Purpose - The purpose of this thesis was to develop a method for how practitioners can utilize value-based pricing of smart services. In order to fulfill this purpose, the following research questions were addressed: RQ1) How can firms identify value drivers for their smart services in order to understand customer perceived value? RQ2) How can firms match the perceived value of their smart service and what type of revenue model to use (i.e., how to price and how much to price)? RQ3) How can firms use value-based pricing for calculating the optimal price of their smart service? Method - This thesis adopts a mixed method. This is done by collecting data through interviews and surveys. This data is then analyzed and utilized to develop a method for value-based pricing of smart services.  Findings - Based on the insights gathered through the explored methods for identifying and measuring value drivers, concluding customers’ willingness to pay, matching it with revenue and pricing mechanisms and finally deriving an optimal price a holistic and structured process that connected these different activities has been proposed (see Appendix S). Theoretical contribution - The major theoretical contribution is the synthesis of three different literature streams (i.e., VBP, revenue model design and smart service commercialization). These areas have, to our knowledge, previously never been integrated in one study. In addition, the developed method successfully addresses identification of value drivers, which previously has been labeled as the biggest barrier for B2B firms wanting to transition towards VBP (Liozu et al., 2012).  Practical implications - This thesis supports management in commercialization of smart services by providing a holistic and systematic process for identifying and measuring value drivers, concluding customers’ WTP, matching it with revenue and pricing mechanisms and finally deriving an optimal price based on VBP. The final developed method is presented in Appendix S. / Syfte - Syftet med detta examensarbete var att utveckla en metod för hur praktiker kan utnyttja värdebaserad prissättning av smarta tjänster. För att uppfylla detta syfte togs följande forskningsfrågor upp: RQ1) Hur kan företag identifiera värdedrivare för sina smarta tjänster för att förstå kundens upplevda värde? RQ2) Hur kan företag matcha det upplevda värdet av sin smarta tjänst och vilken typ av intäktsmodell de ska använda (dvs hur man prissätter och hur mycket prissätter man)? RQ3) Hur kan företag använda värdebaserad prissättning för att beräkna det optimala priset för sin smarta tjänst? Metod - Detta exjobb använder en blandad metod. Detta görs genom att samla in data genom intervjuer och enkäter. Denna data analyseras sedan och används för att utveckla en metod för värdebaserad prissättning av smarta tjänster. Resultat - Baserat på de insikter som samlats in genom de utforskade metoderna för att identifiera och mäta värdedrivande faktorer, utnytja kundernas betalningsvilja, matcha den med intäkts- och prissättningsmekanismer och slutligen härleda ett optimalt pris har en holistisk och strukturerad process som kopplar samman dessa olika aktiviteter presenterats (se Bilaga S). Teoretiskt bidrag - Det största teoretiska bidraget är syntesen av tre olika litteraturströmmar (dvs VBP, intäktsmodelldesign och kommersialisering av smarta tjänster). Dessa områden har, såvitt vi vet, tidigare aldrig integrerats i en studie. Dessutom tar den utvecklade metoden framgångsrikt in på identifiering av värdedrivare, som tidigare har stämplats som den största barriären för B2B-företag som vill gå över till VBP (Liozu et al., 2012). Praktiska implikationer - Det här examensarbetet stöder ledning i kommersialisering av smarta tjänster genom att tillhandahålla en holistisk och systematisk process för att identifiera och mäta värdedrivare, avsluta kundernas WTP, matcha den med intäkts- och prissättningsmekanismer och slutligen härleda ett optimalt pris baserat på VBP. Den slutligen utvecklade metoden presenteras i Bilaga S

