På grund av stor konkurrens är det svårt att skapa reklam som fångar uppmärksamhet. Det finns olika verktyg för nå igenom mediaflödet. I den här studien undersöks orsaker och konsekvenser till användning av normbrytande- och stereotypisk kommunikation. Konsekvenser har tidigare studerats ur ett beteendevetarperspektiv. Studierna visar att reklam påverkar samhällets normer. Marknadskommunikativa orsaker tas inte upp och därför behövs en analys som lyfter fram för- och nackdelar ur reklambranschens perspektiv. Det förklarar varför stereotyper används och ger branschens intryck av konsekvenserna i att bryta eller förstärka normer. Den här studien har gjorts för att öka medvetenheten hos yrkesverksamma kommunikatörer. Datainsamling har gjorts genom kvalitativa intervjuer med sju yrkesverksamma kommunikatörer. Två reklamfilmer användes som diskussionsunderlag vid intervjuerna. Intervjuerna övergick sedan i mer allmänna frågor kring stereotyper, normer och normbrytande, informanterna fick reflektera över upplevda orsaker och konsekvenser. Slutsatser som kunnat dras från studien är att både normbrytning och stereotyper kan vara ett sätt att synas i dagens mediaflöde. Reklam är väldigt kundstyrt eftersom det är beställaren som tar störst risker med sitt varumärke och sin investering. Kommunikatörerna anser att deras största ansvar är gentemot beställaren. Stereotyper anses vara den säkra vägen. De identifieras snabbt och mycket slipper förklaras. I snabb kommunikation tar de inte onödig uppmärksamhet från budskapet. En nackdel med stereotyper är att de är opersonliga. De sticker inte ut ur mängden och reklamen glöms snabbt bort. En ytterligare nackdel med stereotyper anses vara att de påverkar samhället genom att förstärka fördomar och könsroller. Normbrytande reklam sticker ut och blir ihågkommen, vilket är en stor konkurrensfördel. Det kan också vara ett verktyg för ett långsiktigt identitetsskapande som skapar en målgruppsgemenskap och ett starkt varumärke. Normbrytning kan även påverka samhället genom att öka acceptans. En oro kring konsekvenserna av normbrytning leder till en försiktighet, både hos byråer och beställare. Risken är att få dålig publicitet och skada varumärket om det görs på del sätt. Det kan också göra kommunikationen otydlig och överskugga företagets produkt. Majoriteten av informanterna finner normbrytande reklam sällan förekommande. De upplever att de yngre generationerna har en större öppenhet och att normbrytning därför är vanligare i reklam riktad till ungdomar.

Problemformulering: Vilka fördelar finns det för B2B-fokuserat företag med att marknadsföra sitt varumärke på sociala medier? Hur använder B2B- fokuserat företag sociala medier för att stärka sitt varumärkesvärde? Vilka sociala mediekanaler är lämpliga för ett B2B-fokuserat företag? Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur B2B-fokuserade företag använder sig av sociala medier för att stärka sitt varumärkesvärde. Metod: Uppsatsförfattarna har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med sju semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. Slutsatser: Slutsatsen av undersökningen visade att det finns tydliga fördelar i användningen av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg inom B2B-företag. Till exempel framhävning av varumärket och långvariga relationer mellan varumärkeskännedom och varumärkeslojalitet. Värdesättningen av marknadsföringen i de olika företagen vi intervjuade baserades inte på företagets storlek. Små, medelstora och stora företag använder sig av marknadsföring i olika grader. / Problem formulation: What are the benefits for B2B-focused companies of marketing their brand on social media? How do B2B-focused companies use social media to strengthen their brand value? Which social media channels are suitable for a B2B-focused business? Purpose: The purpose of this essay is to study how B2B-focused companies use social media to strengthen their brand equity. Method: The essay authors have used a qualitative research method with seven semi-structured interviews to gather empirical data. Conclusions: The study's conclusion showed that there are clear advantages to the use of social media as a marketing tool in B2B companies. For example, brand highlighting and long-standing relationships between brand awareness and brand loyalty. The marketing valuation in the different companies we interviewed was not based on the company's size. Small, medium and large companies use marketing to varying degrees.

Purpose: The purpose of this study is to examine how a company with a single brand is perceived as uniform, as well as how they use internal brand building to reconcile various competing actors within one brand. Furthermore the aim is to examine how staff, through internal brand building processes, perceives and identifies themself with the values of the common brand. Method: A case study with method triangulation was conducted at Nordiska Kompaniet department store in Stockholm. Quantitative data through a questionnaire survey with employees combined with two observations. Qualitative data was given through an email interview with a responsible manager of digital channels and PR from NK AB. Theories: This study has used the following theories; Destination marketing, Corporate brand, internal branding, corporate identity, corporate culture, brand value, service brand values, brand citizenship behaviour. Conclusion: This case study of NK has shown that internal branding building in a department store is a comprehensive work, which all involved must have a unified perception and understanding of the brand, in order to successful unite under one brand. Internal brand building is done primarily to employees through various recurrent trainings and meetings, with the purpose to create behaviour consistent with the brand values. However, there is a lack of communication since staff did not correctly perceive and understand the actual brand values. This results in that staff identify with incorrect values, which means that they have a brand citizenship behaviour that is not consistent with the brand values. / Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag med ett gemensamt varumärke uppfattas som enhetligt, samt hur de använder intern varumärkesuppbyggnad för att förena olika konkurrerande aktörer under ett varumärke. Syftet är således att undersöka hur personalen med hjälp av intern varumärkesuppbyggnad, uppfattar och identifierar sig med det gemensamma varumärkets värden. Metod: En metodtriangulering genomfördes på Nordiska Kompaniet i Stockholm. Kvantitativ data gavs genom en enkätundersökning med anställda kombinerat med två observationer. Kvalitativa ansatsen var genom en e-post intervju med ansvarig chef för PR och digitala kanaler på NK AB. Teori: Studien har använt följande teorier; Destinationsmarknadsföring, företagsvarumärke, intern varumärkesuppbyggnad, företagsidentitet, företagskultur, varumärkesvärden, servicevarumärkets värden samt varumärkesorienterade beteende. Slutsats: Fallstudien på Nordiska Kompaniet har visat att intern varumärkesuppbyggnad i ett varuhus är ett omfattande arbete, där alla inblandade måste ha en enhetlig uppfattning och förståelse av varumärket, för att de framgångsrikt ska förenas under ett varumärke. Intern varumärkesuppbyggnad sker framförallt till anställda genom olika återkommande utbildningar och möten, för att således skapa ett beteende förenligt med varumärkets värden.  Däremot finns en brist i kommunikationen när personalen inte korrekt uppfattar och förstår varumärkets faktiska värden. Det leder till att personalen identifiera sig med felaktiga värden. Vilket gör att de uppvisar ett varumärkesorienterande beteende som inte är förenligt med varumärkets värden.