Bakgrund: Akutkirurgiska patienter upplever sig dåligt informerade samt avsaknad av delaktighet och integritet vid inläggning på en kirurgisk vårdavdelning från akutmottagningen, vilket har en negativ påverkan på deras upplevelse av vården. Genom att lägga fokus på vårdrelationen kan omvårdnadens kvalitet och patientens upplevelse av vården förbättras. Första intrycket har visat sig ha betydelse för hur vårdrelationen utformas, men det saknas studier som beskriver akutkirurgiska patienters upplevelser av vårdrelationen vid inskrivningen på en kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva hur akutkirurgiska patienter som vårdas på en kirurgisk vårdavdelning upplever vårdrelationen vid inskrivning på vårdavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes med elva deltagare som genomgått inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning. Analysen gjordes utifrån dimensionen vårdrelation i ramverket Fundamentals of Care. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde generellt en god vårdrelation vid inskrivning på en akutkirurgisk vårdavdelning. Betoning lades på personalens bemötande och agerande vid inskrivningen, och deltagarna beskrev att deras upplevelse av förtroende, delaktighet och känsla av att vara sedd påverkades av personalens agerande. Även informationens anpassning och planering av vårdtiden upplevdes viktiga och påverkade deltagarnas upplevelse av vårdrelationen vid inskrivningen. Slutsats: Akutkirurgiska patienters upplevelse av vårdrelationen vid inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning påverkas av personalens bemötande, agerande samt delgivning av information. Inskrivningsrutiner som främjar vårdrelationen behöver skapas för att säkerställa jämlik vård för alla kirurgiska patienter.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en vanligt förekommande sjukdom som kan orsaka både somatisk och psykisk ohälsa. Det råder en stigmatisering av personer med substansbrukssyndrom i samhället och det finns därför en risk att dessa patienter upplever ett negativt bemötande inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har ett ansvar att arbeta utifrån vård på lika villkor och sträva efter en jämn fördelning av sjukvårdens resurser. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom somatisk och psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt användes som metod där tio vetenskapliga artiklar granskades. Databassökningar skedde i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Kvalitativa studier inkluderades och analyserades därefter enligt Fribergs metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; distanserad vård, kamp mellan värderingar och verklighet, utmaningar i vårdrelationen och kunskapsbrist. Resultatet visade att personer med substansbrukssyndrom kunde uppfattas som aggressiva samt manipulativa. Sjuksköterskor upplevde en känsla av frustration och osäkerhet i mötet med personer med substansbrukssyndrom och menade på att det krävs ett öppet och kreativt förhållningssätt. Det fanns ett behov av ökad kunskap och utbildning hos sjuksköterskor om hur patienter med substansbrukssyndrom bör vårdas. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori för mänsklig omsorg. För att kunna reducera stress hos sjuksköterskor behövs en trygg vårdmiljö, en förmåga att sätta gränser samt att sjuksköterskan värnar om sitt eget mående. För att hitta de bästa lösningarna för patienten borde sjuksköterskan använda sig av all sin inhämtade kunskap och individanpassa vården.

Introduktion: En viktig del av omvårdnadsrelationen är kommunikation. Humor är en form av kommunikation som har visat sig ha salutogena effekter. Patienter upplever humor som något positivt. Trots detta finns det begränsad kunskap om humorns betydelse för omvårdnad och hur sjuksköterskan kan använda sig av humor. Syfte: Syftet med studien var att belysa humor i omvårdnaden ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) modell för litteraturstudie. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i att elva kvalitativa artiklar valdes ut. För att bedöma artiklarnas kvalité användes granskningsmall för kvalitativa studier enligt Polit och Beck (2017). Resultat: Resultatet genererade två huvudteman; Humorns funktion och Sjuksköterskans användning av humor. Under vardera huvudtema fanns tre underteman; Humor främjar omvårdnadrelationen, Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor och Humor främjar teamarbete samt Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor, Humorns exklusionsområden och Negativa konsekvenser av humor. Slutsats:  Sjuksköterskorna upplevde att humor hade en viktig betydelse i omvårdnaden. Humor främjade vårdrelationen och kunde underlätta det kliniska arbetet. De framhöll dock att det var viktigt använda humor med eftertanke och försiktighet för att undvika negativa konsekvenser.

Titel: Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta kvinnorBakgrund: Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och kan identifiera våldet.  Syfte: Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.Resultat:Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.Slutsats:Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Bakgrund: Regional anestesi har blivit en alltmer vanlig anestesimetod och har flera fördelar för individen, vården och samhället. Trots de betydande fördelarna är många patienter rädda för att genomgå regional anestesi, vilket är associerat med känslor av oro och ångest. Tidigare forskning visar att anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är betydelsefulla för patienternas välmående.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdrelationen med anestesisjuksköterskan under regional anestesi utifrån ramverket Fundamentals of Care.  Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ systematisk ansats. Resultatet är baserat på 19 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv innehållsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier som är avgörande för en god vårdrelation; att känna sig trygg med anestesisjuksköterskan, att känna anestesisjuksköterskans närvaro, att få sina behov tillgodosedda, att känna sig delaktig i sin egen vård och att få berätta om sin upplevelse. Resultatet visar att preoperativ information och ett gott bemötande var viktigt för patienterna. Under operationen ville patienterna känna anestesisjuksköterskans närvaro. Vidare visar resultatet att anestesisjuksköterskans kunskap om patienterna var avgörande för att kunna ge en god omvårdnad. I den postoperativa fasen var det värdefullt för patienterna att få berätta om sin upplevelse. Slutsats: Mötena mellan patienter och anestesisjuksköterskan är ofta korta men avgörande för etablerandet av en vårdrelation. Anestesisjuksköterskan har närmast kontakt med patienten under regional anestesi och genom att få en kännedom om hur patienter upplever vårdrelationen kan omvårdnaden förbättras.

Bakgrund: Egenvård är viktigt att utföra för att främja hälsa. Antalet äldre personer ökar i Sverige vilket innebär att egenvård blir viktigt för att främja ett gott åldrande. Det är sjuksköterskornas ansvar att ge patienten en god och säker vård. Sjuksköterskor skall utgå från de sex kärnkompetenserna i omvårdnadsarbetet och kunna etablera en förtroendefull relation med patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja äldres egenvård. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utifrån Evans (2002) analysmetod. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att patienterna behövde egenvårdsstöd vilket inkluderade att utbilda patienter inom egenvård. Dock upplevde vissa sjuksköterskor svårigheter att ge egenvårdsstöd. För att främja egenvård behövdes kontinuitet och en god kommunikation finnas i vårdrelationen. Sjuksköterskorna behövde tillämpa motiverande samtal för att främja livsstilsförändringar hos patienterna. Förutom sjuksköterskornas kunskap och förmåga är patienternas olika tillstånd något som kan hindra effektivt egenvårdsstöd. Slutsats: Flera sjuksköterskor upplevde att det fanns brist i egenvårdskompetensen för att kunna stödja äldres egenvård på bästa sätt. Sjuksköterskorna upplevde tidsbrist i att skapa en god vårdrelation, vilket är en viktig faktor av resultatet av egenvårdsstöd. Därför är det av stor vikt att egenvårdsstöd får en större roll i sjuksköterskeutbildningen för att kunna stödja äldres egenvård.

Sammanfattning Bakgrund Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar som kan påverka relationen mellan sjuksköterska och patient. Konsekvenser som förkommer av hot och våld inom vården är ökad sjukfrånvaro, en minskad motivation till arbetet samt försämra relationer mellan vårdgivare och patient. Sjuksköterskans ansvar är att utföra omvårdnadsuppgifter samt ha en god relationen med patienter och anhöriga. Detta är för att kunna sträva efter en personcentrerad vård samt god omvårdnad för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen till patienter i samband med hot och våld på akutmottagningar.Metod: Studiens design är en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning med en induktiv ansats. Databaser som tillämpades var Pubmed och Cinahl. Innehållsanalysen baserades på samtliga åtta vetenskapliga artiklar som presenteras i resultatet.Resultat: I resultatet framkom sex underkategorier och två huvudkategorier enligt Lundman och Graneheim (2008) manifest innehållsanalys. Upplevelser vid hot och våld som påverkar vårdrelationen: rädsla och oro, stress, frustation och en del av arbetet. Organisatoriska aspekter som påverkar vårdrelationen framkom brist på stöd och brist på resurser.Slutsats: Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro att möta och utföra omvårdnad på patienter som varit hotfulla och våldsamma. Relationen mellan sjuksköterska och patient påverkades av stress hos sjuksköterskor eftersom det försämrade deras koncentration. Sjuksköterskor upplevde att i samband med hot och våld, otillräckligt med resurser samt brist på ett system att hantera frågor är några organisatoriska aspekter som påverkar relationen med patienten.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika typer av tillstånd som påverkar människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Dessa personer får ofta andra sjukdomar och tillstånd till följd av sin psykos. Det finns många förutfattade meningar om personer med psykossjukdom och detta kan ha påverkan på hur vårdrelationen blir. En sjuksköterska bör vara trovärdig, lyhörd och känna medkänsla för att kunna hjälpa människor som är i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen inom den somatiska vården när patienten har en bakomliggande psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Sökningarna av artiklarna genomfördes i CINAHL Complete, Pubmed och Medline. Författarna granskade artiklarna objektivt. Artiklarna har analyserats och tematiserats. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman, dessa teman är: Att påverkas av attityder, Att hindras av barriärer och Att ha bristande kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården upplever att det finns ett flertal försvårande omständigheter när det kommer till vårdandet av patienter med psykossjukdom. I Barkers tidvattenmodell beskrivs den relation mellan sjuksköterska och patient som behövs för att uppnå god vård. En god vårdrelation är av stor vikt för att främja hälsa.

Bakgrund: Patienten är i centrum vid personcentrerad vård. Vården sker i partnerskap med patient och anhöriga, utgår från patientberättelsen och genomsyras av en öppenhet för varandras kunskap. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och kan leda till en fördjupad samverkan mellan patient och sjuksköterska, ge en förbättrad hälsa och ökad patientnöjdhet. Både patienter och anhöriga upplever dock att personcentrerad vård inte alltid ges konsekvent utan enbart när det finns tid för det. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård och dess utmaningar inom slutenvård. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: Två teman med fem subteman framkom. Första temat var Att arbeta i relation med patienten med två subteman: Att arbeta för patientens delaktighet och Att ta tillvara på patientens egna förmågor och resurser. Andra temat var Att möta utmaningar med tre subteman: Att inte ha samsyn, Att inte ha förutsättningar och Att inte ha kompetens. Slutsatser: Sjuksköterskornas erfarenheter var att det krävdes kunskap, engagemang och rätt förutsättningar hos både individ och organisation för att vårda personcentrerat.

Bakgrund: Mångbesökare är en vanligt förekommande patientgrupp inom främst akutsjukvården och primärvården. Det finns kvantitativ forskning som undersöker karaktäristiska drag hos mångbesökaren i ett försöka att identifiera och förtydliga fenomenet. Dessvärre är forskningen kring det kvalitativa begränsad i utsträckning av både patient- och vårdperspektiv. Syfte: Att beskriva mångbsökarens upplevelser av vårdrelationen på akutmottagningar eller i primärvården.  Metod: Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen är utförd efter en manifest innehållsanalys på sex kvalitativa artiklar.  Resultat: För majoriteten av mångbesökarna är vårdrelationen negativ. Vårdgivaren upplevs som ifrågasättande och respektlös i sitt sätt att kommunicera och bemöta mångbesökaren i sitt vårdbehov. Mångbesökarens inställning till sin vårdsituation påverkas av vårdgivarens bemötande och av de erfarenheter som mångbesökaren får av vårdmötena.  Slutsats: Mångbesökaren är en patientgrupp som utsätts för mycket vårdlidande på grund av brister i vårdgivarens förmåga att möta, förstå och ge trygghet till mångbesökarens livsvärld. Anledningen till bristen av ett praktiskt utförande av holistisk vård på akutmottagningar eller i primärvården borde undersökas mer för att förstå vart problemet börjar. Det behövs även vidare forskning om vad mångbesökaren behöver för stöd i sitt komplexa vårdbehov