Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård. Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på.

Purpose – The purpose of the study is to explore and identify activities that contributes to the abilities that are necessary in order to enable the transformation towards a value-based business model. The purpose will be answered through the development of a transformation framework that can guide organisations and aid in order to succeed with the transformation process. Method –  A qualitative approach was found to be optimal for answering the purpose of the study. A single case study was performed  and the data was collected through interviews at a market leading Swedish IT-company. The chosen research approach was inductive which meant that the theoretical background was developed within the area and acted as a pillar for the following interviews. In total 25 interviews, divided in three interview waves were conducted and further analysed with a thematical analysis. Findings – The case study resulted in a transformation framework that consists of ten abilities that are distributed across three transformation stages. The abilities are divided into the three main themes value-based selling, value-based pricing and organisational change that is needed within the process of the transformation towards a value-based business model. 33 activities were identified to develop the abilities.  Theoretical and Managerial Implications – The case study contribute to the clearly limited research in the area of value-based business models within the IT-industry by empirically building on previous research from other industries and further developing it. Through the identification of activities and abilities and further compiling the transformation framework organisations have received a tool that will be able to aid the process of transforming the business model towards a value-based. Limitations and Future Research – The case study is limited to a single company within the IT-industry. Therefor further research is recommended with a wider data collection to examine the degree of generalisability of the case study to both confirm the identified activities and abilities but also further exploration. / Syfte – IT-branschen är en snabbt föränderlig bransch med en hög innovationshastighet. Organisationer söker nya teknologier för att utöka sin konkurrenskraft, men nya digitala förutsättningar leder ofta till förändring av nyckelaktiviteter vilket medför ett behov av att utveckla ledningsmetoder för att styra dessa komplexa omvandlingar. Fallstudiens syfte är att utforska och identifiera aktiviteter som bidrar till de förmågor som är nödvändiga för att möjliggöra transformationen mot en värdebaserad affärsmodell inom IT-branschen. Fallstudiens syfte besvarades genom utvecklingen av ett transformationsramverk som vägleder organisationer att lyckas i transformationsprocessen. Metod – Studien utfördes som en explorativ fallstudie med en kvalitativ forskningsansats. Fallstudieföretaget är ett marknadsledande IT-bolag i Sverige. Den kvalitativa forskningsansatsen ledde till att 25 intervjuer genomfördes i tre intervjuvågor och resultatet utvecklades med hjälp av tematisk analys. Resultat – Fallstudien resulterade i ett transformationsramverk som består av tio förmågor utspridda i tre transformationsfaser. Förmågorna berör värdebaserad försäljning, värdebaserad prissättning och den organisationella förändringen som krävs för att transformeras till en värdebaserad affärsmodell. Förmågorna genererades genom den tematiska analysen där 33 aktiviteter identifierades som bidrar till förmågorna nödvändiga för att möjliggöra transformationen. Teoretiskt och praktiskt bidrag – Fallstudien bidrar till den tydligt begränsade forskningen inom värdebaserade affärsmodeller inom IT-branschen genom att empiriskt byggt vidare på tidigare forskning inom andra branscher och utvecklat den vidare. Genom identifiering av aktiviteter och förmågor nödvändiga för transformationen mot en värdebaserad affärsmodell och sammanställt dessa i ett vägledande transformationsramverk har organisationer fått ett vägledande verktyg som underlättar transformationsprocessen. Begränsningar och framtida forskning – Fallstudien är begränsad till ett enskilt fallstudieföretag inom IT-branschen. Därav rekommenderas framtida forskning med en bredare datainsamling för att undersöka generaliserbarheten av fallstudien samt för att bekräfta de identifierade aktiviteterna och förmågorna, men även för att möjligtvis identifiera ytterligare aktiviteter och förmågor.

