<p>Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden.</p><p>Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal.</p><p>Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring.</p><p>Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring.</p><p>Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.</p>

<p>Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke.</p>

Vid uppbyggnad av varumärken finns det sex viktiga begrepp som behandlas vid uppbyggnad av varumärken. Vi har genom att behandla teorier belyst empirin. Under arbetets gång har vi funnit ytterligare en variabel som inte har behandlats i den omfattning som den borde, nämligen begreppet nätverk. Kontakter och nätverket har framkommit som en av de främsta anledningarna som bidragit till att företaget lyckats med sitt varumärke.

Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys. Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket. Faktorer som en inspirerande utbildning, en omfattande dialog och stor medvetenhet om processen kring varumärkesförändringar från ledningens sida bidragit till framgången i varumärkes-förändringen.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs. Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken. För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998). I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter. Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.

The aim of our thesis is to study and analyze the components and features a brand should have to provide a solid foundation for brand building. Furthermore, we show how brands can make use of trends in a brand establishment. This paper is written from a qualitative approach. Through both structured and semi structured interviews, we obtained valuable information from our respondents. Our frame of reference and empirical foundation are linked together through an abductive approach which has resulted in our analysis and conclusions. A trend brings with a set of emotional characteristics, which companies can’t influence but must adapt to. This means that brands can take advantage of the force created by a trend in the form of a lever, if the companies adapt their businesses into what the trend represents. This leads to a decreased distance between the brand and the customer, due to that the emotional characteristics conveyed by the brand are already held by the customer. The company does not need to teach the customer about the emotional values carried by the brand, and we then see a trend as a carrier of information that conveys knowledge to the customers. The critical moment in establishing a brand during a trend, is that the launch of the brand takes place at the right time. It can be devastating for companies investing a lot of time and money to adapt their brand to a trend if the establishment takes place too late. This might result in a high competition where companies can experience difficulties in taking market shares.

Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden. Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal. Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&amp;Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&amp;Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring. Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring. Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.

I dagens läge har varumärken blivit allt viktigare för företagen. Eftersom konkurrensen på marknaden ständigt ökar måste företagen ständigt utvecklas. Det räcker inte längre att ha den bästa försäljningstekniken eller olika erbjudanden utan nu måste det finns något annat som utmärker produkten/varumärket.Konkurrensen på marknaden ökar och det kommer in allt fler liknade produkter och nystartade företag. Pågrund av detta är vårt syfte med denna uppsats att titta närmare på hur nystartade företag bör bygga upp sitt varumärke för att få det starkt.Det finns många olika teorier och modeller från olika författare om hur företag bör gå tillväga för att bygga sitt varumärke. Man har också utvecklat olika fällor som bör undvikas. Vi har valt att använda oss utav exempelvis Aakers och Melins varumärkesplattform, Aakers identitetsfällor och Kapferers identitetsprisma i den teoretiska referensramen, för att sedan i analysen jämföra empirin med teorin.Med uppsatsen vill vi ta reda på hur ett nystartat företag kan gå till väga för att bygga upp sitt varumärke. Därför valde vi att intervjua företaget Akademisk Omtanke. De är ett tjänsteföretag som hyr ut personal för läxhjälp och barnpassning till behövande familjer.I den teoretiska referensramen har vi tagit upp flera olika teorier och modeller från olika forskare inom ämnesområdet. I slutsatserna diskuterar vi våra slutsatser samt ger förslag på hur företag kan gå tillväga i sitt varumärkesuppbyggande.

In this degree project a study of the importance of a graphic identity to companies has been done. A questionnaire among small companies in Dalarna has beenmade. From this, three sets of graphic profile-program have been formed andthese are suitable for new companies. Finally a practical application has been made on Greenfield in Mora, a graphic profile has been designed.To cause an identity is to prove that someone or something exists by individualizingand distinguish. Every individual or company has its qualities or charasteristics.The way to a desirable identity is going by a corporate identity-program that containsthe companies strategies, people, products, buildings, trademarks, graphic design. To create an identity a well considered strategy is needed, where all members of the company are involved. This will lead to a positive image and means for an efficient market communication. The identity of the company is that the company wish what the company/product will stand for, but the image is what the market think about the company/product. The surrounding worldwill be convinced that the company is a reliable producer or deliverer. The companyvill also be regarded as useful and responsable, profitable as an object or partner and a good place of work.Today, trademarking is the most important carrier of identity for a company. A trademark, like a word, a picture or a slogan, will distinguish a product from theothers. What is needed to build up a strong trademark? How can a trade markbe developed to an advantage?To get a lot of people in the same direction clear guidlines are needed. Usually you focused on graphic design, especially the symbols and marks of the companies.The results are presented on a graphic profile, documented in a graphic manual.

Denna studie undersöker hur B2B-mikroföretag i mediebranschen ser på marknadsföring och relationsbyggande via sociala medier samt nätverkande och word of mouth. Syftet är att bidra till en ökad medvetenhet om hur de nämnda kanalerna kan användas i marknadsföringssyfte samt vilken roll nätverkande och kundrelationer har för B2B-mikroföretag. Studien är en kvalitativ studie med fenomenologin som undersökningsmetod. Den har en induktiv ansats och metoden som har använts för insamlandet av empiriskt material är intervjuer med sju respondenter från sex företag. Resultatet visar att användandet av sociala medier är viktigt för B2B-företag i mediebranschen när det kommer till varumärkesbyggande. Emellertid bör sociala medier främst ses som en portfolio och en informationskanal där företaget visar vad de kan, snarare än en marknadsföringskanal. Resultatet talar för vikten av relationsbyggande och nätverkande som den viktigaste aspekten för B2B-mikroföretag i mediebranschen för att etablera nya kundkontakter och bibehålla befintliga. Kunden bör ses som en samarbetspartner snarare än enbart en kund och för att lyckas krävs långsiktigt relationsbyggande. Slutsatsen är att B2B-mikroföretag bör satsa på nätverkande och relationsbyggande via fysiska möten och word of mouth och använda sig av sociala medier som ett komplement till detta för att kunna visa sin kompetens och stärka varumärket. / This essay examines how B2B micro companies in the media industry looks at social media, networking and word of mouth as a marketing tool and to build relationships with their customers. The study aims to contribute with an increased awareness of how social media can be used for marketing purposes and what impact networking and customer relations have for B2B companies. The study is based on a qualitative method and uses phenomenology as research method. It has an inductive approach and the method used for the gathering of empirical data is interviews with seven respondents from six different companies. The result shows that the use of social media is important for brand building for B2B companies in the media industry, but should primarily be seen as a portfolio where the company shows what they can do and to provide information, rather than a marketing tool. The result indicates that relationship building and networking are the most important aspects for B2B companies to establish new customer relationships and maintain existing ones. The customer should be seen as a partner rather than just a customer and in order to succeed, long-term relationship building is required. The conclusion is that B2B micro companies should focus on networking and relationship building through physical meetings and word of mouth, but use social media as a complement to this to be able to demonstrate their competence and strengthen the brand.