I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att utifrån gällande föreskrifter och säkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hälso- och sjukvård gällande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes på en kirurgisk avdelning på ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer då de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehållsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fältanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan. Positiva fynd har hittats gällande enhandsteknik som användes korrekt i åtta av elva fall, medan handdesinfektion både innan och efter moment samt identitetskontroll var punkter där resultatet tyder på brister i följsamhet. / The Swedish competence description for nurses includes handling medical-technical products, and to be able to work on the basis of approved guidelines, hygiene principles and safety routines. The aim of the study was to inquire into what extent the nurses are following the guidelines published in the Swedish Handbook for healthcare. Data was collected at a surgical clinic in a hospital in the south of Sweden through 14 structured observations in situations where nurses inserted peripheral venous catheters or took venous blood tests. The data was analysed with content analysis had both a quantitative and a qualitative approach with fieldnotes to support the results. The results varied between the different headlines in the checklist that was used. The study came across positive findings under the headline “one hand technique” which was used correctly in eight of eleven situations. Less positive was the findings under the headlines “hand disinfection” and “identity controls” where the results indicate obvious lack of compliance.

Background: Insertion of a peripheral intravenous catheter (PVC) is a common procedure performed by nurses. The practical skill is a complex act, which not only requires theoretical and practical knowledge, but also nursing care adjusted to each patient's history and needs. Aim: The aim was to explore the procedure of inserting a peripheral intravenous catheter at a local hospital in Tanzania with focus on nursing care and patient safety. Method: The study was performed as a non-participating observational study and was preceded by a pilot study performed in Sweden. Eight observations were made, which were analysed with a qualitative content analysis. Result: The categories “Execution” and “Respecting patients” with associated sub-categories constituted the results. “Execution” describes how the procedure is performed, while “Respecting patients,” explains the performed nursing care during the practical skill. Conclusion: The Model of Practical Skill Performance was used for interpreting and discussing the result. The model clarified that some components were not fulfilled and the performance can therefore not be considered as well proceeded. One can discuss whether it depends on lack of knowledge, resources and/or culture. Keywords: Peripheral intravenous catheter, nursing care, patient safety, Tanzania, low-income country. / Bakgrund: Insättning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande uppgift för sjuksköterskor. Denna praktiska färdighet kan anses vara komplex, då den inte bara kräver teoretisk och praktisk kunskap, utan också omvårdnad anpassad efter varje patients behov och tidigare erfarenheter. Syfte: Syftet var att undersöka tillvägagångssättet vid insättning av perifer venkateter på ett lokalt sjukhus i Tanzania, med fokus på omvårdnad och patientsäkerhet. Metod: Studien utfördes som en icke-deltagande observationsstudie och föregicks av en pilotstudie utförd i Sverige. Åtta observationer genomfördes som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna “Utförande” och “Respektera patienter” med tillhörande underkategorier utgjorde resultatet. ”Utförande” beskriver tillvägagångssättet vid insättnig av PVK, samt förberedelser och slutförande. “Respektera patienter” beskriver den givna omvårdnaden under det det praktiska utförandet. Konklusion: Modellen för praktisk färdighetsutövande användes för att tolka och diskutera resultatet. Modellen klargjorde att några komponenter inte uppfylldes och utförandet kan därmed inte anses som väl utfört. Det kan diskuteras om detta beror på bristande kunskap, resurser och/eller kultur. Nyckelord: Perifer venkateter, omvårdnad, patientsäkerhet, Tanzania, låginkomstland.

