Vid en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas svårt sjuka patienter med risk för eller pågående svikt av vitala funktioner. Ett stort problem för intensivvårds patienter är att de ofta har minnesluckor från vårdtiden. Att föra dagbok och ta fotografier inom intensivvård är ett sätt att dokumentera för patienten den vård som bedrivits och det som har hänt under deras vistelse på IVA, vilket har stor betydelse för patienten i efterförloppet. I den högteknologiska vården som bedrivs på IVA är dagboken ett sätt för sjuksköterskan att skapa en vårdrelation med patienten och de närstående och därmed se patienten som en människa och inte ett objekt. Dagboken kan även användas som en form av kommunikationskanal/informationskanal mellan sjuksköterska, patient och närstående. Då det saknas riktlinjer för hur dagboksskivandet ska gå till är det svårt för sjuksköterskan att veta vilken struktur som gäller. Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att använda dagbok med fotografier inom intensivvård. En kvalitativ ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor från tre sjukhus i södra Sverige. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Denna analys resulterade i tre huvudkategorier. Dessa huvudkategorier består av tre, fyra respektive fem subkategorier vardera. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att använda dagbok och fotografier beskrivs i följande tre kategorier. Utveckling- och arbetsprocesser där utvecklingen utav dagböcker och beskrivning hur det skrivs i dem. Det har skett en enorm utveckling de senaste tio åren i hur de är utformade och vad de innehåller. Det skrivna ordet, där det betonas möjligheterna som sjuksköterskan har när hon/han skriver. Att skriva vardagligt om rutiner eller att välja en mer personlig prägel på sitt skrivande. Att gå vidare, där beskrivs det hur patienter och närstående använder dagboken för att gå vidare i återhämtningsfasen, att dagboken spelar en enorm roll för accepterandet av hur sjuka patienterna varit. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Varje dag möter sjuksköterskor patienter inom olika vårdkontext. Oavsett vårdtid är mötet mycket viktigt och leder till en god vårdrelation som främjar och bevarar patienters hälsoprocesser. En fullkomlig vårdrelation bygger på ett mellanmänskligt samspel där ömsesidighet är av största vikt. En bristfällig vårdrelation och ett dåligt bemötande gentemot patienter är relaterat till ett vårdlidande. Det finns mer vårdvetenskaplig forskning kring sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen, än patienters. Det gör det intressant att undersöka just hur patienter upplever vårdrelationen med sjuksköterskor. Det finns en stor ökning av anmälda ärenden till patientnämnder på grund av brister i bemötandet av patienter. Med tanke på det finns anledning att fördjupa kunskaper om vad ett bra möte och en god vårdrelation har för innebörd ur ett patientperspektiv. Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplever utgör en god vårdrelation till sjuksköterskor. Metoden som använts är litteraturstudie och av åtta kvalitativa, vårdvetenskapliga artiklar ingår i studien. I resultatet framgår det att vårdrelationer skapades i de dagliga rutinerna genom att sjuksköterskor visade ett engagemang för patienter. Ett gemensamt ansvar fanns för att nå fram till en förståelse över patienters situationer och behov. Möten mellan sjuksköterskor och patienter utgjordes av ett medmänskligt möte vilket patienterna upplevde som en resurs och det gav patienterna ett ökat förtroende för sjuksköterskorna. I diskussionen lyfts det fram att kontinuiteten var viktig för patienterna då det skapade trygghet. Humor upplevdes som en viktig del enligt patienterna. Humor gav patienterna visst välbefinnande men användes även för att bemästra svåra situationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I samband med vaginal förlossning kan skador uppstå i bäckenbottens vävnader. Hos cirka 70 procent av de kvinnor som föder vaginalt uppstår en bristning som kräver suturering. I Sverige ingår det i barnmorskans ansvarsområde att suturera bristningar av grad ett eller två. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid suturering av grad ett och två bristningar. En kvalitativ ansats valdes. Tio kvinnor mellan 22-38 år intervjuades en till tre dagar efter förlossning. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att relationen mellan barnmorskan och kvinnan var betydelsefull. En förtroendefull relation med barnmorskan stärkte kvinnorna så att de kände tillit till både sig själva och barnmorskan. Det som påverkade kvinnornas upplevelse positivt var när barnmorskorna stöttade och gav information under sutureringen. De kvinnor som tidigare haft en negativ upplevelse av suturering hade en ökad oro inför kommande suturering. Kvinnorna såg det som en naturlig del i förlossningsprocessen att bli sydd och ifrågasatte inte om det var nödvändigt. Det framkom även att kvinnorna var uppfyllda av att barnet var fött och förlossningen. De ville helst ta ner benen från benstöden och inte bli störda. När barnmorskorna inspekterade bristningen kunde det upplevas som smärtsamt av kvinnorna. De påtalade att det varit önskvärt med bedövning inför undersökningen. Det visade sig att Xylocainspray var en vanligt förekommande bedövning inför sutureringen. Kvinnorna upplevde dock den som obehaglig med kraftig sveda. Även om sutureringen upplevdes som självklar av kvinnorna var det inte bara smärtintensiteten som påverkade kvinnors upplevelse av sutureringen utan också relationen till barnmorskan. Vi anser det betydelsefullt att barnmorskor uppmärksammar vårdrelationens betydelse för kvinnors upplevelse av suturering. Barnmorskor bör välja lokalbedövningsmedel som minskar smärta och obehag hos kvinnor innan de inspekterar eventuella bristningar efter förlossning. / Program: Barnmorskeutbildning

Autonomi är ett etiskt begrepp och etiken återfinns alltid som en dimension i omvårdnaden. En specifik del av omvårdnaden är vårdrelationen där fenomenet autonomi synliggörs. För att som sjuksköterska kunna ge omvårdnad på ett underbyggt och reflekterat sätt anser vi att innebörder i begreppet autonomi bör belysas. Syftet med denna uppsats är att belysa innebörder i begreppet autonomi för att därmed få en fördjupad förståelse av och kunskap av autonomi som fenomen i en vårdrelation. Begreppets innebörder belystes genom att identifiera dess karaktäristika, antecendenter och konsekvenser. Datamaterialet består av ordböcker vilka låg till grund för en etymologisk och en semantisk analys.Begreppet autonom härstammar från grekiskans auton´omos och dess prefix återfinns i litteratur från 1700-talets senare del. Autonomi är ett komplext begrepp med många innebörder. I vår analys har vi fördjupat oss kring innebörderna självstyre, självständighet, oberoende, självbestämmande och självrådighet. Motsatsen till autonomi är paternalism och heteronomi. Vår sammanfattande tolkning av innebörder av begreppet autonomi ur ett vårdande perspektiv är att som patient ha en fri vilja, genomföra egna val och inneha kunskap. Genom att få patienten delaktig i vården och vårdrelationen ges möjlighet till patienten att utöva sin autonomi. En ökad autonomi möjliggör ett större urval av vårdhandlingar som befrämjar hälsa och välbefinnande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Demenssjukdom är ett vanligt tillstånd som ökar med stigande ålder. Tillståndet leder till svåra psykiska och sociala handikapp och har en dödlig utgång. Patienter med demenssjukdom får mindre smärtlindrande behandling än äldre patienter med bibehållen kognitiv förmåga, trots att de troligen kan känna smärta i samma grad. Vid avancerad demenssjukdom kan patienten ha svårighet att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har ett yrkesansvar att sörja för en god omvårdnad. Syftet med studien är att beskriva hur smärta kan identifieras och bedömas hos patienter med kognitiva och kommunikativa svårigheter relaterat till demenssjukdom. Metoden som använts är litteraturbaserad studie av sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Analys utfördes enligt Evans modell (2002).I resultatet framträder två teman och sju subteman. Första temat är smärtbedömningsprocessen. Där beskrivs patientens uttryck för smärta, vilket kan vara verbalt eller ickeverbalt. Det består ofta av förändrat beteende. Sjuksköterskans observation av uttryck för smärta är beroende av en god vårdrelation. Det är