Objectives were to: 1) Evaluate the effectiveness of presynchronization with GnRH before the CO‐Synch + CIDR protocol with timed AI (TAI) at 66 h in Bos indicus‐influenced cattle; 2) Characterize ovarian events associated with the presynchronization; 3) Evaluate the efficacy of measuring vaginal electrical resistance (VER) to assess follicular maturity at TAI; and 4) Compare serum concentrations of progesterone (P4) in ovariectomized cows bearing new or previously used CIDR devices with or without autoclaving. In Exp. 1 and 2, cattle received either GnRH or saline on day ‐7. The CO‐Synch + CIDR protocol included a CIDR insert and GnRH (GnRH‐1; day 0), removal of CIDR and PGF2α on day 7, and GnRH (GnRH‐2) and TAI 66 h after CIDR removal. In Exp. 1, pregnancy rate of females with BCS ≥ 5 tended to differ (P=0.085) between Presynch (38%) and CO‐Synch + CIDR (54%). In Exp. 2, ovulatory response to GnRH‐1 was greater (P<0.01) in the Presynchronization (58%) than in the CO‐Synch + CIDR (27.1%) group. Emergence of a follicular wave after GnRH‐1 and ovulation rate after GnRH‐2 did not differ between groups. More (P<0.01) females that developed a follicular wave after GnRH‐1 ovulated (82%) after GnRH‐2, compared to those that did not (29%). Mean VER (ohms) was greatest (101.4±0.8) on day 0 and declined (P<0.01) to 95.2±0.8 and 82±0.8, respectively, on days 7 and 10. We observed a low negative but significant relationship (r=0.38; P<0.001) between VER and follicular size on day 0, 7, and 10. VER difference (day 10 minus day 7) did not differ between females with small and large follicles at TAI. Mean concentrations of P4 during the 7‐day insertion period were greater (P<0.03) for new (3.7 ng/ml) and re‐used autoclaved (3.4 ng/ml) than for re‐used disinfected CIDRs (2.8 ng/ml). In summary, Presynch improved ovulation rate after GnRH‐1, but did not improve pregnancy rates compared to CO‐Synch + CIDR. Follicular maturity estimation was not feasible using VER as applied in this study. Autoclaving may be the best option when re‐using CIDR inserts because it creates greater concentrations of P4 during the first 48 h.

Urininkontinens är en sjukdom erkänd av Världshälsoorganisationen(WHO)1998. The International Continence of Society(ICS) har definierat urininkontinens: "Det är ett urinläckage som är objektivt påvisbart och utgör ett socialt och hygieniskt problem för individen" urininkontinens drabbar ofta kvinnor i förbindelse med graviditet, förlossning eller kejsarsnitt. Det kan räcka med att bli gravid. Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer som kan orsaka stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning. Resultatet visar att vaginal förlossning som avslutas med forceps utgör störst risk att drabbas av stressinkontinens. Det behövs fler studier för att upplysa barnmorskor om hur de kan ge evidensbaserad vård till kvinnor som föder vaginalt för att undvika urodynamiska skador.

Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats. Artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser vilket gav studien både djup och bredd. I resultatet framkom att kvinnor funderade över hur deras sexuella samliv påverkades efter vaginal förlossning. De kroppsliga förändringar kvinnan genomgick hade betydelse för hennes upplevelse av sitt sexualliv. Det sexuella samlivet påverkades i negativ riktning av trötthet. Smärta vid samlag hade oftast lagt sig efter tre till sex månader, medan nedsatt lust kunde hålla i sig upp till ett och ett halvt år. Dessa faktorer ledde till att frekvensen samlag minskade. Detta kunde bli ansträngande för den parrelationen kvinnorna levde i då behovet av sexuellt umgänge ofta var ojämnt mellan kvinna och man. Resultatet visade att barnmorskor endast berörde ämnet sexualitet genom att ge kvinnan recept på preventivmedel. Barnmorskor bör aktivt fråga kvinnan om besvär med sexuallivet för att underlätta rollen som nybliven mamma, kvinna och älskarinna.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi. Patienter med en högre ångestnivå upplevde högre smärta än patienter med låg ångestnivå. Infektioner förekom oftare hos kvinnor efter vaginal hysterektomi än hos dem som genomgår laparoskopisk hysterektomi. Urinvägsproblem samt urinvägsinkontinens förekom oftare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Skador på urinblåsan var vanligare efter vaginal hysterektomi än laparoskopisk hysterektomi. Empati, bemötande samt kommunikativ förmåga var en av sjuksköterskas viktigaste omvårdnadsåtgärder för patienter som genomgått en hysterektomi.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick. Material inhämtades från Medicinska Födelseregistret, Statistiska Centralbyrån samt Barnhälsovården. Statistiska analyser inkluderade Chi-två test, binär logistisk regressionsanalys samt multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Inhalation av lustgas var den mest använda smärtlindringsmetoden. Användningen av smärtlindringsmetoder hade flest samband med län, etnicitet, paritet och moderns ålder. Risken för användning av epiduralblockad var nästan sex gånger så hög för förstföderskor. Intramuskulära injektioner med petidin/morfin eller epiduralblockad medförde en risk för avslutad amning innan två månaders ålder, men för TENS ochakupunktur fanns ett samband med fortsatt amning vid två månaders ålder. Slutsats: Det finns ett samband mellan smärtlindringsmetod och amning två månader postpartum. Barnmorskor bör ha kunskap om detta samband för att kunna stödja mödrarnas val av smärtlindringsmetod och amningsutfall.

