SAMMANFATTNING Bakgrund: PICC är en central infart som används inom vården för att kunna ge kärlretande läkemedel. Komplikationer vid användning av PICC kan vara infektion, trombos, tromboflebit eller stopp i katetern.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av komplikationer av PICC hos onkologiska patienter samt för att se om det finns några skillnader mellan olika diagnosgrupper och behandlingar med avseende på förekomsten av djupa ventromboser (DVT) och infektioner. Syftet är också att ta reda på hur länge en PICC sitter och hur vanligt det är att en PICC felplaceras.  Metod: Metoden som används är en retrospektiv, deskriptiv, kvantitativ undersökning. I studien ingår alla onkologpatienter som fått en PICC år 2009-2011 (n=677). Data samlades in med hjälp av journalgranskning.  Resultat: Förekomsten av DVT var 5,6 %. Patienter som fick behandling med Capecitabin hade statistiskt signifikant mer DVT jämfört med andra behandlingar. Patienter som fick behandling med R-CHOP hade statistiskt signifikant mindre DVT jämfört med andra behandlingar. Antalet infektioner var 3 %. Stopp i katetern drabbade 1,8 % av patienterna, 17 % hade besvär med rodnad under förbandet, 12 % av alla katetrar åkte ut 4 cm eller mer och 2,5 % av katetrarna felplacerades vid inläggningen. En PICC var insatt i medelvärde 92 dagar, median 105 dagar.  Slutsats: Förekomsten av komplikationer av PICC var låg hos onkologiska patienter med undantag för hudbesvär som förekom hos var sjätte patient. Behandlingar innehållande Capecitabin förefaller öka risken för DVT men fler studier behövs för att öka kunskaperna om detta. PICC är en säker venös infart vid behandling med cytostatika. / ABSTRACT Background: PICC (peripherally inserted central catheter) is a central line used in healthcare to provide vascular irritant drugs. Complications with PICC can be infection, thrombosis, thrombophlebitis or occlusion of the catheter.  Aim: The aim of the study is to examine the incidence of complications of PICC in oncology patients and to see if there are any differences between diagnostic groups and treatments for the presence of deep venous thrombosis (DVT) and infection. The aim is also to find out for how long time a PICC is inserted and how common it is for a PICC misplaced.  Method: The method used is a retrospective, descriptive, quantitative survey. The study includes all oncology patients who received a PICC years 2009-2011 (n=677). Data were collected through medical record review.  Results: The incidence of DVT was 5,6 %. Patients treated with Capecitabin had statistically significantly more DVT compared with other treatments. Patients treated with R-CHOP had statistically significantly less DVT compared with other treatments. The incidence of infections was 3 %. Occlusion of the catheter affected 1,8 % of patients, 17 % had problems with redness under the dressing, 12 % of all catheters went out four cm or more and 2,5 % of the catheters were misplaced at insertion. A PICC was inserted in mean 92 days, median 105 days.  Conclusion: The complication rate of PICC was low in oncology patients with the exception of skin problems that occurred in every sixth patient. Treatments containing Capecitabin appears to increase the risk of DVT but more studies are needed to raise awareness of this. PICC is a safe venous access for chemotherapy.

Bakgrund: Ungefär hälften av alla vuxna som vårdas på sjukhus erhåller en perifer venkateter (PVK) för intravenöst behandling. Det finns risk för lindriga eller allvarliga komplikationer. Den vanligaste komplikationen är tromboflebit och den allvarligast är infektion. I Sverige är det sjuksköterskan som ansvarar för insättning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK. Omvårdnaden vid handhavande av PVK är eftersatt och sjuksköterskan bör förvissa sig om att deras kunskaper är uppdaterad och evidensbaserad för att minska risken för komplikationer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer av betydelse som kan förebygga PVK relaterade komplikationer med fokus på tromboflebit och infektion. Metod: En litteraturstudie som är baserad på 15 artiklar, 2009-2014. Resultat: Faktorer av betydelse för att förebygga tromboflebit och infektion i samband med PVK är inläggningsteknik, anatomisk placering, PVK storlek, slutna- eller öppna system och hur länge en PVK är in situ. Utbildning av personalen och feedback förbättrade handhavandet av PVK och följsamheten till riktlinjer. Slutsats: Flera faktorer påverkar om patienten utvecklar tromboflebit eller infektion i samband med PVK. Flera går att förebygga genom att följsamheten till riktlinjer förbättras och utförda omvårdnadsåtgärder dokumenteras. / Background:About half of all adults who are being cared for in hospital receivea peripheral venous catheter (PVC) for intravenous treatment. There is a risk of mild or serious complications. The most common complication is thrombophlebitis and the most serious is infection. In Sweden it isthe nurse who is responsible for the insertion, management, removal and documentation of PVC. Nursing care in PVCis neglected and the nurse should ensure that their knowledge is up-to-date and evidence-based in order to reduce the risk of complications.Aim:The aim of the studywas to describe factors that can prevent PVCrelated complications with focus on thrombophlebitis and infection.Method:Aliterature review based on 15articles, 2009-2014. Results:Factors of importance to prevent thrombophlebitis and infection associated with the PVCis insertion technique, anatomic location, PVCsize, closed or open system and how long PVCis in situ. Staff training and feedback improved management of PVCand adherence to guidelines. Conclusion:Several factors affect if the patient developsfrom thrombophlebitis or infection associated with PVC. Many are preventable by adherence to the guidelines be improved and performed nursing interventions should be documented.