Bakgrund: Invasiv monitorering och behandling inom intensivvården ökar risken för VRI, vilket hotar patientsäkerheten. CVK-relaterad blodburen infektion utgör 20 % av infektionerna inom intensivvården och leder till ökad mortalitet. Dock anses dessa infektioner i hög grad vara undvikbara. Sjuksköterskor inom intensivvården hanterar CVK dagligen och ansvarar för att detta görs på ett patientsäkert sätt, om patientsäkerheten brister kan det leda till vårdlidande för patienten. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att sammanställa kunskap om vilka åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att minska antalet CVK-relaterade blodburna infektioner.  Syfte: Beskriva de åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra vid hantering av CVK för att minska frekvensen av CVK-relaterade blodburna infektioner hos vuxna patienter inom intensivvården.  Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats av observations- och interventionsstudier. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet utformades genom narrativ syntes och presenteras i löpande text samt sammanfattande tabeller. Resultat: Baserat på 20 kvantitativa studier med fokus på vuxna patienter med CVK som vårdas på IVA beskrivs de sex kategorierna: förband, hudtvätt, hängtid, proppar och ventiler, utbildning samt åtgärdspaket. Inom alla dessa kategorier fanns studier som visade på åtgärder som ledde till minskning av CVK-relaterad blodburen infektion.  Slutsats: Denna studie tydliggör att sjuksköterskan vid CVK-hantering har möjlighet att arbeta infektionsförebyggande. Genom att använda desinfektionsproppar och injektionsventiler med desinfektionsbara membran, hudtvätt med klorhexidin, utbildning och åtgärdspaket kan sjuksköterskan således minska risken för patienters vårdlidande. Denna studie föreslår forskning av hur implementering ska ske för att öka följsamheten kring åtgärder för förebyggande av CVK-relaterad blodburen infektion. / Background: Invasive monitoring and treatment in intensive care increases the risk of healthcare associated infections, which is a threat for patient safety. Central line-associated bloodstream infection [CLABSI] accounts for 20 % of all infections in intensive care and leads to increased mortality. However, CLABSI is largely considered avoidable. Nurses in the ICU handle these devices on a daily basis and are responsible for ensuring that this is performed in a manner that complies with patient safety; lack of patient safety can cause suffering for the patient. An important part of improving patient safety is to compile knowledge about what measures nurses can implement to reduce the number of CLABSI. Aim: To describe the measures that nurses can implement when managing the central line to reduce the frequency of CLABSI in adult patients in intensive care. Method: Quantitative literature study with a systematic approach of observational and interventional studies. Search was performed in PubMed and CINAHL. Quality review was conducted using templates from Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The results were developed through narrative synthesis and presented in text and summary tables. Results: Based on 20 quantitative studies focusing on adult patients with central lines cared for at the ICU, the six described categories are: dressings, bathing, hang time, port protectors and connectors, education and bundles. In all these categories, there were studies that showed measures that led to a reduction in CLABSI. Conclusion: This study clarifies that the nurse in central line-management has the opportunity to prevent infection. By using port protectors and connectors with disinfectable membranes, bathing with chlorhexidine, education and bundles, the nurse can therefore reduce the risk of patients suffering from care. This study proposes research on how implementation should take place to increase compliance with measures for the prevention of CLABSI.

Background: The daily nursing work includes managing of peripheral intravenous catheter, PIVC. It is the most widely used medical device and often the cause of healthcare associated infections. The most common procedure for inpatients care and used to provide fluid, medication, nutrition, or blood products. Aim: Describe nurses practice of use and management of PIVC. Method: Literature study based on 10 scientific articles worldwide. Results: Presents two themes: “Preparation and inplacement” and “Maintenance and aftercare”. Conclusion: The authors concluded that there were consistent shortcomings in the nursing of PIVC management. The aspects that the study data could demonstrate as factors for lack of care were stress, finances/availability of materials, and knowledge. / Bakgrund: I det dagliga omvårdnadsarbetet ingår hantering av perifer venkateter, PVK. Det är den mest använda medicintekniska produkten och ofta orsak till vårdrelaterade infektioner. Det vanligaste ingreppet för patienter som vårdas i slutenvården och används för att ge vätska, läkemedel, näring eller blodprodukter. Syfte: Beskriva sjuksköterskors hantering av PVK. Metod: Litterarutstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar världen runt. Resultat: Redovisar två teman: ”Förberedande och insättning” och ”Underhåll och eftervård” Slutsats: Författarna kom fram till att det fanns genomgående brister inom omvårdnaden av PVK hantering. De aspekter som studiens data kunde påvisa som faktorer för bristande omvårdnaden var stress, ekonomi/tillgänglighet till material, samt kunskap.

Bakgrund: Flebit och tromboflebit har visat sig vara vanligt förekommande kärlkomplikationer av en perifer venkateter (PVK). Flebit beskrivs som en lokal inflammation av kärlväggen, som kan ha förekomst av trombosbildning och kallas då tromboflebit. Att etablera och upprätthålla en PVK är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och god kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder för flebit/tromboflebit anses nödvändigt. Ett välfungerande kvalitetsarbete beskrivs som viktigt då flebit/tromboflebit leder till ökad kostnad för vården, förlängd vårdtid samt ett lidande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som har visat sig minska risken för flebit/tromboflebit vid insättande samt användning av perifer venkateter, hos vuxna patienter som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på en syntes av artiklar med kvantitativ ansats och experimentell design. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen MEDLINE. Totalt inkluderades 13 artiklar, publicerade år 2012–2020, för kvalitetsgranskning, vilket genomfördes utifrån Joanna Briggs “Checklist for Randomized Controlled Trials”. Huvudresultat: De två artiklarna som berörde omvårdnadsåtgärder vid insättande av PVK visade inte på någon effekt av interventionerna. Samtliga tretton artiklar berörde användning av PVK, varav sex artiklar visade statistisk signifikans i sina resultat gällande att injektionslås, filter för injektion/infusion och hudbehandlingar har positiva effekter för att förebygga flebit/tromboflebit. Slutsats: Injektionslås, filter för injektion/infusion samt hudbehandlingar visade sig minska risken för flebit/tromboflebit vid användning av PVK, men används inte inom svensk hälso- och sjukvård. Det ses en brist i kvantitativa studier med experimentell design och systematiska litteraturstudier med metaanalys som sammanställer preventiva omvårdnadsåtgärder specifikt för flebit/tromboflebit. Därför rekommenderas vidare forskning för att implementera ett bredare spektrum inom detta område med avseende att öka patientens komfort. / Background: Phlebitis and thrombophlebitis are common vascular complications of a peripheral venous catheter (PVC). Phlebitis is described as a local inflammation of the vascular wall, which could have occurrence of thrombosis and is then called thrombophlebitis. Establishing and maintaining a PVC is a common work task for the nurse anesthetist and good knowledge of preventive care for phlebitis/thrombophlebitis is considered necessary. A well-functioning quality work was described as important due to that phlebitis/thrombophlebitis lead to an increased cost of care, extended care time and suffering for the patient. Aim: The aim was to describe which nursing interventions have been shown to reduce the risk of phlebitis/thrombophlebitis at insertion and use of peripheral venous catheter, in adult patients being hospitalized. Method: Systematic literature review based on a synthesis of articles with quantitative approach and experimental design. Search for scientific articles was made in the MEDLINE database. A total of 13 articles, published in 2012–2020, were included for quality review, which was based on Joanna Briggs” Checklist for Randomized Controlled Trials”. Main result: The two articles which concerned insertion of PVC showed no significant results. All thirteen articles concerned use of PVC, of which six articles showed statistical significance in their results that injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have positive effects on preventing phlebitis/thrombophlebitis. Conclusion: Injection locks, filters for injection/infusion and skin treatments have been found to reduce the risk for phlebitis/thrombophlebitis when using PVC, but it is not used in Swedish health care. There is a lack of quantitative studies with experimental design and systematic literature studies with meta-analysis that compile preventive nursing interventions specifically for phlebitis/thrombophlebitis. Therefore, further research is recommended to implement a broader spectrum in this area to increase patient comfort.

Syftet var att sammanställa vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka betydelsen av regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation av perifer venkateter (PVK) för att minska frekvensen och allvarlighetsgraden av tromboflebit hos vuxna patienter under sjukhusvistelse. Litteraturstudien utfördes systematiskt i sju steg enligt SBU (1993). Totalt inkluderades 10 studier efter databassökningar i PubMed, Cinahl och Cochrane Library. Studierna granskades av två oberoende bedömare utifrån ett modifierat granskningsprotokoll enligt Willman et al (2006) och evidensgraderades därefter. Resultatet visade motstridiga evidens avseende regelbundet byte alternativt byte vid klinisk indikation gällande minskning av frekvens och allvarlighetsgrad av tromboflebit. Fler RCT borde utföras för att med starkare evidens kunna rekommendera vilken av interventionerna som är lämpligast och dessa borde undersöka allvarlighetsgraden. Framtida forskning borde även eftersträva en standardiserad definition av tromboflebit. / The aim was to compile scientific literature to investigate the effect of routine replacement versus clinically indicated resite of peripheral venous catheter (PVC) to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis in hospitalized adults.The literature review followed a systematic approach in seven steps according to SBU (1993). A total of 10 studies were included after searches in the databases PubMed, Cinahl and Cochrane Library. The studies were scrutinized with a modified protocol from Willman et al (2006) by two independent readers and were then judged by quality. The result indicated conflicting evidence according to routine replacement and clinically indicated resite to reduce the incidence and severity of thrombophlebitis. More clinical randomized trials with stronger evidence are necessary to be able to recommend which of the interventions that is most appropriate. A standardized definition of thrombophlebitis would be desirable in future research.