Objectives were to: 1) Evaluate the effectiveness of presynchronization with GnRH before the CO‐Synch + CIDR protocol with timed AI (TAI) at 66 h in Bos indicus‐influenced cattle; 2) Characterize ovarian events associated with the presynchronization; 3) Evaluate the efficacy of measuring vaginal electrical resistance (VER) to assess follicular maturity at TAI; and 4) Compare serum concentrations of progesterone (P4) in ovariectomized cows bearing new or previously used CIDR devices with or without autoclaving. In Exp. 1 and 2, cattle received either GnRH or saline on day ‐7. The CO‐Synch + CIDR protocol included a CIDR insert and GnRH (GnRH‐1; day 0), removal of CIDR and PGF2α on day 7, and GnRH (GnRH‐2) and TAI 66 h after CIDR removal. In Exp. 1, pregnancy rate of females with BCS ≥ 5 tended to differ (P=0.085) between Presynch (38%) and CO‐Synch + CIDR (54%). In Exp. 2, ovulatory response to GnRH‐1 was greater (P<0.01) in the Presynchronization (58%) than in the CO‐Synch + CIDR (27.1%) group. Emergence of a follicular wave after GnRH‐1 and ovulation rate after GnRH‐2 did not differ between groups. More (P<0.01) females that developed a follicular wave after GnRH‐1 ovulated (82%) after GnRH‐2, compared to those that did not (29%). Mean VER (ohms) was greatest (101.4±0.8) on day 0 and declined (P<0.01) to 95.2±0.8 and 82±0.8, respectively, on days 7 and 10. We observed a low negative but significant relationship (r=0.38; P<0.001) between VER and follicular size on day 0, 7, and 10. VER difference (day 10 minus day 7) did not differ between females with small and large follicles at TAI. Mean concentrations of P4 during the 7‐day insertion period were greater (P<0.03) for new (3.7 ng/ml) and re‐used autoclaved (3.4 ng/ml) than for re‐used disinfected CIDRs (2.8 ng/ml). In summary, Presynch improved ovulation rate after GnRH‐1, but did not improve pregnancy rates compared to CO‐Synch + CIDR. Follicular maturity estimation was not feasible using VER as applied in this study. Autoclaving may be the best option when re‐using CIDR inserts because it creates greater concentrations of P4 during the first 48 h.

La Endometriosis es una situación muy frecuente en nuestro medio. Para resolverla disponemos actualmente de diferentes alternativas diagnosticas y terapéuticas. Y evaluamos si el diagnostico ecográfico precede al diagnostico laparoscopico en mujeres con diagnostico de infertilidad y posteriormente luego de su tratamiento laparoscopico el porcentaje de éxito de su fertilidad Objetivo: Definir la utilidad de la ecografía transvaginal y su correlación con el diagnostico laparoscópico en pacientes con infertilidad y que fueron llevados a cirugía en el Hospital Nacional Arzobispo Loayza / he Endometriosis is a very frequent situation in our means. In order to solve we have it different alternatives at the moment you diagnose and therapeutic. And we evaluated if I diagnose ecográfico precedes to I diagnose laparoscopic in women with I later diagnose of infertility and after its laparoscopic treatment the percentage of success of its. Objective fertility: To define the utility of the transvaginal ecografía and its correlation with I diagnose laparoscopic in patients with infertility and who were taken to surgery in the National Hospital Loayza

