Bakgrund: I arbetet med barn och tonåringar inom den slutna sjukvården sätts perifer venkateter (PVK) när det krävs tillgång till blodbanan för att ge mediciner eller vätskor. Proceduren är smärtsam, men ofta bedöms inte tonåringen vara i behov av smärtlindring. Syfte: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning tonåringar erbjuds Emla® vid insättning av PVK och tonåringarnas uppfattning om Emla® i samband med proceduren. Metod: Studien var en kvantitativ empirisk studie med deskriptiv design. Datainsamlingen gjordes med en enkät och urvalet bestod av 29 tonåringar mellan 13-18 år som hade fått en PVK insatt. Resultat: Resultatet visar att 59 % av tonåringarna inte fick Emla® i samband med insättning av PVK. Tjugofyra procent av tonåringarna uppfattade att de inte blev informerade om hur det går till att sätta en PVK. Det fanns ingen skillnad i skattad smärta mellan de tonåringar som fått smärtlindring med hjälp av Emla® och de som inte fått. De tonåringarna som skattade sig högt på den tiogradiga skalan om rädsla inför PVK-sättningen uppgav högre smärta (r2= 0,701; p<0,001). Medianen (vidd) på tonåringarnas skattning på en tiogradig skala av sjuksköterskan och föräldrarnas förmåga att bedöma om bedövning behövdes var 9 (0-10). Korrelationsanalys visade att tonåringarna som skattade föräldrarnas förmåga att bedöma om bedövning behövdes som god också skattade sjuksköterskans förmåga som god. Slutsats: Vid insättning av PVK ska tonåringarna informeras om att Emla® finns och själva få bestämma om de vill att det ska användas eller inte.

No description available.

<p>Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.</p>

Vårdrelaterade infektioner är ett aktuellt ämne då det är ett stort problem på sjukhusen. Dessa innebär ett lidande för patienten som drabbas utan också ett samhällsekonomiskt problem. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner vid användning av perifer venkateter. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att sjuksköterskan har många faktorer att beakta vad gäller infektionsrisker i omvårdnaden med en perifer venkateter, det är därför viktigt att det finns kunskap om dessa risker och att noggrannhet iakttas vid användandet av perifer venkateter.

Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att vid lugna situationer kan sjuksköterskorna göra noggranna förberedelser genom att skapa en gynnsam miljö och har möjlighet att bedöma förutsättningar för PVK insättningen. Vid tillvägagångssättet balanserar sjuksköterskorna mellan kliniska riktlinjer, andra styrdokument och den egna erfarenheten. Slutsats: Sjuksköterskorna är angelägna om att följa riktlinjer men kan inte göra det fullt ut i alla situationer. Akut situationer och andra styrdokument är anledningen till att brister till följsamheten uppstår. Nyckelord: Perifer venkateter, riktlinjer, sjuksköterskor, upplevelser

SAMMANFATTNING Bakgrund Perifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer. I Sverige har forskning gjorts på huruvida dessa riktlinjer återföljs, motsvarade forskning har däremot inte gjorts i Afrika. Syfte Syftet var att beskriva handhavande av perifer venkateter med avseende på skötsel, tromboflebit och dokumentation på patienter på ett sjukhus i Tanzania. Metod Metoden var en strukturerad observation som ägde rum på ett sjukhus i Tanzania. Som underlag för direkt observation användes PVC ASSES , ett observationsinstrument framtaget i Sverige för granskning av PVK avseende skötsel, tromboflebit och dokumentation. Totalt genomfördes 50 observationer. Resultat Resultatet visade att ytterförband inte fanns vid någon observation gällande handhavande av PVK avseende skötsel. Däremot fanns fixeringsförband vid samtliga observationer. Lokalisation och storlek av PVK varierade men de flesta fanns lokaliserade på handryggen och den vanligaste storleken var rosa (1,1 mm/20 gauge). Vid mer än hälften av observationerna av PVK fanns ett synligt smutsigt fixeringsförband och synliga rester av blod eller näringslösning. Användning av trevägskran/injektionsventil observerades bara vid ett tillfälle. Vid handhavande av PVK avseende tromboflebit fanns minst ett symptom på tromboflebit i 68 procent av observationerna. Gällande dokumentation i patientens journal återfanns endast ett fåtal journalanteckningar om insättning av PVK. Inga journalanteckningar återfanns gällande borttagande av PVK. Slutsats Utifrån observationer med stöd av instrumentet PVC ASSESS, framtaget i Sverige, blev slutsatsen att det saknades riktlinjer för handhavande av perifer venkateter gällande skötsel, tromboflebit och dokumentation på ett sjukhus i Tanzania. Sjuksköterskeutbildningen i Tanzania ger kunskap om skötsel, tromboflebit och dokumentation av PVK men nationella riktlinjer för handhavande av perifer venkateter saknas emellertid.

