<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

Patienter som söker obokad vård har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav på vården gör att det är en utmaning för distriktssköterskan att arbeta på vårdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta på vårdcentral är väsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vårdcentralen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i sex generiska kategorier: patientkomplexitet, organisationströghet, distriktssköterskans utsatthet, disharmoni i vårdrelationen, yrkeserfarenhet och omvärld och distriktssköterskans vårdande hållning. Distriktssköterskan vill gärna ge en god vård till de obokade patienterna men förutsättningarna för att göra detta varierar. Det är patienter med många olika tillstånd som kommer. Det påvisas också att kommunikationssvårigheter kan ha påverkan på vårdandet. Det framkommer att organisationen på vårdcentralen har betydelse för distriktssköterskans arbete. Även distriktssköterskornas stöd och samarbete med kollegor är viktigt. Studiens huvudkategori är: resultatet kan förstås som att distriktssköterskans möte med patienter på obokade tider är en svårlöst vårdekvation som kännetecknas av att patientkomplexitet möter en organisationströghet. Trots distriktssköterskans strävan att upprätthålla en vårdande hållning och en vilja att ge god vård samt de specifika resurser som finns, uppkommer disharmoni i vårdrelationen och distriktsköterskans

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom, ca 0,5% av befolkningen drabbas. Orsaken till sjukdomen är inte säkerställd. Sjukdomen behandlas med läkemedel, terapi och mycket omvårdnadsarbete. Människor med schizofreni lever med mycket ångest och rädsla. Även upplevelser av kaos och tappad verklighetsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att få en förståelse för hur det är att leva med schizofreni och därigenom uppmärksamma betydelsen av den vårdande relationen. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på 9 vetenskapliga orginalartiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bestod av tre kategorier: Upplevelse av utanförskap,  Att leva i två världar och Upplevelse av vårdande relation. I resultatet framkom ett lidande som en följd av utanförskap, ensamhet, rädsla och smärta. Slutsatser: Människor med schizofreni lider oerhört mycket av sin sjukdom och av att vara utanför samhället. Vårdrelationen är av största betydelse för att uppleva välbefinnande. Människor med schizofreni strävar och längtar efter att kunna leva ett vanligt liv med familj, vänner och arbete. Som vårdpersonal är det viktigt att inte glömma alla människors lika värde.

Bakgrund:Beröring används inom sjukvården som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisätts ämnen i kroppen som gör att vi känner välbefinnande. Beröring är också en viktig del i den icke-verbala kommunikationen. Syftet är att beskriva hur beröring som kommunikation påverkar vårdrelationen. Metod:Detta är en litteraturöversikt där metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nämnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats. Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter. Diskussion:Beröring är ett medel för att trösta samt skapa och upprätthålla vårdrelationen. Dock kan beröring också upplevas som något kränkande och missförstås som en sexuell antydan. Samhällets normer och det sociala arvet påverkar individens värderingar och attityder till hur beröring uppfattas. Beröringen är komplex till sin natur.

No description available.

I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har. Syfte: Att beskriva vårdrelationens betydelse för den ensamstående äldre på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes på elva kvalitativa studier som analyserades med en beskrivande syntes. Resultatet visade att upplevelserna på äldreboendet för de äldre utan närstående påverkades mycket av vårdrelationen. Trivsel och uppfattningar om vårdkvalitén påverkades av vårdrelationen. Vidare påverkades deras känsla av mening och tillhörighet, och vårdrelationen var betydande för huruvida de äldre upplevde sig respekterade och bekräftade som unika individer. Det är viktigt att vårdarna förstår hur mycket vårdrelationen betyder för de äldres upplevelser och vidare forskning om ensamstående äldres upplevelser av ensamhet på äldreboendet är av yttersta vikt. / Background: Being older means losses of many kinds, including physical abilities, loss o fkin, and the ability to maintain or establish new relationships. At a nursing home, the elderly are not objectively alone, there’s always other people around. Despite this there are many older people who experience loneliness their last time in life. Previous research has shown that it is important that the caregiver is responsive, open and show reciprocity in the caring relationship. Problem: For many lonely elderly the care relationship is the only relationship they have. Aim: To describe the care relationships importance for the single elderly in retirement homes. A systematic literature review was performed on eleven qualitative studies that were analyzed using a descriptive synthesis. The results showed that the experiences of the elderly without relatives at the nursing home were greatly affected by the care relationship. Thriving and perceptions of quality of care were affected by the care relationship. Furthermore their sense of purpose and belonging were affected, and the caring relationship was significant for whether the elderly felt respected and affirmed as unique individuals. It is important that caregivers understand how much the care relationship means for older people's experiences and further research on single older people's experiences of loneliness in retirement homes is of utmost importance.

Sammanfattning Vid psykisk ohälsa är ångest ett centralt fenomen, uppskattningsvis drabbas ca 25% avbefolkningen någon gång under livet av ett ångestsyndrom. Förekomst av obehandladångestsjukdom innebär såväl ett personligt lidande och ett hot mot den allmänna folkhälsan ochsamhällsekonomin. Behandling av ångestsjukdomar består av farmakologiska och psykologiskametoder. Sjuksköterskan utgör en central roll i omvårdnaden av människor med ångestsjukdom.Relationen mellan vårdare och patienten utgör en betydelsefull del i vårdandet, och är enförutsättning för en fungerande vårdprocess. Denna projektplan utgår ifrån Tidalmodellen somomvårdnadsteoretisk referensram där vårdrelationen och patientens egna inneboende resurser ärcentrala. Syftet med studien är att undersöka patienters upplevelse av stöd i ångesthantering inompsykiatrisk slutenvård. Kommande studie kommer genomföras med fenomenografisk ansats medindividuella, inspelade, semi-strukturerade djupintervjuer som datainsamlingsmetod.Fenomenografisk ansats lämpar sig väl till vårt syfte att utforska individers upplevelse av stöd ochäven till Tidalmodellen vars fokus är på individens upplevelser, berättelser och inneboenderesurser. I enlighet med fenomenografins ansats kommer vi att i studien använda oss av ettstrategiskt urval där skillnader eftersträvas för att få så stor variation av uppfattningar som möjligt.Dataanalys kommer även den att ske i enlighet med den fenomenografiska ansatsen. Nyckelord: Ångest, Vårdrelation, Stöd, Tidalmodellen.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella. Syfte: Syftet är att undersöka hur homosexuella personer upplever att de bemöts i vården. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser. Artiklarna har lästs igenom noga och analyserats där meningsenheter togs ut och kondenserades ner och olika koder skapades som ledde till kategorier och underkategorierna. Resultat: Sjuksköterskan har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell person. Religiösa har svårast att bemöta homosexuella och tror det är en sjukdom som går att bota. Patienternas anhöriga blir inte involverade i vården och många av patienterna väljer att hemlighålla sin homosexualitet för att bli vårdade med respekt. Slutsats: Homosexuella patienter upplever att sjuksköterskorna har en bristande kunskap om hur de ska bemöta en homosexuell patient. Det finns väldigt lite forskning inom området idag och det skulle behövas mer forskning inom området för att öka kunskapen hos sjuksköterskor.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.