As the stainless steel industry continues to grow, so does the environmental impacts generated by the various production processes. Such impacts not only affect the environment but pose great health concerns for humans and other living things. Therefore, it is necessary for all stakeholders to continuously improve their sustainability work. Metal recovery is one of the ways this can be done. There exists different organisations within the stainless steel industry, all of which are likely to benefit from metal recycling solutions. However, it is not obvious what models for value capture are most appropriate regarding such new technology. Adopting an appropriate value capture model is crucial for any organisation offering a service or a product. It is what ultimately determines an organisation’s revenues, profits as well as the amounts reinvested in the organisation’s growth for its long-term survival. By considering a case company offering a metal recycling solution, this study investigates how such a company may best leverage the value created by their technology. This is achieved by implementing a qualitative approach consisting of an extant literature review, accompanied by empirical findings through interviews with potential customers. Different factors affecting the formulation of an offering, as well as a value-based pricing model for that offering, are analysed. The study proposes a framework for how organisations can efficiently and effectively implement a value-based pricing model for a certain offering. This framework is put into context in regard to the empirical findings. Moreover, the empirical study identifies the potential customers’ perceived value as a result of the metal recycling solution as; opportunities for material reuse and circular economy in production, enhanced waste management, improved brand and the corporate image, and increased operational efficiency. Lastly, identified key determining factors of value realisation from the customer perspective were; payback time, operational aspects, organisational and operational size, type of offering of a metal recycling solution, regulations and public process surveillance and views on pricing strategy. / Medans den rostfria stålindustrin fortsätter att växa ökar även miljöpåverkan från dess olika produktionsprocesser. Sådana effekter påverkar inte bara miljön, utan utgör även stora hälsoproblem för människor och andra levande organismer. För att minska dess miljöpåverkan är det nödvändigt för alla parter inom industrin att kontinuerligt förbättra sitt hållbarhetsarbete. Ett alternativt sätt detta kan göras på är med hjälp av metallåtervinning. Det finns olika företag och organisationer inom den rostfria stålindustrin, som alla troligen kan dra nytta av metallåtervinningslösningar. Det är dock inte uppenbart vilka modeller för värdefångst som är mest lämpliga för en sådan teknik, vilket är problematiskt för de som erbjuder en sådan lösning. Att bestämma en lämplig modell för värdefångst är dock avgörande för alla organisationer som erbjuder en tjänst eller produkt. Det är det som i slutändan avgör en organisations intäkter, vinster samt de belopp som återinvesteras i organisationens tillväxt för dess långvariga överlevnad. Genom att studera ett företag som erbjuder en metallåtervinningslösning har denna studie som syfte att undersöka hur ett sådant företag bäst kan utnyttja det värde som skapas av deras teknik. Detta uppnås genom att implementera en kvalitativ metod som består av en litteraturstudie, följt av empiriska resultat från intervjuer med potentiella kunder till företaget. Olika faktorer som påverkar formuleringen av en produkt/tjänst och en värdebaserad prissättningsmodell för den produkten/tjänsten analyseras. Detta arbete tar fram och föreslår ett ramverk för hur organisationer effektivt kan implementera en värdebaserad prissättningsmodell för ett visst erbjudande. Detta ramverk sätts sedan i sammanhang i samband med de empiriska resultaten. Den empiriska studien identifierar även de potentiella kundernas upplevda värde till följd av metallåtervinningslösningen som; möjligheter för materialanvändning och cirkulär ekonomi i produktionen, förbättrad avfallshantering, förbättrat varumärke och företagsimage och ökad operativ effektivitet. Slutligen identifierades viktiga avgörande faktorer för värdeförverkligande ur kundperspektivet som; återbetalningstid, operativa aspekter, organisatorisk och operativ storlek, typ av erbjudande av metallåtervinningslösning, regler och offentlig processövervakning och syn på prisstrategi.