Den svenska sjukvården har kritiserats för att vara ineffektiv och trots tidigare reformer kvarstår problemen. Managementidén värdebaserad vård utvecklades som en lösning på problemen och ämnar effektivisera sjukvården genom att sätta patienten i fokus. Eftersom värdebaserad vård är utvecklad för den amerikanska sjukvården syftar den här studien till att undersöka hur idén har tagits emot i en svensk sjukvårdskontext. Detta undersöktes på avdelningen för brännskadade vid Akademiska sjukhuset. Teorin om översättning användes för att analysera hur idén förändrats genom individernas egna tolkningar, och teorin om särkoppling användes för att utreda huruvida den planerade förändringen fungerat i praktiken. Resultat: Flera komponenter i värdebaserad vård hade tagits bort under planeringsstadiet, de flesta på grund av att det svenska systemets utformning inte medgav dessa förändringar. I de komponenter som infördes gjordes vissa tillägg till ursprungsidén för att den behövde konkretiseras. Vid analysen av hur idén tagits emot i det dagliga arbetet visade det sig att vissa förändringar inte fick det utfall som planerats, vilket tyder på att oavsiktliga särkopplingar har skett. Idén är dock fortfarande under implementering och särkopplingarna kan bero på att organisationen ännu inte hunnit anpassa sig.

I detta arbete studeras värdeskapande inom vårdsektorn. Syftet är att undersöka hur värdeskapande mäts inom vården genom att kvantitativt jämföra värdeskapandet mellan två vårdenheter på Karolinska Universitetssjukhuset. Värdeskapande utgår i detta arbete från det koncept, Värdebaserad Vård (VBV), som utvecklats av ekonomerna Michael Porter och Elizabeth Teisberg. Resultatet från den kvantitativa studien visar att de två studerade vårdenheterna skiljer sig något åt gällande värdeskapande men att dessa skillnader blir väldigt små då hänsyn tas till de behandlade patientpopulationernas egenskaper. Slutsatserna från studien visar att de främsta svårigheterna för en undersökning av detta slag är relaterade till de praktiska metodvalen som behöver göras under undersökningen. För att lyckas med en implementering utav VBV-konceptet behövs ett gediget arbete för att utforma ramverk och procedurer för att mäta och jämföra värdeskapandet.

Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.

De flesta av oss har upplevt väntan i vården och hur påtaglig den kan vara. Särskilt när man själv eller någon nära är skadad eller sjuk. En stor del av väntan sker i väntrummen men också i samhället. Som uttryckts inom vårdadministrationen (Region Skåne) finns ett stort behov av bättre lösningar att göra väntan mer meningsfull för patienterna. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur man genom användarcentrerad- och tjänstedesignmetodik kan skapa en mer meningsfull väntan. Underlaget för arbetet grundar sig på enkäter och intervjuer inom olika åldersgrupper av patienter. Resultaten visar att särskilt omhändertagande och bättre information för väntande patienter är viktigt men även att det finns en rädsla för smittsamma sjukdomar. De förslag på koncept som fått bäst respons från representanter inom vårdadministrationen är ett Digitalt kösystem samt Vårdvägen, där patienter kan få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp.

<p>IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning.</p><p>IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt.</p><p>Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family.</p><p>För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående.</p><p>De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.</p>

<p>Syfte:</p><p>Vi vill med vår uppsats öka förståelsen för vad VBM-konceptet kan bidra till för ett företag och visa hur olika VBM-modeller används i praktiken.</p><p>Metod:</p><p>En teoretisk studie som huvudsakligen baseras på sekundär data där vi sammanställer olika teorier och modeller tillhörande VBM-konceptet samt tidigare forskning. Detta kompletteras med vår egen empiri som består av intervjuer som genomfördes vid två företeg.</p><p>Resultat:</p><p>Resultatet visar att det inte är något företag som använder sig av flera VBM-mått på olika nivåer. Oftast bestämmer man sig för en modell och använder den till alla nivåer, möjligtvis kompletterar man med mindre nyckeltal. Val av modell är inte det viktigaste utan att man väljer någon modell som gör så att kapitalkostnaden tydliggörs för att säkerställa att intäkterna täcker kapitalkostnaderna.</p>

