No description available.

No description available.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9. Forskningsfrågorna har rört elevernas uppfattning av prestation, elevernas uppfattningar av lärarens förväntningar på deras arbete samt elevernas syn på sitt eget skapande. Utgångspunkten för uppsatsen har varit sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har främst visat att eleverna skiljer mellan bildämnet och andra ”riktiga” ämnen. Det har framkommit att eleverna kommer till bilden med en deterministisk syn på sina färdigheter och möjligheter att utvecklas kreativt. Det har också framkommit att det eleverna uttrycker att de förväntas lära sig inte sammanfaller med det eleverna vill lära sig. Undersökningen har visat att elevernas medskapande av kultur är någonting som man i skolan kan utveckla mer.

The purpose of my essay has been to illustrate any possible differences between pre-school teachers’ and parents' views on the mission of the pre-school put in relation to the pre-school curriculum. In my study I have taken a starting point in the following questions: How do pre-school teachers understand the mission of the pre-school? Do pre-school teachers recognize the term baby-sitting from their profession? How do pre-school teachers perceive the parents' view on the mission of the pre-school? How concerned are the parents according to the pre-school teachers about the pedagogical activities of the pre-school? What do the pre-school teachers do to inform the parents about the pre-school curriculum and how aware do they think that the parents are of the curriculum? What are the plans of the pre-schools to fulfill the new part of the revised curriculum that comes into effect July 1 2011? I chose to utilize the qualitative method with the hermeneutics as a theoretical framework in my study and through interviews study my questions. The interviews were made with four pre-school teachers from different pre-schools in the south of Stockholm. Central concepts in the study are baby-sitting and pedagogical activities. The concept baby-sitting does not have a proper definition but I have omitted from the School Law description that the pre-school operation should exist for the children whose parents are working or studying. When it comes to the concept pedagogical activity I have primarily omitted from Linder & Breinhild Mortensen, Niss och Johanson & Pramling Samuelssons theories. Since I have studied the view on the pre-school's mission in relation to the pre-school curriculum I have also included a short presentation of the curriculum documents in the section about the pedagogical activities. The results show that there are differences between different pre-school teachers' view on the mission of the pre-school and thus also between the view of the parents. A reoccurring problem throughout the whole study seems to be that the parents do not have the time or the energy to be committed within the activities of the pre-school.

Denna undersöknings syfte är att via en kvalitativ studie av ett exempelföretag utforska huruvida relationsmarknadsföring är applicerbart på offentliga verksamheter.Syftet ämnas att besvaras via en driveranalys av ett exempelföretag, vilket medför en starkt teoretiskt förankrad vetenskaplig utgångspunkt.Undersökningen fann för Dalatrafik givet driveranalysen fog för att påstå att Dalatrafik har förutsättningar för att implementera RM, men att vissa faktorer behöver beaktas om implementeringen skall få genomslagskraft. För RM inom offentlig verksamhet undersökningen ett antal variabler som indikerar att RM och offentliga organisationer inte är helt inkompatibla, men att vissa karaktäristiska problem genererar ytterliggare utmaningar jämfört med aktörer inom privat verksamhet.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att olika former av åtgärder och specialpedagogiska uppgifter var viktiga. Lärarnas syn på specialpedagogisk verksamhet var relaterad till deras erfarenheter vid de båda skolorna. Att inta och stärka det specialpedagogiska fältet är därför betydelsefullt för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Chalmers tekniska högskola, 2009. / Härtill 8 uppsatser.

Denna uppsats handlar om skapande verksamhet i fritidshem bedrivs utomhus eller inte. Pedagogerna i fritidshem har i uppdrag att ge barnen utrymme för kreativt skapande. Fritidshemmen har en utomhuspedagogik men finns det någon skapande verksamhet i utomhuspedagogiken? Vad anser pedagogerna att skapande verksamhet är? Syftet med studien var att studera hur pedagogerna använde sig av skapande verksamhet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv i fritidshemmen. Studien har arbetats fram utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv. Vi skickade ut ett frågeformulär med öppen struktur till 75 st. fritidspedagoger. Pedagogerna fick svara på frågor om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Vi fick tillbaka 16 svar och utifrån svaren valde vi fem pedagoger som vi besökte och observerade när de hade skapande verksamhet utomhus. Utifrån observationerna och frågeformulären sammanställde vi data för att kunna se om skapande verksamhet ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv förekommer på fritids. Resultatet i studiens empiriska data visar att pedagogerna anser att de har en skapande verksamhet utomhus. Det vi kan se är att pedagogerna bedriver skapande verksamhet utomhus men att den skapande verksamheten varierar. Från ett utomhuspedagogiskt skapande med utemiljön som redskap, till en verksamhet som bedrivs med material som plockas med inifrån för att sitta ute och skapa. Det vi kan utläsa från empirin trots att vi har få pedagoger som svarat, är att pedagogernas intresse om utomhuspedagogiskt skapande med utemiljöns material, varierar mycket på fritidshemmen vi har med i vår studie, vilket kan vara ett resultat som belyser hur det är på fritidshemmen i dag.