How to price your offering is one of the main managerial decision issues today and is alarmingly often not grounded in necessary market and cost research. Pricing is a complex topic, dependent on a multitude of internal and external factors, which makes pricing practice and strategy alignment even more difficult. As a simplifying measure, pricing practices are commonly categorized into three categories: cost-based, competition-based and value-based pricing, of which value-based pricing is considered the superior practice by scholars. Consequently, the issue of how to adopt value-based pricing and how to actually price according to value is pertinent and a main focus of this thesis. What comprises perceived customer value, how a firm creates and captures value, and how a firm chooses to formulate the customer value proposition in order to communicate the generated value are all questions that this thesis investigates and attempts to answer. Furthermore, the effects of the customer-supplier relationship on pricing and change management aspects of a transition to value-based pricing are also investigated and analyzed. In order to answer the research purpose and accompanying research questions, a qualitative single case-study was conducted. The case company was a leading company in the TIC-market, who just recently had started discussing implementing value-based pricing and was therefore deemed as an appropriate case for this study. Empirical data was gathered through semi-structured interviews with the employees as well as the customers of the case company. The analysis of the empirical data in conjunction with the theoretical framework led to a revised analytical model that attempts to explain the relations and correlations of the different concepts discussed in this thesis, as well as conclusions regarding the aforementioned research questions. This study concludes that the common value drivers are Quality, Delivery reliability, Delivery time, Price, Geographical location, Relationship and communication, Customization. Additionally, the study concludes that the alignment of pricing practice and strategy is heavily dependent on internal and external awareness, and it is of utmost importance for a firm engaging in value-based pricing to know not only their customer and market, but also their own capabilities and strengths. Regarding how to formulate the customer value proposition, the study concludes that it should be customized for the specific customer and have a resonating focus with elements of points of difference. Lastly, the study details the challenges that a firm transitioning to a value-based pricing practice might encounter, and the suggestive solutions to these obstacles.

Cette thèse se propose d’étudier les déterminants des prix des médicaments innovants de l’oncologie, en s’interrogeant à la fois sur le rôle des caractéristiques propres à chaque produit, en particulier sa valeur thérapeutique ajoutée, et sur l’influence d’éléments structurels, notamment les modalités des politiques de fixation des prix appliqués par les Etats.Une revue de la littérature nous permet tout d’abord de spécifier les modalités de fixation des prix ainsi que les nouveaux instruments mis en place par les décideurs pour réguler leur montant. Nous montrons que la détermination des prix des traitements innovants passe par l’évaluation de la valeur ajoutée et donc la mise en place de politiques d’évaluation de type Health Technology Assessment (HTA). Toutefois, nous mettons en lumière que les politiques de prix se réfèrent à des doctrines différentes tant dans les démarches évaluatives que dans la fixation des prix. Dès lors, nous proposons un cadre théorique de détermination des prix qui permet de prendre en compte ces différences. En complément, la constitution d’une base de données incluant les caractéristiques des anticancéreux et leurs prix fixés dans huit pays de l’OCDE, nous permet d’entreprendre différentes analyses statistiques.A partir des études empiriques, nous examinons dans un premier temps la relation entre les prix et le caractère innovant des anticancéreux. Nous commençons pour cela par nous intéresser à l’accès au marché de ces produits dans les pays retenus avant d’examiner les disparités de prix entres les pays.Si l’on constate qu’une majorité des médicaments de notre échantillon étaient bien disponibles dans ces pays, il apparaît néanmoins des différences en matière réglementaire, notamment concernant l’octroi du statut de médicament orphelin ou encore en matière de délais d’enregistrement. Une étude comparative plus fine des évaluations faites par le NICE et la HAS confirme l’existence de divergences sur les décisions et/ou recommandations de prise en charge malgré une appréciation similaire de la valeur ajoutée. Enfin lorsqu’on procède à la comparaison des prix, on constate un écart de prix considérable selon les