Objetivo: Comparar la morbimortalidad materno perinatal entre parto vaginal y cesárea electiva en gestantes a término con antecedente de cesárea anterior una vez. Materiales y Métodos: Estudio descriptivo retrospectivo comparativo en gestantes con cesárea previa, que tuvieron parto vaginal o cesárea del 2000 al 2002 (36 meses). La población de estudio lo conforman gestantes con antecedente de cesárea previa única sin contraindicación actual para parto vaginal. Se revisaron 1128 casos, excluyéndose 260(23.05%) por no cumplir con los criterios de inclusión, obteniéndose 868 casos (94.86%); los casos se analizaron en tres grupos de acuerdo a la culminación de parto: 460 parto vaginal, 231 cesárea intra parto (durante trabajo de parto) y 177 cesárea electiva. Resultados En la población de estudio el grupo etáreo predominante fue de 20 a 34 años con 79.0%; el 100% fueron gestantes a término, sólo 61.1% tenían control prenatal adecuado (mayor o igual a 5); 408 gestantes (47.0%) del total culminaron en cesárea; de 691 gestantes que intentaron parto vaginal 460 (66.77%) fueron exitosos; las complicaciones presentes fueron endometritis, infección de herida operatoria, ITU, fiebre puerperal, transfusión sanguínea, éstas dos últimas sin causa definida, las gestantes que se sometieron a cesárea electiva tuvieron 6.78% de complicaciones en comparación con el 5.35% de gestantes que intentaron parto vaginal, pero en conjunto no hubo diferencia significativa (p:0.07). No hubo ningún caso de rotura uterina, muerte materna o neonatal. Oxitocina fue usada en 161 pacientes (18.54%), se uso fórceps en 03 gestantes (0.34%), vacuum extractor en 02 gestantes(0.23%). Existió mayor frecuencia de asfixia moderada a severa en el grupo de cesárea electiva con 1.13%(02 neonatos) en comparación con el grupo de chance vaginal con 0.87%(06 neonatos) estadísticamente no significativa (p:0.6). Conclusión: El chance vaginal en cesareadas anteriores una vez fue exitoso en 66.77%, no encontrándose diferencia significativa en la morbilidad materno-perinatal en comparación con el parto por cesárea.

<p>Kvinnans kropp förändras i samband med graviditet och barnafödande. Detta kan leda till sexuell ohälsa första tiden som nybliven mamma. Det är viktigt att barnmorskor kan identifiera och våga diskutera de problemen som kan finnas för att kunna hjälpa kvinnan. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka kvinnors upplevelse av sitt sexualliv efter genomgången vaginal förlossning. Metoden är en litteraturstudie som har utförts med en kvalitativ ansats. Artiklarna hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser vilket gav studien både djup och bredd. I resultatet framkom att kvinnor funderade över hur deras sexuella samliv påverkades efter vaginal förlossning. De kroppsliga förändringar kvinnan genomgick hade betydelse för hennes upplevelse av sitt sexualliv. Det sexuella samlivet påverkades i negativ riktning av trötthet. Smärta vid samlag hade oftast lagt sig efter tre till sex månader, medan nedsatt lust kunde hålla i sig upp till ett och ett halvt år. Dessa faktorer ledde till att frekvensen samlag minskade. Detta kunde bli ansträngande för den parrelationen kvinnorna levde i då behovet av sexuellt umgänge ofta var ojämnt mellan kvinna och man. Resultatet visade att barnmorskor endast berörde ämnet sexualitet genom att ge kvinnan recept på preventivmedel. Barnmorskor bör aktivt fråga kvinnan om besvär med sexuallivet för att underlätta rollen som nybliven mamma, kvinna och älskarinna.</p>

Since the 1970s, the United States has encountered an increasing proportion of Cesarean deliveries (CS), surpassing the advised 10-15% maximum rate established in 1985 by the World Health Organization (World Health Organization, 1985). This increasing rate has fueled correlational and causational studies observing the impact of Cesarean delivery on several aspects of infant health. Previous studies on CS infants have observed a delay in gut colonization by beneficial bacteria – for instance Bifidobacteria – traditionally transmitted from the mother’s gut and vaginal microbiome as other environmental factors have influenced the initial microflora (Biasucci et al., 2010; Dong, Yang, & Wang, 2010; Penders et al., 2006). In addition, an increasing proportion of births are occurring within a home setting, providing an opportunity to study how these possible environmental factors may influence bacterial colonization. This initial gastrointestinal colonization is considered one of the most important factors towards immune system development and general health. This thesis proposes an examination of how the mode and setting of delivery influence the diversity of Bifidobacterium species in infants’ initial gut microbiomes. Additionally, while several studies have examined the impact of specific bacterial species on immune system development, this study will provide an approach to understanding how differences in the overall gastrointestinal (GI) ecologies of CS and vaginal delivery (VD) infants impact immune system development.