INTRODUKTION: Inom sjukvården är perifera venkatetrar (PVK) vanliga och ett av sjuksköterskans ansvarsområde. Den förs in i en ven med hjälp av en kanyl, för att kunna ge patienter läkemedel, blod, samt upprätta eller korrigera vätske-, elektrolyt- och näringsbalansen. SYFTE: Att beskriva sjuksköterskans kunskap vid hanteringen av perifera venkatetrar. METOD: En litteraturöversikt som innehåller 14 vetenskapliga artiklar, som har granskats och analyserats. RESULTAT: Resultatet presenterades i kategorierna: aseptik, val av insticksplats, val av storlek, dokumentation, regelbundna byten, förebyggande av tromboflebit och hantering av svårstuckna patienter. Sjuksköterskan ska använda en god aseptik och handskar vid hantering av PVK. Ofta valdes en mindre storlek på PVK som placerades i armvecket, underarmen eller på handryggen. Trots att sjuksköterskor hade vetskap om att dokumentation av PVK ska ske på förbandet och patientjournaler, så var den bristfällig. För att minska risken för tromboflebit bör en PVK avlägsnas inom tre dygn. DISKUSSION: God aseptik kan ha avgörande betydelse för god hantering av PVK. Storleken och valet av placeringen av PVK har betydelse för om komplikationer uppstår. Vana, rutin och erfarenhet kan ha en viss inverkan vid sjuksköterskans val av storlek. Dokumentation och regelbundna byten är viktigt för en god vård, dock kan tidsbrist leda till att sjuksköterskor prioriterar andra omvårdnadsåtgärder. SLUTSATS: Det behövs mer forskning för att tydliggöra sjuksköterskans hantering av PVK.

No description available.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) är det mest förekommande sättet att säkerställa fri venväg. Vid insatt PVK finns det alltid risk för komplikationer som inträffar hos, i snitt 46 procent, av alla patienter med insatt PVK. Olika typer av komplikationer som patienter med insatt perifer kateter drabbas av medför stora kostnader för både sjukvården och individens hälsa i sig. För att uppnå säker vård i sjuksköterskans arbete och minimera PVK-relaterade komplikationer är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om olika faktorer som har betydelse för uppkomst av dessa. Syfte: var att beskriva faktorer av betydelse för hur sjuksköterskan kan förebygga komplikationer vid användning av PVK. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats genomfördes där 11 artiklar inkluderades. Dessa har analyserats enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: I resultatet har det framkommit fem faktorer som har påverkan på uppkomst av PVK-relaterade komplikationer: PVK-storlek, inneliggande tid, applicering ställe samt sjuksköterskornas följsamhet till riktlinjer och deras kunskap. Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om olika faktorer som har betydelse för uppkomst av PVK-relaterade komplikationer är avsevärd för att uppnå säker vård. Sjuksköterskorna har en central roll i förebyggande av komplikationer vid användning av PVK men följsamhet till riktlinjer måste förbättras markant. Forskningen inom området inte är tillräcklig för att med säkerhet kunna säga hur PVK-relaterade komplikationer kan förebyggas. Det krävs fler studier inom ämnet både i Sverige och internationellt. Nyckelord: Perifer venkateter, komplikationer, faktorer, förebyggande, sjuksköterska.

Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis.  Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter.  Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit.  Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man. Infusioner, infusionspumpar, vissa läkemedel , diabetes, infektioner, brännskadade patienter samt rökare visade sig öka risken för tromboflebit. Införande av riktlinjer visade sig minska risken för tromboflebit.  Slutsatser: De rekommendationer och riktlinjer som finns idag grundar sig på relativt   gammal forskning, och det framkommer även där att evidens saknas eller är av låg kvalitet. Mer forskning behövs för att kunna säkerställa vilka riskfaktorer som är av betydelse för att utveckla tromboflebit, speciellt tid in situ, placering, storlek och betydelsen av kön.