The aim of the research is to highlight the nurse's experience of empathy in professional practice. A qualitative approach with ten interviews as a method was used to answer the purpose. Eight women and two men were interviewed with a professional experience of an average of 31 months. After compiling the result from a qualitative manifest content analysis the nurse's experience of empathy was divided into knowledge-based empathy and emotional empathy. In knowledge-based empathy the nurse shows empathy through humanity and by communicating empathy to the patient and relatives. Knowledge-based empathy is based on the fact that the nurse differs from being a private person in relation to being a professional person. Emotional empathy appears when a patient or relative expresses emotions or when personal experience is experienced in the context. The empathetic ability is negatively affected by time shortages and stress at the workplace. Feeling empathy for all patients is not possible, on the other hand similar experiences give an increased sense of empathy. It is important that there is an intellectual ability to use empathy. Empathy is an important competence in nursing to achieve a good healthcare relationship and is a part of the nurse's profession. The nurse may suffer from compassion fatigue, which is an emotional stress for the nurse in nursing care. Compassion fatigue can affect the nurse's ability to be empathetic in the care relationship with the patient.

Humor går att identifiera långt tillbaka i tiden, dock har begreppets innebörd utvecklats genom åren. Under århundraden har teorier kring humorns betydelse i vården florerat mellan teoretiker och har inom senare forskning visat sig bidra till välbefinnande hos patienten, öka jämställdheten mellan patient och sjuksköterska men även ha skadliga effekter på hälsan. De negativa konsekvenser som humor kan orsaka beskrivs inte i lika stor utsträckning i litteraturen idag, till skillnad från humorns positiva följder. Därför undersöker denna litteraturstudie den forskning som beskriver både humorns positiva och negativa konsekvenser i omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa humorns betydelse för patienten i omvårdnaden ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Denna litteraturstudie har haft en kvalitativ ansats för att eftersträva evidens som finns idag i kontext till syftet. Resultatet påvisar att humor är en viktig komponent i den vårdande relationen. Humor kan användas som copingmekanism av patienten i situationer som upplevs svåra och kan skapa en överlevnadskänsla hos patienten. Sjuksköterskan kan använda humor som ett verktyg för att se och bekräfta patienten och bevara hens värdighet, samt för att skapa en avslappnad miljö. När humor används inom omvårdnaden främjas patientens känsla av trygghet och skapar en samhörighet med sjuksköterskan. Att använda humor inom omvårdnaden kan indirekt styrkas av lagtext och bidrar till möjligheten att bedriva en god vård, men bör dock göras med försiktighet från sjuksköterskan. Om humor används utan reflektion och en känsla för tajming kan humor orsaka lidande istället för att främja hälsa.

Psykisk ohälsa är ett allt vanligare problem världen över. Målet med all sjukvård är att främja hälsa, fysisk som psykisk. Tidigare forskning visar att sjukvårdspersonal ofta brister i bemötandet inom psykiatrisk vård. I denna litteraturstudie belyses patienters upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal inom psykiatrisk slutenvård. Metoden som användes var en litteraturstudie av publicerade vetenskapliga artiklar där 12 artiklar valdes ut. Resultatet visar att patienter ofta upplever ensamhet inom de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna. Patienterna upplever även att de blir sedda som sin diagnos snarare än människan de är bakom diagnosen. Många patienter talar även om vikten av att få en god relation till personalen på vårdavdelningen, och att förtroende för varandra uppstår. I diskussionen diskuteras valet av att skriva en litteraturstudie enligt Fribergs metod, inklusions-och exklusionskriterier, databaser samt avgränsningar. Resultatet av studien diskuteras också samt vikten av utbildning för sjukvårdspersonal, både inom psykiatrisk och somatisk vård. I diskussionen belyses hållbar utveckling och avslutas med kliniska implikationer samt slutsats.