viktigt att söka orsaker till smärta och förebygga förväntad smärta. Att tolka observerade smärtuttryck innebär att väga samman observationer, uppgifter från närstående och journaler. Smärta kan också identifieras genom utvärdering av genomförda åtgärder. Det andra temat är hinder och möjligheter för adekvat smärtbedömning. Som hinder ses okunskap, tidsbrist, bristande engagemang och otydliga smärtuttryck hos patienten. Som möjligheter ses närstående, ett tydligt kroppsspråk hos patienten och ett känslomässigt engagemang hos personalen. Resultatet visar att det är möjligt att identifiera och bedöma smärta hos patienter med demenssjukdom. Detta kräver dock kunskap, lyhördhet mot patienten samt tid. Den viktigaste faktorn för en bra smärtbedömning är en god vårdrelation. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av otrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp. Ambulanssjuksköterskan är första länken i vårdkedjan och ska på bästa sätt vårda patienten tills de når mottagande enhet. Detta innebär att vårda utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till patienten. Gemensamt för samtliga ambulansuppdrag är att patienten upplever sitt problem som akut och sin situation som en plötslig förändring av livet. Utifrån kunskapen om otrygghetskänslan som uppstår vid akut sjukdom samt kravet från Hälso- och sjukvårdslagen finns det behov av att tydliggöra vilka förhållningssätt som kan förmedlar trygghet till patienten. Syftet med studien är att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar av att förmedla trygghet i prehospitala vårdrelationer. I studien har en kvalitativ metod med fenomenografisk ansats tillämpats. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades om deras uppfattningar av hur de förmedlar trygghet. Analysen resulterade i följande fem beskrivningskategorier; Visshet, Företrädelse, Bekräftelse, Mångsidighet och Professionalitet. Dessa presenteras tillsammans med femton olika uppfattningar. Det är troligt att handledning eller annan form av professionellt stöd krävs för att bygga upp och bevara ett så innehållsrikt förhållningssätt. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet och alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige efter alkoholpolitikens omläggning och medlemskapet i EU. Människor som har mer eller mindre problem med alkohol finns överallt i vårt samhälle, dessa bekymmer förekommer i alla samhällsklasser. Att fråga en patient om dess alkoholvanor är något som kan upplevas både som en känslig och svår utmaning för sjuksköterskan. Tanken på hur patienten kommer att reagera kan till viss del göra att sjuksköterskan undviker att ställa frågan. Syftet är att beskriva vad som skulle kunna inverka på om sjuksköterskan i sin datainsamling ställde frågor om alkoholvanor i mötet med patienter. Elva stycken artiklar har analyserats för att komma fram till resultatet, två av dessa är kvantitativa och nio är kvalitativa. Resultatet består av två teman med fem tillhörande subteman. De två teman som förekommer är; kunskap och osäkerhet att samtala om alkohol. De fem subteman som förekommer är; att ha kunskap, brist på kunskap, rädsla att orsaka patienten lidande, negativa erfarenheter av att fråga patienten och alkohol – ett viktigt men svårt ämne att samtala om. Det visade sig bland annat att det är viktigt för sjuksköterskan att ha en god kunskap om alkohol för att känna sig trygg då frågan om patientens vanor kring alkohol ställs. Även var någonstans sjuksköterskan arbetade visade sig spela stor roll för om frågor om alkohol ställdes eller inte. Att diskutera och undervisa om ett ämne där kunskap saknas blir en obekväm situation då sjuksköterskan i sin profession vill kunna svara på eventuella frågor som patienten ställer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