IKEA är ett företag som säljer möbler och heminredningsartiklar. Företaget är ursprungligen från Sverige, men är idag etablerat runt om i större delen av världen. Konceptet bakom IKEA är att sälja kvalitetsprodukter till ett lågt pris för majoriteten av människorna. IKEA är idag världens största möbelhandlare och även om det finns en stor mängd konkurrenter så finns det inget företag som riktigt matchar IKEA i storlek och internationell utbredning. IKEA Family är den kundklubb som IKEA använder sig av som ett av sina kommunikationsmedel för att upprätthålla relationerna med sina intressenter, främst kunderna. IKEA Family är skapt för att bevara relationen med de befintliga kunderna och skapa mervärde för dessa. IKEA återintroducerar för tillfället IKEA Family. Kundklubben var först introducerad för de svenska kunderna i mitten av åttiotalet, 1984 vid Kungens Kurva i Stockholm. Därefter spreds IKEA Family genom åren till ett fåtal andra länder. Syftet med denna uppsats är att studera och tolka de olika värderingarna som förmedlas genom IKEA:s användande av sin kundklubb. Kundklubbar är ett relativt nytt forskningsområde med få genomförda undersökningar och därmed är IKEA Family ett högst intressant forskningsobjekt. Problemformuleringen för vår studie är: Vilka värderingar skapas genom IKEA Familys interaktion med sina medlemmar? Vi tar i vår uppsats ett intressentperspektiv och ser alltså inte på organisationens syn på de värderingar som skapas genom IKEA Family. För att få svar på vårt undersökningsproblem har vi genomfört 12 stycken semistrukturerade öppna intervjuer, gjorda på tre olika IKEA varuhus i Sverige. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökning och anammat en abduktiv ansats. Vi har en konstruktionistisk världsåskådning och ser världen som en social konstruktion, vilket speglar vår studie genomgående. De värderingar som enligt oss skapas genom IKEA Familys interaktion med medlemmarna är familjefokus, förmånlighet, enkelhet och snabbhet, ärlighet samt i viss mån socialt ansvar. En stark företagskultur genomsyrar hela organisationen; denna i samband med ett starkt tjänstefokus och intressenternas medskapande av värde leder till att företaget kan kommunicera de normer och värderingar som lever inom organisationen till kunderna.

Bakgrund:                       I takt med att företagen mer och mer har börjat fokusera på aktieägarvärde och ägarstyrning har nya normativa ekonomistyrningsfunktioner som värdebaserad styrning vuxit fram. Därmed är det intressant att undersöka hur svenska familjeföretag av olika karaktärer upplever denna trend och huruvida det överensstämmer med ett aktieägarorienterat synsätt.  Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga vilken uppfattning svenska noterade och onoterade familjeföretag har på värdebaserad styrning och dess överensstämmelse med ett aktieägarorienterat synsätt. Vidare syftar uppsatsen att beskriva och förklara huruvida sådana verksamheter upplever att värdebaserad styrning kan användas som ett styrningsverktyg för att definiera och säkerställa aktieägarvärde. Metod: Jag har genomfört sex stycken intervjustudier med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet grundar sig huvudsakligen på data från både personliga intervjuer och telefonintervjuer men även sekundär data från hemsidor, årsredovisningar och bekräftade teorier. Slutsatser:                         Studiens noterade och onoterade familjeföretag upplever att deras värdeskapande processer stämmer väl överens med ett aktieägarorienterat synsätt. De påvisar alla att både finansiella och icke-finansiella målsättningar symboliserar verksamheternas aktieägarvärde vilket överensstämmer med varje familjs grundläggande värderingar och intressen för respektive verksamhet. Studiens fallföretag har vidare ingen konkret definition utav aktieägarvärde, verksamheterna är medvetna om värdet men använder inte begreppet i den dagliga verksamheten. Aktieägarvärde uppfattas vidare vara en integrerad målsättning i varje familjeföretag värdeskapande process. / Background:   As more and more companies have begun to focus on shareholder value and corporate governance, new normative financial functions as value-based management have emerged. Thus, it is interesting to investigate how Swedish family businesses of different characters experiencing this trend and whether it is consistent with a shareholder-oriented approach. Purpose:                             The purpose of this paper is to examine and identify the perception of Swedish listed and unlisted family business, on value-based management and its consistency with a shareholder-oriented approach. Furthermore, the study aims to describe and explain whether such business perceives that value-based management can be used as a management tool to define and ensure shareholder value. Method:                             I have completed six interview studies with an abductive research approach. The empirical material is mainly based on data from both personal interviews and telephone interviews but also secondary data from websites, annual reports and confirmed theories. Conclusions:                     The listed and unlisted family firms in this study perceive that their value creation processes is consistent with a shareholder-oriented approach. All the family firms demonstrate that both financial and non-financial objectives symbolize activities which are shareholder value consistent with the family’s basic values ​​and interests. Furthermore has each and every firm no concrete definition of shareholder value, businesses are aware of the value but they are not using the concept in their daily operations. Shareholder value is further perceived as an integrated goal in the firm’s value creation process.