Bakgrund: Perifera venkatetrar utgör en av de vanligast förekommande medicintekniska produkterna inom vården. För att minimera komplikationer som flebit, ocklusion, infiltration och bakteriemi finns det ur ett patientsäkerhetsperspektiv två olika riktlinjer för när perifera venkatetrar ska bytas. Byten sker antingen på regelbundet med 72–96 timmars mellanrum, vilket är nu rådande riktlinjer i Sverige, eller så ska byten endast ske då tecken på begynnande komplikation uppstår, alltså på klinisk indikation. Syfte: Syftet är att kartlägga om komplikationer vid användning av perifera venkatetrar ökar vid övergång till byte på klinisk indikation. Metod: Litteraturöversikten är genomförd med en kvantitativ metod för att skapa en översiktsbild av dagens kunskapsläge på området. Resultat: Ingen signifikant ökning av flebit och ocklusion framkom i åtta av nio studier. Infiltration ökade signifikant i tre av sju studier. Endast en studie, vilket även var den med marginal största, visade en signifikant ökning av bakteriemi, dock med fortsatt låg förekomst. Slutsats: Övergång till byte av perifera venkatetrar på klinisk indikation kan vara motiverat med tanke på den låga ökningen av komplikationer. / Background: Peripheral venous catheters are among the most common medical devices used in medical care. To minimize complications such as phlebitis, occlusion, infiltration and bacteremia there are two different policies as to when peripheral venous catheters should be replaced. Replacements either occur at regular intervals every 72-96 hours, as is currently the case in Sweden, or when signs of developing complications first occur, that is by clinical indication. Aim: The aim is to survey whether complications increase after transitioning to replacing peripheral venous catheters based on clinical implication. Method: A quantitative literature review was performed to survey the current knowledge of the subject. Result: No significant increase of phlebitis or occlusion was seen in eight out of nine studies. A significant increase of infiltration was seen in three out of seven studies. One study, which was also the largest one, saw a significant increase of bacteremia, even though the overall prevalence remained low. Conclusion: A transition to a policy of replacing peripheral venous catheters only when clinically indicated might be justified by the slight increase in complications.

Centrala venkatetrar (CVK) används både inom slutenvården och öppenvården, dock är användandet ej riskfritt. År 2018 var 12,9 % av de vårdrelaterade infektionerna i Sverige relaterade till centrala venkatetrar. Genom att följa evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK, sänks incidensen av dessa infektioner. Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar som visade att sjuksköterskans följsamhet påverkades av såväl resurser som begränsningar. Återkommande utbildning, skriftlig och muntlig återkoppling samt lättillgängligt material kunde öka följsamheten, medan brist på kunskap samt akuta situationer kunde minska sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer. / Central venous catheters (CVC) are used both in inpatient and outpatient care, however, the use is not risk-free. In 2018, 12, 9 % of the healthcare-related infections in Sweden were related to central venous catheters. When following evidence-based guidelines of CVC maintenance, the incidence of CVC-related infections are reduced. The aim of this study was to investigate which factors affect the nurse's adherence to evidence-based guidelines regarding CVC maintenance. The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on 13 scientific articles and showed that the nurses’ adherence was affected by both resources and limitations. Recurrent education, written and oral feedback and easily accessible material could increase the adherence while lack of knowledge and emergencies may provide a reduced nurses’ adherence to guidelines.

Bakgrund: Många patienter väljer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet. Antalet patienter i palliativ vård i hemmiljö ökar och mer avancerad behandling erbjuds i hemmet. Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet har ofta ett behov av en central infart för att kunna få läkemedel, infusion eller att ta blodprover i syfte att minska vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av inläggning av perifert inlagd central venkateter (PICC) på patienter i palliativ vård i hemmiljö. Metod: I studien användes en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera de sex genomförda semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre kategorierna var: behov av formell och reell kompetens, förberedelser inför och under genomförande samt utvärdering av inläggning av PICC. De nio underkategorierna som framkom var: att ha erfarenhet av att lägga in PICC, att vara kreativ, att ha kännedom om patientens hälsotillstånd, att det finns materiella resurser, att samarbeta med andra vårdenheter, att arbeta i hemmet är en utmaning för arbetsmiljö, att kunna avsätta tid, att risk finns för komplikationer samt att registrera antalet inlagda PICC. Informanternas tidigare erfarenheter av att lägga in PICC på sjukhus var en förutsättning för att kunna lägga in PICC hemma hos en patient. Att vara förberedd genom att ha kunskap om patientens tillstånd var viktigt. Att arbeta i någons hem krävde kreativitet för att lösa situationer och problem som kunde uppstå. Utvärdering av komplikationer skedde fortlöpande.  Slutsats: Resultatet visade att informanternas förvärvade erfarenheter av inläggning av PICC i slutenvården under det tidigare yrkeslivet låg till grund för en lyckad inläggning av PICC på patienter i palliativ vård i deras hem, men att det krävdes noggranna förberedelser inför ingreppet. Komplikationer efter inläggning var få. / Background: Many patients choose to be in their home during the final time of their lives. The number of patients in palliative care in the home environment is increasing and more advanced treatment can be offered at home. Patients who receive palliative care at home often have a need for a central line to receive medication, infusion, or to take blood samples. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of inserting a peripherallyinserted central catheter (PICC) on patients in palliative care in a home environment.   Method: A conventional content analysis with an inductive approach to analyze the six semi-structured interviews was used.  Results: The results were presented in three categories with nine subcategories. The three categories are: need for formal and prior competence, preparations for and during implementation and evaluation of insertion of PICC. The nine sub-categories that emerged were: to have experience of inserting PICC, to be creative, to have knowledge of the patient's health condition, that there are material resources, to collaborate with other care units, to work at home is a challenge for the work environment, to be able to set aside time, that there is risk for complications and to register the number of PICCs inserted. Informants' previous experiences of inserting PICCs in hospitals were a prerequisite for being able to insert PICCs at patient's home. Being prepared by having knowledge of the patient's condition as well as the home environment was important. Working in someone´s home required creativity to handle situations and problems that may arise. Evaluation of complications took place continuously. Conclusion. The results showed that the informants' acquired experiences of inserting PICC in inpatient care during their previous professional life were the basis for successful insertions of PICC:s to patients in palliative are in their homes, but careful preparations were required before the procedure.

Ur ett sjuksköterskeperspektiv är det viktigt att tänka på att kraven på Hälso- och sjukvård blir allt högre i en tid då det finns allt minskade resurser. Det är angeläget att utnyttja alla resurser och på ett optimalt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka vetenskaplig litteratur med avsikt att få ökad kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för sjuksköterskor att använda sig för att förebygga tromboflebit hos vuxna patienter med behov av perifer venkateter. I denna litteraturstudie genomfördes sökningar i PubMed, CINAHL och Elin. Inkludering av studier styrdes av i förväg uppsatta kriterier och företrädesvis eftersöktes studier med kvantitativ metodansats. Data analyserades och granskades av två oberoende granskare, enligt en granskningsmall. Slutligen inkluderades och granskades 10 studier. Resultat av denna studie visar att aseptiska hygienrutiner vid inläggning av perifer venkateter, valet av instickstället och storleken på perifer venkateter samt information till patienten är grundläggande preventiva åtgärder mot tromboflebit. Risken för utveckling av tromboflebit ökar ju längre tid perifer venkateter ligger inne i kärlen, vid infusionen av läkemedel och lösningar och vid försummad omvårdnad. Kunskap, erfarenhet och professionella rutiner minskar däremot utvecklingen av tromboflebit. / From the nurse perspective it’s important to think that the claims of health and medical attendance become higher in a time when resources decrease. It is important to take advantage of all resources in the optimal way. The aim of this study is to investigate scientific literature with the purpose to increase knowledge about which nursing actions are effective for nurses to practice to prevent phlebitis among adults patient with need for peripheral venous catheterization. In this study literature searches were conducted in PubMed, CINAHL and Elin. Inclussion of studies were made with the help of criterias established beforehand and prospective quantitative studies were preferred. Data were analysed and reviewed by two independent reviewers, using a protocol. Finally 10 studies were included. The results show that aseptic hand routines, choice of insertion area, size of peripheral venous catheter and information to the patient are fundamental arrangements to prevent phlebitis. The risk for development of phlebitis increases with time in situ of catheterization, with administration of drugs and solutions and with neglected nursing care. However knowledge, experience and professional routines decrease development of phlebitis.