Spelling suggestions: "subject:"verklighetsbaserade"" "subject:"verklighetsbaserat""
1 |
Koppling mellan matematik i skolan och i vardagslivetHulkkonen, Eva-Lotta, Gullander, Sofia January 2006 (has links)
Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.
|
2 |
Koppling mellan matematik i skolan och i vardagslivetHulkkonen, Eva-Lotta, Gullander, Sofia January 2006 (has links)
Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.
|
3 |
"Varför lär vi oss det här?" : En kvalitativ studie av verklighetsbaserad matematikundervisningRochdi, Hagar January 2016 (has links)
Background: Traditional mathematics teaching involves a form of education that is based on educational materials where pupils’ skills are trained through individual silent work. It is currently the kind of teaching that is currently used most in Swedish schools. Reality-based mathematics means that the teacher implements real situations that occurs in everyday life / reality in mathematics teaching. It aims to clarify the relationship between mathematics as practiced in school and practiced outside school. This study is based on Jean Piagets cognitive constructivism and Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. That proposes that humans must construct and build their knowledge through experience and which factors that have an affect on the tuition. Aim: The aim of this study is to look into the teachers' experiences of reality-based mathematics. To answer this following questions were prepared: What is reality-based mathematics and when is it used? How do different factors affect the possibility to conduct reality-based mathematics? What are the advantages and disadvantages concerning a reality-based mathematics? Methods: The study is qualitative in nature, where semi-structured interviews and observation were chosen as the research method. Results: The analysis shows that teachers mainly have positive experiences into reality based teaching, with elements of negative experiences. Four themes emerged from the results: Varied teachings, the relevance of mathematics, lack of time and relationships and results. Conclusion: The interviewed teachers mainly have positive perceptions of reality based mathematics, but they do not have enough time to plan it as required. For that reason they claim that the time is the primary factor that limits their teachings. The school system has a responsibility to reduce teachers' workload so that they can focus on teaching.
|
4 |
Cirklar & KretsarAl-Shaha, Zeena, Byrén, Sara January 2019 (has links)
Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.
|
5 |
Vilka möjligheter ger utomhusmatematiken i undervisningen?Johansson, Ana, Nilsson, Åsa January 2008 (has links)
Syftet med vår undersökning är att studera möjligheterna att använda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill därför undersöka vad forskningslitteraturen säger och vad några lärare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mål att eleverna kan få en ökad förståelse i matematik samt lust att lära. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolår 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolår 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. När undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lättare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen. Följaktligen kan vi säga att utomhusmatematik ger en bra möjlighet ur inlärningssynpunkt samt ett lustfyllt lärande, vi har dock fått för lite material för att påstå att elevernas förståelse ökat. / The purpose of our research is to study the possibilities of using outdoor teaching in mathematical education. We therefore want to investigate the current research literature and probe the views of a group of teachers to see how they conduct their outdoor mathematical teaching, with the aim of giving the pupils increased understanding of mathematics and to stimulate their desire to learn. The investigation consisted of four qualitative interviews of teachers in the first and fifth grades, three unstructured observations of first grade teaching and a literature review. The results show that outdoor teaching can be useful for mathematical education. When teaching is conducted outdoors it is easier to vary the lesson and easier to connect to the world around us and thus can communication benefit from it. Consequently we can conclude that teaching mathematics outdoors provides a good potential for a fun learning environment, but our data is not extensive enough to claim that the pupils' understanding increases from this.
|
Page generated in 0.0596 seconds