Många kirurgiska ingrepp görs idag med regional anestesi vilket innebär att patienten ligger mer eller mindre vaken under operationen. Det gör att vårdmiljön på operationssalen blir mer betydande för dessa patienter, jämfört med patienter som erhåller generell anestesi. Patienten utsätts för en unik situation där allt kan observeras och tolkas. En lugn och trygg vårdmiljö att vårdas i är viktig att åstadkomma där operationsteamet har ett gemensamt ansvar. Anestesisjuksköterskor har en framträdande roll då deras ansvarsområde är att skapa tillit, förtroende och trygghet för patienten.  Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av operationssalens vårdmiljö i samband med regional anestesi via kvalitativa intervjuer. Semistrukturerade frågor tillämpades där sju deltagare medverkade. I resultatet framkom det fyra kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna som bildades var: vårdrelationens påverkan på upplevelse av trygghet, att veta vad som kommer hända och känna sig delaktig, att finna sig i vårdmiljön samt att distansera sig från sin egen kropp och att vara beroende av andra. Det som genomsyrar resultatet är framförallt hur viktig vårdrelationen är för hur hela operationsförloppet upplevs. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och studien kan trots med sitt begränsade urval ge en ökad förståelse för hur patienter upplever vårdmiljön på operationssalen i samband med regional anestesi.

Människors levnadsvanor och livsstil är bland de främsta orsakerna till ohälsa och sjukdom i Sverige idag. Vilken livsstil människan har och hur individen hanterar olika situationer påverkar i hög grad hälsan. Att förändra levnadsvanor och livsstil är tidskrävande och bör ses som en process. I sjuksköterskan ansvarsområden ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syftet med studien är att undersöka faktorer i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som kan stödja patienter till att genomföra livsstilsförändring. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, har granskats. Efter analys  av  artiklarna  identifierades  två  huvudteman,  “Ett  personcentrerat förhållningssätt skapar en vårdande relation” och “Användbara pedagogiska verktyg”, med två respektive fyra subteman. Sjuksköterskans förhållningssätt ska vara hälsofrämjande, vilket innebär att stärka och uppmuntra individen att ta ansvar för sin egen hälsa och sjukdom, att stödja individens hälsoutveckling samt beakta individens motivation till förändring. Vid livsstilsförändringsarbete visade sig samspelet mellan sjuksköterska  och  patient  vara  betydelsefullt  med  ömsesidigt  förtroende  och  tillit. Genom ökad kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt en tro på sin egna förmåga till förändring skapas en känsla av egenmakt, empowerment. I diskussionen resoneras kring sjuksköterskans attityd och förhållningssätt, ömsesidig kunskap och vårdrelationens betydelse för livsstilsförändring. Det diskuteras även om sjuksköterskans strukturella förutsättningar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och hur det kan gynna en hållbar utveckling.

Stroke drabbar cirka 28 000 personer årligen i Sverige. Många drabbas av funktionsnedsättningar som kräver rehabilitering där sjuksköterskan spelar en viktig roll i den inledande rehabiliteringsfasen. Genom de funktionsnedsättningar patienter drabbas av blir vårdandet komplext och utmanande för sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av funktionsnedsättningar efter en strokediagnos. En litteraturstudie har genomförts. Databaserna som använts är Cinahl, Medline och Primo. Nio kvalitativa artiklar hittades och kvalitetsgranskades enligt Friberg (2017) och analyserades enligt Axelsson (2012) metod.  Två huvudteman identifierades i resultatet vilka var vårdandets komplexitet med subteman sjuksköterskans roll, utmaningar i vårdandet och vårdrelation, samt utmaningar i organisationen med subteman sjuksköterskans kompetens, samarbete i teamet och tidsbrist. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de hade en viktig roll i rehabiliteringen och vårdandet, att vårdandet av strokedrabbade var komplext och utmanande. Skapandet av vårdrelationer var viktigt men påverkades av den upplevda tidsbristen. Även sjuksköterskors kompetens och samarbetet i teamet upplevdes vara viktigt för att uppnå god och säker vård. För att tillgodose patienter den vård de kräver samt att skapa vårdrelationer är det viktigt att organisationen ses över för att tillgodose sjuksköterskor den tid och de resurser de behöver för att uppnå god vård.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en kronisk nervsjukdom som drabbar drygt 200 svenskar varje år. Sjukdomen drabbar de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklernas rörelser. Detta leder till muskelförtvining och förlamning som det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling mot. De som insjuknar i ALS avlider ofta inom fem år. Trots sjukdomens dystra prognos finns det många ALS-patienter som vägrar ge upp och kämpar mot sjukdomen in i det sista. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som ger kvinnliga ALS-patienter en stärkt livskraft trots obotlig sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie grundad på 5 självbiografier. Urvalet gjordet baserat på inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Faktorer som ger ökad livskraft hos kvinnor med amyotrofisk lateral skleros var stöd i olika former, att aldrig ge upp och att skapa en meningsfull vardag. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i att stärka livskraften hos kvinnor med ALS genom att identifiera olika faktorer som påverkar livskraften hos patienten.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa  och  kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad.  Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

