closeness – a sign of acceptance. The second main theme is negative experiences of interactions within healthcare which includes following sub themes: differential treatment because of HIV, precautions exceeded by caregivers, inappropriate encounters, emotions and actions exceeded by caregivers and confidentiality breaches. These themes describe how patients experienced encounters within healthcare settings negatively. Discussion: The result findings are discussed from nurses and nursing students perspectives on knowledge about HIV. The importance of both knowledge about HIV and communication is highlighted, and how healthcare professionals should acquire these understandings. This has been discussed using Joyce Travelbee´s nursing theory.

Bakgrund: Vårdrelationen beskrivs som grunden till främjande hälsoprocesser. Relationen är ömsesidig men vårdaren har ansvaret och tar del av patientens berättelse för att vårda tillsammans med snarare än åt patienten. Det dubbla uppdraget samhällsskydd och vård komplicerar vårdrelationen i rättspsykiatrisk vård. Att vårda en patient som begått brott är inte lika självklart som att vårda en skuldfri. Viktigt inom rättspsykiatri är vardagligt umgänge där vårdaren hittar balansen mellan personligt och privat. Negativa känslor som rädsla kan göra vårdare inskränkta och kompromisslösa. En oväntad åtgärd utanför ramarna visas vara betydelsefull för återhämtning. Rättspsykiatriska patienter beskriver längtan efter trygga, vårdande relationer men kan mötas av maktutövande, nonchalans, hot och våld som ger en känsla av förvaring och icke-vård. Syfte: Att beskriva vårdares tankar om att berätta om sig själva och det privata för patienter i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer med vårdare inom rättspsykiatrisk vård genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Påverkande omständigheter: patientens behov och brottets karaktär, tidsaspekter och informationsflöde. Medvetenhet i vårdarrollen: beakta vem som hör och hantera konsekvenser, förmåga till gränsdragning och kommunikation. Nyckel till relation: att ge för att få, ärlighet, mänsklig kontakt och förtroende. Indifferens och lidande: lögner och distansering, negativa konsekvenser, varken behov eller mening. Diskussion: Resultatet diskuteras mot den teoretiska referensramen: Vårdandets symfoni som avhandlar vårdrelationen. Här återfinns många tankar som framkommer i denna studie. / Background: The care relationship is described as the cornerstone of nursing processes. This relationship is mutual but the caregiver carries the responsibility and shares the patient's story in order to nurse together with rather than only nursing the patient. The dual mission, civil protection and nursing, complicates the relationship in forensic care. Nursing a patient who committed a crime is not as intuitive as relieving the suffering of an innocent patient. Important in forensic psychiatry is everyday socializing where the caregiver finds a balance between personal and private. Negative emotions such as fear can make carers narrow-minded and uncompromising while an unexpected action beyond the daily work routines can prove to be important for patient recovery. The forensic psychiatric patients express a desire for safe, caring relationships but can be met by an exercise of power, negligence, intimidation and violence that create a feeling of containment and non-care. Aim: To describe nurses' thoughts concerning their privacy and what to reveal about themselves to patients in forensic psychiatric care. Method: Qualitative design with focus group interviews for data collection. Two focus group interviews with caregivers in forensic psychiatry were conducted. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results generated four main categories and ten subcategories. Influencing factors: the patient's needs and the nature of the crime, timing and information flow. Awareness of caring role: consider who hears and deals with the consequences, ability to set boundaries and communication. Key to relationship: giving in order to receive, honesty, human contact and trust. Indifference and suffering: lies and distance, negative consequences, neither need nor meaning. Discussions: The results are discussed within the theoretical framework of ‘The Symphony of Care’, which discusses the phenomenon of the care relationship. Many caregivers’ reflections that emerge in the results can be identified within this context.