modalités de fixation des prix appliqués par les Etats.Ce dernier constat nous conduit ensuite à rechercher des éléments d’explication à partir d’une approche économétrique permettant de mesurer l’effet de la valeur ajoutée, définie par la survie incrémentale, sur le prix des anticancéreux. De façon complémentaire, nous montrons que cette influence se manifeste même lorsque l’estimation de cette valeur ajoutée reste incertaine au regard du niveau de preuve obtenu.De façon complémentaire, les analyses économétriques confirment que les écarts de prix entre pays reflètent les différences internationales sur les choix de politique de prix. En effet, nous montrons que les prix les plus élevés sont relevés dans les pays exerçant une politique de prix libres. A l’inverse, les prix les plus bas sont retrouvés dans les pays pratiquant une évaluation économique. Et l’on retrouve à un niveau intermédiaire les pays ayant recours à la négociation et au référencement international. / This PhD thesis focused on the regulation and the determinants of innovative drugs prices in oncology. First, with a literature review we provided a comprehensive description examining the pricing mechanisms of innovative drugs in OECD countries. This approach shows us that most of the countries determine their prices according the assessment of the added value of the pharmaceutical product, and use HTA policies in their decisions making. Based on that conclusions and regarding the differences observed between the policies’ countries we assumed a framework to describe the pricing mechanism.In addition, we developed an original database which contains the anticancer drugs characteristics and their prices in 8 OECD countries. From empirical studies, we examined the relationship between the prices and the drugs characteristics. Before assessing prices disparities between the selected countries, we focused on the market approval of these medicines in each country. Nevertheless, even if most of the products were available in all studied countries, we observed differences between their regulations notably concerning the orphan status designation as well as for the time to market authorization.Thereafter, we achieved a comparative study to assess the discordance between the NICE and HAS. This analysis shows that despite a similar estimation of the added value, there is divergences between these HTA bodies in term of decisions making. Then, when we investigated the trends in prices across the selected countries, the level of pricing disparities observed, in most cases, seems to reflect the differences in pricing regulations.Finally, in order to highlight the determinants of these disparities between countries with respect to anticancer drug prices, we used the econometric approaches, we assessed both the effects on the prices of the added value (the incremental survival) and the pharmaceutical policy: It appears that the incremental survival impacts on the prices, independently of its uncertainties and its level of evidence provided in the clinical trials. In addition, the analysis confirms that the prices disparities reflect the pricing policy applied. Indeed, the countries using a free pricing policy have the highest-level prices, followed by the countries using the pricing negotiation and external reference pricing. Lastly, the countries using economic evaluation have the lowest prices.

The business climate is undergoing a transformation and managers are faced with several challenges, not the least of which is related to pricing strategy. With an increased transparency in the market as well as anincreased competitive pressure, and with more sophisticated and well-informed consumers, retail businesses find it hard to navigate the pricing jungle. At the same time, the conventional wisdom in the field of pricing and the theoretical models on the topic, originate from a time long before the digitalization. Old models are not a problem in itself, but when there are new forces in the pricing ecosystem, driven by technological advancement, an assessment of the incumbent models is in the best interest of both businesses and academia. The reason for this is that, the use of old models that rely on inaccurate assumptions may impact businesses’ prioritizing of resources or their overall business strategy. In addition, researchers might be distracted and the research field disrupted. Thus, the purpose of this study is to discuss whether or not there are additional dimensions in pricing strategy that are not covered by the incumbent pricing models. Here, dimensions refer to the key components of businesses’ strategic decision making in regards to pricing. This thesis examines pricing models in today’s business context in order to answer the research question: “Are there additional dimensions of the empirical reality of pricing strategy that are not covered by the incumbent