De flesta patienter med svårläkta sår behandlas i primärvården och en stor del av distriktssköterskornas kontakttid upptas av såromläggningar. Det finns enligt svensk lag krav på att hälso- och sjukvården ska möta patienters behov av kontinuitet samt skapa goda kontakter mellan patient och personal inom hälso- och sjukvård. Patienter har i tidigare studier nämnt att kontinuitet är viktigt för en god vårdrelation men vården är organiserad så att kontinuitet inte alltid kan tillgodoses. Syftet med studien var därför att studera hur patienter med svårläkta sår inom primärvården upplever såromläggningar, med fokus på att vårdas av olika distriktssköterskor. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Sju patienter med svårläkta sår intervjuades. Resultatet resulterade i ett tema, fyra kategorier och tio underkategorier. Temat är: Kontinuitet påverkar patienternas upplevelse av att känna trygghet i vårdrelationen. De fyra kategorierna som framkommit är: Att slappna av i trygga händer, Att känna sig bekräftad, Att känna sig sårbar och Att känna sig ensam. Patienterna som träffar några få olika distriktssköterskor upplever att de kan slappna av i trygga händer och känner sig bekräftade, detta bidrar till trygghet i vårdrelationen. Patienter som däremot träffar många olika distriktssköterskor känner sig sårbara och ensamma, vilket bidrar till otrygghet i vårdrelationen. I diskussionen framhålls att kontinuitet och avsaknad av kontinuitet påverkar följande aspekter i vårdrelationen på olika sätt; hur kommunikationen upplevs, vilket bemötande patienterna får, hur såromläggningarna  utförs  och  om  patienterna  känner  förtroende  för distriktssköterskorna. För patienter med svårläkta sår byggs en trygg och god vårdrelation med hjälp av kontinuitet. Avsaknad av kontinuitet riskerar däremot att medföra otrygghet i vårdrelationen.

Det är inte ovanligt att sjuksköterskor inom den somatiska vården möter patienter med missbruksproblematik i det dagliga arbetet. Det innebär att sjuksköterskor behöver besitta kunskap och kompetens för att kunna tillämpa en god vård till dessa människor. Syftet med detta arbete var att undersöka sjuksköterskors attityder, förhållningssätt och upplevelser av kunskap i relation till patienter med missbruksproblematik inom den somatiska vården. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och studiens resultat är en sammanställning av resultaten från 11 vetenskapliga studier. Resultaten beskrivs utifrån teman och subteman enligt följande rubriker: sjuksköterskors attityder och förhållningssätt i vårdandet av patienter med missbruksproblematik, sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i vårdandet och utbildningens värde genom kunskap och stöd. Resultatet visar att vårdrelationen mellan sjuksköterskor med negativa attityder och patienter med missbruksproblematik kan präglas av misstänksamhet vilket inverkar negativt på vårdrelationen. Bristande attityder från sjuksköterskor, till följd av kunskapsbrist kan påverka vården av patienter med missbruksproblematik negativt. Sjuksköterskor ansåg sig vara i behov av mer utbildning samt stöd i sin yrkesroll. Mer kunskaper skulle kunna påverka sjuksköterskors attityder och förhållningssätt till det bättre och på så vis bidra till god kvalitet i vårdandet. Med ökad kunskap och kvalitet i vårdandet skulle hållbar utveckling kunna gynnas genom tillvaratagande av ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner.