Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka de erfarenhetersom medlemmar i fangemenskaper fått genom sitt deltagande i dessagrupper, med ett specifikt fokus på fanfiction. Den underliggande avsiktenär att dra lärdom av dessa upplevelser, och att utifrån dem utforma ettantal riktlinjer som biblioteken kan använda i den läsfrämjandeverksamheten. Metoden som använts är netnografi, ett etnografiskttillvägagångssätt som används på internet. Det empiriska materialet somanvänts i studien kommer från diskussioner i forum och från blogginlägg. Materialet har därefter analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.Resultatet visar att gemenskap, deltagande, engagemang ochfördjupning är viktiga aspekter, men även att det förekommer mångafördomar kring fangemenskaper och fanfiction

Lastbilstransporter står för majoriteten av alla transporter som sker i dagsläget inom den kommunala sektorn i Sverige. Dessa transporter sker direkt från leverantör till kund utan mellanhänder. Detta resulterar i ett stort antal transporter inom städer och ökade mängder utsläpp. Denna rapport har för avsikt att undersöka, hur en kommun med cirka 70 000 invånare kan minska koldioxidutsläppen från sitt transportarbete, och fortfarande ge lönsamhet genom att använda city logistik. Rapporten tar upp begreppet city logistik och hur detta används som verktyg inom transportsektorn. Den belyser även utsläppsmängder från olika drivmedelsval samt de socioekonomiska hindren som finns inom transportverksamheten gällande miljöfrågor.Metoden är en fallstudie, baserad på intervjuer med berörda parter i Sandviken och Gävle, som besitter positioner inom verksamheten där arbetet med samlastningscentraler utförs. Vidare har organisationsdokument med tre övriga kommuner som har utfört liknande satsningar med samlastningscentraler analyserats.Resultatet visar att alla kommuner som har satt upp liknande samlastningscentraler, har kunnat observera minskningar av sina koldioxidutsläpp på olika nivåer. De har även uppmärksammat positiva fördelar vid valet av HVO100 som drivmedel för logistiken inom städer.Slutsatsen visar att city logistik kan användas effektivt av kommunala verksamheter för att både minska koldioxidutsläpp och förbättra sin verksamhet i form av säkerhet, ekonomi, verksamhetsplanering och miljökrav mot leverantörer samt förbättrad arbetsmiljö. / Truck transports represent majority of all transports within the municipal sector in Sweden. Most of these transports are directly from the suppliers to the customers. This results in a large number of vehicles within the city center and increase amounts of carbon dioxide emissions. This thesis, therefore, aims to investigate how a municipality with about 70 000 inhabitants can reduce their carbon dioxide emissions from their transports, and still maintain profitability by using city logistics. The thesis discusses the concept city logistics and how the method is used within the transport sector. Furthermore, it illustrates pollution from different fuel options and the socioeconomic hindrances that exist within the transport operations regarding environmental issues. Case study is used as a method, based on interviews with concerned parties, which hold positions within the organizations where they work with, or plan regarding city logistics from the municipalities of Sandviken and Gävle. Furthermore, analysis has been done on organizational documents with three municipalities that have performed similar ventures. The results show that all municipalities that have implemented city logistics have experienced decrease in carbon dioxide emissions on different levels. They also observed benefits regarding the choice of HVO100 as fuel for the logistics within the cities. The conclusion shows that city logistics can be used effectively in municipality operations to both lower their carbon dioxide pollution, as well as improve work safety, economy, operational planning, environmental requirements on their suppliers and increased work environment.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

Studiens syfte är att synliggöra pedagogers syn på konflikter kopplat till fritidshemmet. Vidare avser studien till att synliggöra eventuella metoder för att hantera de konflikter som uppstår. Resultatet baseras på fyra kvalitativa intervjuver som har genomförts med verksamma pedaogoger. Utgångspunkten för dessa var deras syn kring eventuella utlösande faktorer för konflikter. Vidare synliggör studien hur de verksamma pedagogerna förhåller sig till detta. Resultatet visar att samtliga verksamheter arbetar på ett kontuerligt sätt för att förebyggaa eventuella konflikterm samt bearbera de konflikter som uppstår. Under de intervjuver som genomförts synliggörs de metoder pedagogerna använder i verksamheten. Respondenterna synliggör medling som ett centralt verktyg kopplat till konflikthantering. Detta utifrån att pedagogerna önskar sätta eleverna i centrum och låta dem tillkännage sina känslor och åsikter inför konflikten. Vidare är syftet att de själva ska skall finna en lösnings de båda anser vara acceptabel och pedagogen finns endast som ett stöd i syfte att vägleda dem. Vidare arbetar de med medling i syfte att arbeta med konflikter som någonting positivt och utvecklande för eleverna. Undersäkningen tydliggör att detta kontinuerliga arbete ser likartat ut på samtliga verksamheter när det kommer till kontinuerligt förebyggande arbere. Studien synliggör dock vissa skillnader som förekommer versameterna emellan gällande konflikthanteringen. Detta främst utifrån att de har olika förutsättningar att arbeta med konflikthantering.

<p>This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.</p>

<p>Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.</p><p>Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen.</p><p>Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland.</p><p>Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram.</p><p>Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att få svar på våra frågeställningar intervjuades tio förskollärare/lärare på fem olika förskolor. För att förstärka studiens validitet inleddes varje intervjutillfälle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för såväl inne som utemiljön. Resultat: Pedagogerna lägger stor vikt vid det estetiska arbetet. Samtliga informanter bedriver estetisk verksamhet kontinuerligt, däremot skiljer de sig i vad de vill uppnå med aktiviteterna. Några uttryckte att de vill att barnen utvecklar sin sociala färdighet, medan andra talade om att barnen skulle få en upplevelse och genom det få använda sina sinnen. Det har även framkommit att lokaler och miljö spelar stor roll. Det finns en skillnad i hur pedagogerna väljer att tillrättalägga miljön och utnyttja lokalerna. Det har även framkommit att pedagogerna lade ner mer tid och arbete på planeringen av verksamheten än vad de gjorde med utvärderingen efter avslutad aktivitet. Detta trots att informanterna poängterade vikten av både planering och utvärdering.</p>

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats utifrån en analysmodell med deskriptiva och latenta delar. Likheter och skillnader framträdde inom samtliga områden av lagens intentioner som varit föremål för studien. Resultatet visade att självbestämmande var det som utmärkte sig när det gällde svårigheter att arbeta utifrån lagens intentioner i kommunerna.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna. Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt. Studien har gett oss en djupare inblick då vi lärt oss mer utifrån vårt yrkesval efter vår tid på lärarutbildningen. Personal inom kommunala respektive kooperativa förskolor har intervjuats, även förskolechefen i kommunen. De pedagoger som medverkat arbetar i olika delar av en kommun i södra Norrland. Resultatet framgår genom de olika intervjuerna och med tabeller för att enkelt kunna läsa vad som skiljer de olika förskolorna åt. Stor vikt har lagts på vad pedagogerna sagt och även deras uttalanden för att ge en levande bild. Även förskolechefens inlägg lyfts fram. Vår slutsats är att tydliga likheter och olikheter finns eftersom pedagogerna arbetar på olika sätt och organisationerna är olika. Det har varit intressant att få genomföra studien eftersom vi har fått ny kunskap för vårt framtida arbete som blivande förskollärare.

This study aims to explore how employment of people with intellectual disabilities has grown from only a few participants in the 1960 to be a statutory right. The aim is further to describe the progress and how theories about disability, normalization and social integration relate to the activity. Particular attention is given to the conditions of the labour market and how it influences the activity. Does the ambition to get activity closer the labour market changes and if there are changing, in what way? Is it important that employment resemble or can lead to a common work? The method is to study and analysis periodicals and newspapers articles and make interviews. The main result of the study is: theories about disability, normalization and social integration has nearly connection with the employment, the ambition to get activity closer the labour market changes between different periods, the conditions to the labour market make sense and for some people with intellectual disabilities it is important that the employment resemble or can lead to a common work but for many the important is that employment offers in situation and a environment that they enjoy.