pricing models?” The research question has been studied qualitatively through a literature review, a pilot study and twelve case studies, where the pilot study had the purpose of exploring the depth, whereas the multiple case studies focused on the breadth, of pricing strategies. The case studies cover businesses in different retail industries and of different sizes, namely the industries of Clothing & Accessories, Daily Goods, Furniture and Toys & Tools, and of the following sizes: micro, small, medium and large. The empirical data has mainly been gathered by conducting interviews with production, sales and management personnel at the case businesses. The data has been structured, reduced and analysed with the help of a framework of analysis that has been developed throughout the pilot study. The results of this study lean on previous research and a main divider in pricing strategies has been identified as businesses use either a data-driven or an intuition-driven approach in their strategic work with pricing. As such, it is proposed that the division of pricing strategies need to be acknowledged, since the separate methodological approaches may lead to different results, while implying different costs, resources and required knowledge. Furthermore, the division may form a basis for competitive advantage, be extended to other areas of strategic management and become clearer, since the adoption of technology and its impact will increase in the future. As a result, in the future of pricing, they key is going to be to account for both the strategic perspectives and the methodological approaches in the strategic decision making process of pricing. / Affärsklimatet genomgår en omvandling och företagsledare står inför flera utmaningar, inte minst utmaningar som är relaterade till prissättningsstrategi. Med en alltmer transparent marknad och en ökad konkurrens företag emellan samt en mer sofistikerad och välinformerad konsument, finner företagen i detaljhandeln det svårt att navigera i prissättningsdjungeln. Samtidigt härrör den konventionella visdomen inom prissättning och de teoretiska modellerna på samma ämne från en tid långt innan digitaliseringen. Gamla modeller är inte ett problem i sig, men när det finns nya krafter i prissättningens ekosystem, som drivs på av teknologisk utveckling, är en omprövning av de befintliga modellerna i både företag och akademikers intresse. Användningen av gamla modeller som bygger på felaktiga antaganden kan dock inverka på företagens prioritering av resurser eller på deras övergripande affärsstrategi. Dessutom kan forskare distraheras och forskningsfältet störas. Syftet med denna studie är således att diskutera huruvida det finns ytterligare dimensioner i prissättningsstrategi som inte omfattas av de befintliga prissättningsmodellerna. Här avser dimensioner nyckelkomponenter i företagens strategiska beslutsfattande när det gäller prissättning. Denna avhandling undersöker prissättningsmodellerna i dagens affärssammanhang för att svara på frågan: "Finns det ytterligare dimensioner av den empiriska verkligheten av prissättningsstrategi som inte omfattas av de befintliga prissättningsmodellerna?" Forskningsfrågan har studerats kvalitativt genom en litteraturgranskning, en pilotstudie och tolv fallstudier, där pilotstudien hade till syfte att utforska djupet, medan de flera fallstudierna inriktades på bredden, av prissättningsstrategier. Fallstudierna omfattar företag i industrin för detaljhandeln och företag av olika storlekar, nämligen inom detaljhandeln för Kläder & Accessoarer, Dagligvaror, Möbler och Leksaker & Verktyg, och av följande storlekar: mikro, små, medelstora och stora. Den empiriska datan har huvudsakligen insamlats med hjälp av intervjuer med produktions- och försäljningspersonal samt företagsledare hos företagen i fallstudierna. Uppgifterna har strukturerats, reducerats och analyserats med hjälp av en analysram som har utvecklats under pilotstudien. Resultaten av denna studie tar rygg på tidigare forskning och en huvuddelare i prissättningsstrategier har identifierats, eftersom företag använder antingen ett data-drivet eller ett intuition-drivet tillvägagångssätt i sitt strategiska arbete med prissättning. Som sådan föreslås att uppdelningen av prissättningsstrategier måste tas hänsyn till eftersom de separata metodologiska metoderna kan leda till olika resultat, samtidigt som de innebär olika kostnader samt kräver olika resurser och nödvändig förkunskap. Dessutom kan uppdelningen ligga till grund för konkurrensfördel, utvidgas till andra strategiska områden för företagsledare och bli tydligare, eftersom teknikens utbredning och påverkan kommer att öka i framtiden. Som en följd av detta kommer nyckeln i framtidens strategiska prissättning att vara att ta hänsyn till både de strategiska perspektiven och de metodologiska metoderna i den strategiska beslutsprocessen för prissättning.