No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

<p>Bakgrund</p><p>Vilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ”hårda” verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ”mjuka” verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar; Hur kan hårda och mjuka verksamheter kategoriseras och hur bör de styras? Hur utformas styrningen av hårda och mjuka verksamheter inom en kommun? Hur påverkar skillnaderna mellan hårda och mjuka verksamheter styrningen i en kommun?</p><p>Metod och resultat</p><p>En fallstudie genomfördes för at utifrån befintliga teorier kategorisera begreppen hårt och mjukt och utifrån ett antal intervjuer med ansvariga för olika nivåer för verksamheten i Linköpings kommun diskutera styrningens utformning. Styrdokument studerades och klausuler sammanställdes för att kunna jämföra den praktiska verksamhetsstyrningen med teorin. Studien resulterade i att de skillnader som förväntades finnas mellan de studerade hårda och mjuka verksamheterna inte återfanns i det insamlade materialet. Detta beror antagligen på de begränsningar av styrningen som den politiska organisationsformen innebär samt att skillnaderna mellan verksamheterna eventuellt inte var så stora som först antogs beroende på den enhetliga organisationen genom beställar- utförarmodellen som används.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a. Skolverkets publikation Lpo94, J. Dewey och L.S. Vygotskijs kunskapsteorier. Undersökningen visade att det finns otydligheter kring vad estetisk verksamhet innebär, och hur det ska utformas och integreras. Elevers inställning och deltagande visade sig vara avspeglingar av lärares inställningar och arbete med ämne eller integrerade metoder.

Bakgrund Vilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ”hårda” verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ”mjuka” verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar; Hur kan hårda och mjuka verksamheter kategoriseras och hur bör de styras? Hur utformas styrningen av hårda och mjuka verksamheter inom en kommun? Hur påverkar skillnaderna mellan hårda och mjuka verksamheter styrningen i en kommun? Metod och resultat En fallstudie genomfördes för at utifrån befintliga teorier kategorisera begreppen hårt och mjukt och utifrån ett antal intervjuer med ansvariga för olika nivåer för verksamheten i Linköpings kommun diskutera styrningens utformning. Styrdokument studerades och klausuler sammanställdes för att kunna jämföra den praktiska verksamhetsstyrningen med teorin. Studien resulterade i att de skillnader som förväntades finnas mellan de studerade hårda och mjuka verksamheterna inte återfanns i det insamlade materialet. Detta beror antagligen på de begränsningar av styrningen som den politiska organisationsformen innebär samt att skillnaderna mellan verksamheterna eventuellt inte var så stora som först antogs beroende på den enhetliga organisationen genom beställar- utförarmodellen som används.

<p>Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.</p><p>A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic.</p><p>Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission.</p><p>Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.</p>

Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. / People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow. A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial. When deciding if the activity which a non-profit organisation practices is commercial or not, the EU-law must be taken into consideration. The equivalent term to commercial activity within the EU-law is economic activity. The two terms are not completely corresponding which make the evaluation of commercial activity problematic. Non-profit organisations can be exempted from VAT liability if certain criteria are met. The organisation must have a non-profit purpose which is in the public interest to protect, the activities pursued must fulfil the non-profit purpose to a broad extent, and the income must be used to carry out the non-profit purpose and finally the organisation need to have an open member admission. Due to differences between the Swedish national law and the EU-law, a report has been developed with recommended changes to achieve full correspondence between the rules. The VAT liability for non-profit organisations in the future is therefore uncertain.

Uppsatsen jämför rekvisiten ”samma eller likartad verksamhet” i IL 57:4 och ”liknande verksamhet” i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ”samma eller likartad verksamhet” samt ”liknande verksamhet” i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ”samma eller likartad verksamhet” och ”liknande verksamhet” har det gemensamt att de är kringgåenderegler. Trots att lagtexterna språkmässigt kan tyckas ligga näravarandra, ser domstolarnas bedömningar av de båda rekvisiten olika ut. För rekvisitet ”samma eller likartad verksamhet” tar domstolarna främst sikte på om det sker en värdeöverföring från ett bolag till ett annat för att undvika beskattning enligt fåmansföretagsreglerna. Om detta sker är det i regel inte tillåtet. Vid rekvisitet ”liknande verksamhet” ser domstolarna i första hand till om verksamheten haft några initialkostnader samt om verksamheten liknar en tidigare bedriven verksamhet.