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Bakgrund: Perifer venkateter är ett vanligt förekommande ingrepp i modern sjukvård därför är det viktigt att vara medveten om vilka risker det innebär, och vad sjuksköterskan kan göra för att förhindra komplikationer. Det finns lagar och riktlinjer som sjuksköterskan ska hålla sig till för att ge en god vård. Syfte: Att beskriva effekter av sjuksköterskans handhavande av PVK hos patienterna inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio artiklar med kvantitativ ansats inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat: Fem faktorer som påverkar sjuksköterskans handhavande framkom i resultatet: hygien, komplikationer, kunskap, PVKegenskaper/placering och tid. Dessa presenteras med hjälp av tabeller. Slutsats: Det visade tydligt hur viktig sjuksköterskans handhavande är då det är just sjuksköterskan som kan arbeta för att förhindra och förebygga komplikationer, bara genom att vara uppmärksam på sina patienter och vara medveten om sina egna attityder och egenskaper. Det behövs mer forskning inom området och det är högst aktuellt att fortsätta forska inom. / Background: Peripheral venous catheter [PVC] is a common occurrence in modern health care, therefore it is important to be aware of the risks it involves and what the nurse can do to prevent complications. There are laws and guidelines that the nurse should be aware of to provide a good care. Aim: The aim of this study is to show the effects of the nurse care of PVC in patients in hospital. Method: A literature review has been made where ten articles with quantitative assumptions were included, which were analyzed using the Friberg three-step model. Result: Five different factors affecting the nurse's operation were found in the results: hygiene, complications, knowledge, PVC characteristics / location and time. These are presented with the help of tables. Conclusion: It clearly showed how important the nurse’s handling is, since it is the nurse that can work to prevent and forestall complications, just by being observant with their patients and by being aware of their own attitudes and abilities. There´s not enough research in the field and it is highly relevant to continue researching within.

Perifer venkateter (PVK) är en kvarliggande kateter i en ven som används för att administrera behandling. PVK-insättning kan upplevas som obehaglig av patienter och det ligger i sjuksköterskans profession att säkerhetsställa en säker och personcentrerad vård för att främja patienters delaktighet samt medbestämmande i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar vuxna patienters upplevelser av perifer venkateter. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet grundades på tio vetenskapliga artiklar som belyste ett flertal faktorer som påverkade upplevelsen av PVK hos vuxna patienter. De kategorier som framkom var Patienters känslor, Information och kommunikation, Patienters upplevelser av vårdpersonal samt Smärta. Återkommande i resultatet var att patienters känslor behövdes tas i beaktande, lika så var sjuksköterskans roll och arbetssätt väsentliga för en god upplevelse. Bristande information, kommunikation och dokumentation påverkade patienters upplevelser av PVK-insättning negativt. Smärta var en återkommande faktor vid insättning och det förekom ett flertal distraktionsmetoder och hjälpmedel som patienter upplevde var smärtreducerande. Konklusionen var att upplevelsen av PVK förbättrades när sjuksköterskor förhöll sig till de faktorer som påverkade patienters upplevelser av förfarandet. / Peripheral intravenous catheter (PIVC) is an indwelling catheter in a vein, in purpose to administrate treatment. Patients can experience PIVC as unpleasant and it is in the nurses’ interest to provide a safe and patient-centered care to promote patient participation in care. The aim of the literature study was to illustrate factors that can affect adult patients experiences of peripheral intravenous catheters. The study was conducted as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles which highlighted factors that affect adult patients experiences of PIVC. Categories that emerged was Patients feelings, Information and communication, Patients’ experiences of health professionals and Pain. The result highlighted that patients’ feelings needed to be taken into consideration, as well as the nurse’s role and way of working affected a good experience. Lack of information, communication and documentation had a negative impact on patients experiences of PIVC-insertions. Pain was a recurrent factor when PIVC-insertion was performed, and several distraction-methods and tools appeared to reduce the patients experiences of pain. The conclusion was that the PIVC experience improved when nurses related to the factors affecting patients’ experiences of the procedure.