En stor påfrestning och förändring i relationen uppstår i samband med att ett par får sitt första barn. Barnmorskor har förmånen att möta de blivande föräldrarna på Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan är gravid. Detta är en tid där möjlighet ges till att skapa en vårdrelation där utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de känner och upplever under tiden graviditeten fortgår. Många gånger uppstår problem i relationen redan under graviditeten, eller så uppstår problem under barnets första levnadsår. Skilsmässor är en vanlig företeelse i Sverige, upp till hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskorna stödjer kvinnan och mannen i deras relation när de skall bli föräldrar. Metoden som användes var intervjuer med kvalitativ ansats. I resultatet framkommer det att barnmorskor tror att hon har en betydande roll för föräldrarna och att hon har en förmåga att känna in om paret behöver extra stöd. Hon tror även att hon blir en person som paret inte glömmer. I resultatet framkom det att barnmorskor anser att parrelationen är föränderlig och att det är viktigt att paret vårdar varandra ömt för att deras relation skall klara påfrestningen. Slutsatsen som kan dras av studien är att barnmorskor upplever att de är betydelsefulla och att de har en vägledande roll för parets framtida relation. De anser att parrelationen genomgår en förändring i och med föräldraskapet men att relationen kan fördjupas om paret delar på ansvaret. / Program: Barnmorskeutbildning

I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag i bröstcancer. Att få beskedet att man lider av bröstcancer är en livskris som inte enbart påverkar kvinnan utan även hennes partner. Kvinnans lidande är det som uppmärksammas, och männen lider oftast i det tysta. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en vårdrelation till patienten, men det är lika vik-tigt att skapa en vårdrelation till närstående, det är därför viktigt att man ser familjen som en helhet. Att ha en helhetssyn i vårdrelationen innebär att genom att stödja man-nen i dennes lidande kan detta bidra till en förbättrad relation mellan paret och även minskat sjukdomslidande för kvinnan.Vårt syfte var att belysa vad det kan innebära att leva i en relation med en bröstcancer-drabbad kvinna, samt att belysa vårdrelationens betydelse. Vi valde att göra en littera-turstudie med åtta kvalitativa artiklar som utgångspunkt. Artiklarna granskades enligt Evans (2002) modell för innehållsanalys.Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med tillhörande subteman. Huvudteman är Att leva i en förändrad roll, Att vårda relationen, Att möta den förändrade kroppen och Att behöva en god vårdrelation, resultatet belyser hur männen upplever den nya rollen och den förändrade relationen med sin kvinna, även vårdrelationens betydelse beskrivs.I arbetet diskuteras vikten av att skapa en vårdrelation till mannen genom att stötta, in-formera och hjälpa honom i vårdandet av kvinnan. Det är också viktigt att som sjukskö-terska vara så trygg i sin roll att man vågar ta upp frågor som rör relationen och sexuali-teten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I dagens samhälle är övervikt ett stort folkhälsoproblem och medför en risk för andra sjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns många metoder för hur man ska angripa problemet, men svårigheterna ligger i att bli medveten om och övervinna de hinder som uppkommer i processen, både hos sjuksköterskor och hos patienter samt dem emellan. Syftet med studien var därför att belysa vilka hinder sjuksköterskor upplever för att nå fram till överviktiga patienter, samt vilka hinder patienter upplever i kampen mot övervikt. För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med material från totalt nio vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades. Studien resulterade i två teman med fem respektive fyra subteman. Resultatet visar de hinder både sjuksköterskor och patienter upplever bland dem själva, i sjukvården, i familjen och i samhället för att få ett lyckat resultat när det gäller patienters viktnedgång. Sjuksköterskor ser kunskaps-, resurs- och tidsbrist som stora problem, medan patienter främst upplever brist på motivation och stöd som hinder för livsstilsförändring. Vi anser att om sjuksköterskor är medvetna om patienternas hinder kan de hjälpa dem att hitta lösningar för att övervinna svårigheterna. Dessutom måste sjuksköterskorna bli medvetna om sina egna hinder och bemästra dessa för att sedan kunna hjälpa patienterna. En slutsats man kan dra av studien är att sjuksköterskor behöver mer utbildning och kunskap inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning