1 |
Motivation Inom den offentliga vårdsektorn Motivation Within the public health sectorDawodi, Mehrnaz January 2014 (has links)
Huvudsyftet för denna studie var att förstå motivation och sedan undersöka om motivation används inom vårdsektorn. Inom litteraturstudien så hittades information om motivation och hur den definieras. Olika motivationsteorier har tagits upp i denna studie för att förstå mer hur man kan motivera individer och grupper. Många verksamheter använder motivationsteorier för att nå uppsatta mål inom en viss tidsgräns eller sträva efter lönsamma mål. De inriktade verksamheten för denna studie var Bodagatan 30 och Bodagatan 36 C. Utifrån intervjuerna och litteraturstudien gjordes en analys över resultatet. Insamlat data visade att det finns många likheter mellan teori och praktiken när det gäller motivation. Slutsatser från denna studie var att få svar på frågeställningen utifrån insamlad data och utförda intervjuer. Inom verksamheten tillämpades motivationsteorier från insamlad data men man utgick inte ifrån någon specifik motivationsteori utan man hade inslag från de flera motivationsteorier, exempelvis inslag från Frederick Herzberg tvåfaktorteori där gemenskap, prestation, ansvar och tillväxtmöjligheter var något som undersköterskorna tyckte kunde leda till att skapa en positiv spiral. De intervjuade ansåg att det var viktigt att det fanns tydliga ramar och arbetsätt som man kan förhålla sig till arbetet, genom att jobba i ett öppet klimat där man kan ge konstruktiv kritik för att uppnå motivation. De anställda menade även att det går att motivera en själv genom att uppskatta sig eget yrke och att man är intresserad av att hjälpa andra människor, detta i sin tur kan leda till att andra blir motiverade. En faktor som de anställda tyckte var viktigt för motivation var att ledarna bör förstå deras jobb och lyssna på dem. Det är viktigt att stöd ges från ledningen för utveckling och motivation, detta kräver också att ledningen/ledarna kan ta emot kritik och även ha stöd till att förbättra sig efter kritiken. Författaren anser att det är viktigt att de anställda har vetskap om hur motivation kan höjas och hur man kan tillammans skapa värdet i arbetet. Slutligen anser författaren att en workshop borde hållas där de anställda kan få jobba med arbetsuppgifter som är motiverande samt att möjligheten för utveckling av enskilda medarbetare bör förbättras. / Program: Högskoleingenjörsexamen i Industriell Ekonomi – arbetsorganisation och ledarskap
|
2 |
Anknytningsstil : En undersökning om arbetstillfredsställelse och anknytningsstil hos anställda i vårdsektorn / Attachment style : A study of work satisfaction and attachment styles among health care employeeDemberg, Fredrika, Gustafsson, Sandra January 2014 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse. Teorin omfattas även av två olika motivationsformer: autonom och kontrollerad, vilka i föreliggande studie undersöktes i relation till anknytningsstilarna. Populationen var vårdanställda (n = 88) i en kommun i södra Sverige. Deskriptiv data visade att anställda inom vården har en övervägande trygg anknytningsstil. Resultatet i denna studie visade att det fanns ett signifikant samband mellan hög arbetstillfredsställelse och hög nivå av trygg anknytningsstil (p = .006). Resultatet visade inga signifikanta skillnader i motivationsform mellan de olika anknytningsstilarna. Den huvudsakliga slutsatsen i föreliggande studie var att trygg anknytningsstil kan predicera hög arbetstillfredsställelse (p = .007). / The purpose of this study was to examine Attachment Theory in relation to working life. Attachment Theory deals with the interaction between nursing and attachment. The theory includes different attachment styles: secure, avoidant and anxious that people acquire depending on how they are treated by their primary caregiver while growing up. The main purpose was to investigate whether a secure attachment style generates high job satisfaction. The study was based on Self Determination Theory which states that the needs for autonomy, competence and relatedness should be met to create motivation and achieve higher satisfaction. The theory also contains two different forms of motivation: autonomous and controlled, which in the present study were investigated in relation to the attachment styles. The population was health care workers (n = 88) in a municipality in southern Sweden. Descriptive data showed that health care workers have a predominantly secure attachment style. The results of this study showed that there was a significant correlation between high job satisfaction and high level of secure attachment style (p = .006). The results showed no significant differences in motivation between the various attachment styles. The main conclusion in this study was that secure attachment style can predict high job satisfaction (p = .007).
|
3 |
Finansiell strategi inom den privata vårdsektornRobert, Johansson, Simon, Dahlqvist January 2014 (has links)
Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk. Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling. Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation. Därefter görs en ingående analys av resultat- och balansräkning för respektive företag. Uppsatsen använder sig av hävstångsformeln som huvudsakligt analysverktyg för att analysera om företagen vinstmaximerar eller om de har en mer långsiktig finansiell strategi för att uppnå finansiell styrka. Resultat, slutsatser: Genom vår analys av vårdföretagens rörelserisk har utredningen funnit att en rimlig balans mellan rörelserisk och finansiella styrka uppnås vid en soliditet på 40 % som är genomsnittet för bolag på Stockholmsbörsen. De små vårdbolagen (som är den dominerande företagsformen) uppnår mer än väl balans mellan rörelserisk och finansiell styrka. Deras soliditet uppgår i regel till ca 50 %. Företagen har hög lönsamhet och som finansiell strategi väljer de att inte vinstmaximera genom att belåna sig och utnyttja hävstångseffekten. Tre av de marknadsledande företagen har en dålig lönsamhet och en soliditet som är betydligt lägre än börsgenomsnittet. Den låga soliditeten kompenseras helt eller delvis av att företagen har starka ägare med möjlighet att tillföra kapital via aktieägartillskott och nyemissioner vid behov. Den fjärde av de marknadsledande större vårdföretagen har hög lönsamhet och högre soliditet än börsgenomsnittet. Även detta företag väljer att liksom de mindre vårdföretagen att inte belåna sig och utnyttja hävstångseffekten för att maximera vinster. / Background: The private health sector is a sector that is characterized by growth. The need for care will always be, and as the human lives longer it will also increase the pressure on health care. The private health sector has created a debate in the community in which the dividends allocation is being questioned. Hence, it is of general interest to analyze healthcare companies' financial performance and risk. Purpose: To investigate the financial strategies that private health care companies apply and if they have built up sufficient financial strength (capital structure) for long term development. Methodology: The essay is based on a quantitative method where information is based on annual reports over a 10-year period. Based on the financial information financial ratios are calculated to describe firms' capital structure and performance. Thereafter, a detailed analysis of the income statement and balance sheet is made for each company. The essay uses effects of leverage as the main analytical tool for analyzing how firms maximize profits or if they have a more long-term financial strategy. Conclusion: Through our analysis of healthcare companies operating risk, the investigation found that a reasonable balance between business risk and financial strength is achieved at an equity ratio of 40 % which is an average for companies on the Stockholm stock exchange. The small healthcare company (which is the dominant company form) achieve a balance between business risk and financial strength. Their equity ratio is usually around 50 %. Companies have high profitability and as financial strategy they choose not to maximize profits by leveraging themselves and use the effects of leverage. Three of the market leaders have a poor performance and a solvency that is significantly lower than the market average. Their strong owners compensate the low equity ratio with the ability to provide capital through shareholder contributions and new issues as necessary. The fourth of the leading major healthcare companies have high profitability and higher solvency than the market average. This company also chooses to, like the smaller healthcare companies not to use leverage and use the effect of leverage to maximize their profit.
|
4 |
Hälsoscheman inom vård och omsorg : Det konfliktfyllda kommunala förändringsarbetet: En kvalitativ studie av schemaförändringNilsson, Emma, Koivisto, Hanna January 2022 (has links)
Hälsoscheman är ett relativt nytt fenomen, som hade sitt startskott 2016 i form av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Kommunal kallat Heltidsresan. Syftet med projektet var att stärka välfärdens kompetens och instifta heltid som norm. En betydande del av Heltidsresans utformning utgörs av forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Heltidsresan har i sin tur lett till att flera kommuner valt att ta efter riktlinjerna och rekommendationerna som projektet utmynnat i, vilket har banat vägen för konflikter och motstånd från arbetstagarhåll. Studien syftar därför till att undersöka vilka motiv från arbetsgivarhåll som har legat till grund för införandet av hälsoscheman i Sveriges kommuner. Även hur hälsoschemats reformering av arbetsvillkor har påverkat enskilda arbetstagare är i fokus, samt hur schemaläggning kan användas som ett organisatoriskt verktyg från arbetsgivarhåll. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med arbetstagare och personer som har varit med och implementerat hälsoscheman inom vård och omsorg. En fenomenologisk metodansats används för att undersöka fenomenet genom arbetstagare och arbetsgivares uppfattningar, samt erfarenheter kring förändringsprocessen som hälsoschemat har bidragit till. Resultatet analyseras med teorier från Michel Foucault med fokus på detaljstyrning och bio-politik, men även institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv appliceras. Studien belyser att det finns fler bakomliggande faktorer som kan förstås som motiv till att implementera hälsoscheman och de förändringarna det innebär. Det tydliggörs även hur arbetstagarna som intervjuats upplever hur schemaförändringarna har påverkat dem i ett negativt avseende, både i arbetslivet och privatlivet / Health Schedules are a relatively new phenomenon, which had its onset during 2016 as a collaboration between Sveriges Kommuner & Regioner and Kommunal called ’’The Full Time Journey’’. The main purpose of the project was intended to reinforce the welfare sectors proficiency, as well as stating full time work as a norm. The Full Time Journey has eventually led to several municipalities following the examples based on the guidelines and recommendations stated by the project. This has eventually given rise to disagreement and conflicts, and resistance from employees. The study aims to investigate which potential motives and intentions from the employer side might have contributed to the introduction of health scheduling in the various municipalities of Sweden. This also includes how the transformation of working conditions has affected individual employees, but also targeting how scheduling might be used as an organizational tool by employers. The study was conducted using interviews with employees and individuals who have been involved throughout the implementation of Health Schedules within the Healthcare Industry. A phenomenological methodological viewpoint is used to investigate the phenomenon through the perceptions of employees and employers, in addition to experiences attributed regarding the transformation process, induced by the Health Schedule. The results are analyzed using theories from Michel Foucault with a particular focus relating to management and biopolitics, but also institutional and neo-institutional perspectives are applied. The study highlights that there are several underlying factors that can be understood as motives for implementing health schemes and the changes it entails. It is also clarified how the employees interviewed experience how the schedule changes have affected them in a negative respect, both in working life and private life.
|
Page generated in 0.0566 seconds