Bakgrund: Vårdskador är ett allvarligt problem inom svensk hälso- och sjukvård, vilket leder till onödigt lidande hos patient, ökad vårdtider, onödig användning av resurser och ökade kostnader. Vårdrelaterade infektioner står för det flesta fall av vårdskador, varav perifer venkateter (PVK) står för de flesta fall av kärlrelaterad komplikation, tromboflebit. Syfte: Att undersöka hantering av perifera venkatetrar avseende skötsel, dokumentation och förekomst av tromboflebit. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data inhämtades på medicinavdelningar med hjälp av strukturerade observationer genom bedömningsinstrument PVC-ASSESS, där 80 PVK ingick i studien. Resultat: Endast en PVK var fullständigt märkt med "perifer venkateter", datum, tid och signatur på fixeringsförbandet. Fixeringsförbandet fäste väl vid huden hos hälften av samtliga PVK, likaså hade hälften av samtliga förband blod under insticksstället. Vanligaste PVK storlek som användes var storleken 1.1 millimeter (rosa). Enbart en PVK var överförd mellan patientens samtliga journaler: ambulansjournal, akutjournal och datajournal. PVK som placerades på ambulans och akuten använde större PVK nål jämfört med på avdelning. Av 80 PVK hade 51 PVK tecken på tromboflebit. Palpationssmärta upplevdes av 25 patienter. Högst frekvens av tromboflebit kunde ses i åldersgruppen 61-80 år. Lägst frekvens av tromboflebit fanns när PVK placerades på handryggen, medan högst frekvens fanns när PVK placerades på underarmen och armvecket. Slutsats: För en minskning av tromboflebitfrekvens behöver hantering av PVK avseende skötsel och dokumentation förbättras. Ytterligare studier behövs för kunskap om orsakssamband till tromboflebit. Ett standardiserat bedömningsinstrument till exempel PVC ASSESS behöver enhetligt användas på klinik och tydlig definition av tromboflebit behöver utvecklas.

Syftet med denna studie var att observera sjuksköterskors hygienrutiner vid insättande av perifer venkateter (PVK). Dessutom avsåg studien att undersöka vilka hygienrutiner som förbisågs och om det förelåg någon skillnad mellan sjuksköteskornas handlande utifrån yrkesverksamma år. Studien genomfördes på två kirurgiska avdelningar och totalt observerades 34 insättande av PVK och 14 sjuksköterskor deltog i studien. Resultatet visar att sjuksköterskor i stor utsträckning inte följer de hygienrutiner som finns för insättande av PVK och att de främst brister på att desinficera händerna före patientkontakt. Vid jämförelser utifrån yrkesverksamma år som sjuksköterska visar resultatet att det föreligger en viss skillnad. Anledningen till att sjuksköterskorna inte följer vissa hygienrutiner tror författarna beror på bland annat tillgänglighet samt svårtolkade riktlinjer. / The purpose of this study was to observe the hygienic routines of nurses when inserting PVC. Furthermore, the study aimed to examine which of the hygienic routines that were disregarded, and if there was a difference between nurses’ actions based on the amount of years that they have been working in the field. The study was conducted in two surgical wards, and included the observation of 34 insertions of PVC by 14 nurses. The results show that nurses, to a great extent, do not adhere to the hygienic routines that exist for the insertion of PVC, and that their main neglect is the sanitizing of their hands with alcohol before making contact with the patients. The results also show, through comparisons based upon nurses' active years within the field, that there is a certain difference. The authors believe that some of the reasons for nurses’ disregard of certain hygiene/hygienic routines is availability, and ambiguous guidelines, among other things.

Bakgrund: Användningen av central venkateter (CVK) underlättar och bidrar till den moderna sjukvården. I Sverige sätts årligen över 45,000 olika former av CVK. Däremot medför användningen av CVK risker för komplikationer såsom trombos och infektion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans åtgärder samt andra faktorer för att förhindra komplikationer relaterat till central venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med elva resultatartiklar av kvantitativ metod som grund. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till fyra huvudkategorier. Resultat: Kategorierna som togs fram var: sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljöns påverkan, desinfektion i samband med CVK hantering och förebyggande åtgärder av trombos. Utbildning genom utbildningsprogram var en åtgärd som minskade CVKrelaterade blodomloppsinfektioner. Arbetsmiljön förbättrades genom minskad arbetsbelastning bland sjuksköterskor vilket i sin tur ökade följsamhet till riktlinjer. Användning av klorhexidin i samband med hanteringen av CVK var en åtgärd för att minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan hade en betydande funktion vid risk och nytta överväganden. Konklusion: Åtgärder som kontinuerlig utbildning stärkte patientsäkerheten och komplikationer minimerades. En bättre arbetsmiljö där personal kunde arbeta utifrån ett säkert och strukturerat arbetssätt ökade möjligheten till följsamhet av riktlinjer. / Background: Use of central venous catheters (CVC) facilitates and contributes to modern healthcare. In Sweden, over 45,000 different types of CVCs are inserted annually. However, using CVCs can lead to complications such as thrombosis and infection. Aim: To study was to examine the nurses' actions and other factors to prevent complications related to central venous catheters. Method: The study was conducted as a general literature study with eleven quantitative result articles. The result articles were analyzed and summarized into four main categories. Result: The categories formed were: the nurse´s knowledge, the impact of work environment, disinfection in connection with CVC handling and preventive measures of thrombosis. Education through educational programs was one measure that reduced CVC-related bloodstream infections. The work environment is improved through reduced workload among nurses, which in turn increases adherence to guidelines. Use of chlorhexidine in connection with the management of CVC was a measure to reduce the risks of complications. The nurse had a function in risk and benefit considerations. Conclusion: Measures such as continuous education strengthen patient safety and minimize complications. A better working environment where staff could work from a safe and structured approach increases the possibility of compliance.

Perifer venkateter är en vanlig medicinsk produkt som handhas av läkare eller sjuksköterskor. Rätt kunskap och tillvägagångssätt hos behandlande vårdpersonal kan minska risken för komplikationer, såsom tromboflebit. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors kunskap om, och följsamhet gentemot, riktlinjer avseende perifer venkateter. Metod: studien genomfördes med en kvantitativ ansats och 26 sjuksköterskor deltog i en enkätundersökning. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade god kunskap avseende prevention för komplikation vid användning av perifer venkateter, val av placering samt dokumentation på förbandet. De visade däremot bristfällig kunskap avseende den basala handhygienen, injektionsporten, blodprovstagning samt inspektion av perifer venkateter. Resultatet tyder på att en tredjedel av sjuksköterskorna har bristfällig kunskap och därmed bristfälligt efterföljande av riktlinjer. / Peripheral catheterization is a common medical product, used by doctors or nurses. Right knowledge and approach could prevent complications such as thrombophlebitis. The aim of this study was to investigate nurses´ knowledge and guideline adherence in reference to peripheral catheterization. Method: a quantitative structure was used and 26 nurses participated in the survey. The results showed that the nurses had good knowledge on prevention of complication when using peripheral catheterization, the choice of placement and documentation on the dressing. However, the nurses showed inadequate knowledge regarding the basic hand hygiene, injection port, blood sampling and inspection of the peripheral catheterization. The result indicate that one third of the informants have insufficient knowledge and thereby inadequate guidelines adherence.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) används för att tillföra läkemedel, vätska och blodprodukter till blodbanan. Användandet är dock inte riskfritt, det finns en risk att en lokal infektion eller en infektion i blodbanan uppstår. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppstår i samband med vård och omsorg. Syfte: Att belysa åtgärder som förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner vid sjuksköterskans hantering av perifer venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvantitativ metod. Resultatartiklarna analyserades genom innehållsanalys och resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Val av material, (2) Skötsel av perifer venkateter, (3) Bytesfrekvens, (4) Betydelsen av sjuksköterskans kunskap, (5) Sjuksköterskans patientansvar. Resultatet visade flertal åtgärder som hade en positiv effekt på sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Resultatet visade en statistisk signifikant minskning av PVK-relaterade infektioner i blodbanan vid korrekt val av material, rengöring av insticksstället, utbildning, patientansvarig sjuksköterska samt ökad följsamhet till riktlinjer. Konklusion: Åtgärder som förebyggde uppkomsten av infektioner vid hantering av PVK var utbildning följt av återkoppling. Även en patientansvarig sjuksköterska, daglig desinfektion av insticksstället samt korrekt val av material bidrog till att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background: Peripheral venous catheters (PVC) are used to deliver medicines, fluids and blood products to the bloodstream. However the use is not risk-free, there is a risk of a local infection or an infection in the bloodstream occurring. A healthcare-associated infection is an infection that occurs in connection with healthcare. Aim: To highlight measures that prevent the occurrence of healthcare-associated infections when the nurse handles peripheral venous catheter. Method: A general literature study based on ten results articles of quantitative method. The results articles were analyzed through content analysis and summarized in five main categories. Result: Presented in the following main categories: (1) Selection of materials, (2) Peripheral venous catheter care, (3) Replacement interval, (4) The importance of the nurse's knowledge, (5) Primary nursing. Several measures had a positive effect on the nurse's infection prevention work. The result showed a statistically significant reduction in PVC-related bloodstream infections with correct choice of material, cleaning of the insertion site, education, primary nurse and increased adherence to guidelines. Conclusion: Measures that prevented the occurrence of infections in the management of PVC were education followed by feedback. A primary nurse, daily disinfection of the insertion site and the correct choice of material also contributed to preventing healthcare-associated infections.