Studiens syfte är att undersöka tio förskollärares syn på inkludering i förskolan med leken som verktyg. Det är av vikt eftersom förskolan anses som en plats för alla barn samt att leken har en väsentlig roll i barns lärande och utveckling. Vi vill genom detta få en bredare kunskap kring inkluderingsarbetet samt belysa förskollärarnas syn på och upplevelser med uppdraget att skapa en förskola för alla. I studien användes fokusgruppsintervjuer som metod, sammanlagt genomfördes tre fokusgruppsintervjuer. Dessa ägde rum vid tre olika tillfällen och spelades in samt skrevs ut. Resultatet visar att förskollärarna som ingår i vår studie anser att inkludering handlar om att skapa en verksamhet som passar alla barn där de ser leken som en viktig aspekt i arbetet med att inkludera alla barn i barngruppen. Resultatet påvisar att förskollärarna i studien upplever en svårighet och en komplexitet i arbetet med att inkludera alla barn. Det visas också att förskollärarna anser att de har ansvaret för att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn. De menar att om de arbetar aktivt och närvarande i barns lek så blir de didaktiska implikationerna att de kan upptäcka exkluderingar och arbeta motverkande för att förhindra dessa. De menar att genom samtal med barnen och att ge barnen olika verktyg för att ta sig in i leken och gruppen så blir den didaktiska följden att verksamheten i förskolan blir mer inkluderande.

The aim of this essay is to give a picture of the extension work at Partille Public Library, asit is today, as well as to investigate if there is a need to reconsider the way of working at thelibrary.Qualitative interviews have been made with the extensive librarians and certain local governmentpoliticians, borrowers and personnel at hospitals as well as other institutions.The extension work at Partille Public Library corresponds quite well to the intentions whichare stated for the work in certain important investigations made by the Government. Theborrowers and the personnel are quite satisfied with the work and are only pointing out a fewviews on changes. The politicians mean that the aim of the extension work of the library ison one hand to give service to certain more or less neglected groups and on the other handto reach new book readers.

The purpose of this investigation is to study how librarians experience bookcrossing. We focused on the two following questions: Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing as literature exchange and reading support activity? Which variations are there in librarians conceptions of bookcrossing compared to other methods of literature exchange and reading support? Bookcrossing is an international book club where you share your books by leaving them at public places. The thesis is focused on librarians’ conceptions and not the conceptions of members of bookcrossing. Fictional literature is central in our investigation. To answer the questions we conducted interviews with nine librarians at eight different libraries. By using a phenomenographical approach our analysis resulted in four categories of description for each question. For the first question the categories were: bookcrossing as publicity, bookcrossing as a new way of thinking, bookcrossing as being democratic and bookcrossing as an activity at the library. The second question resulted in the following four categories: bookcrossing as an alternative to other methods, bookcrossing needs development to be reading supportive, bookcrossing as a non serious event and bookcrossing as a different selection of books. After the second analysis three categories of conceptions emerged: bookcrossing as an advantage for the library, bookcrossing as a problematic method for the library and bookcrossing as unimportant for the library. The conclusion of this study is that librarians do not conceptualise bookcrossing as a good method for reading support. But the majority of them had a positive experience of bookcrossing and they conceptualise that bookcrossing results in positive attention in the media. / Uppsatsnivå: D

Vi vill med den här uppsatsen, ge läsaren en grundläggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de använder sig av modellen på Södra Älvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar på kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgår från företags affärsidé och beskriver verksamheten utifrån flera mått än de traditionella finansiella måtten. Med utgångspunkt att teori oftast skiljer sig från verkligheten och eftersom praktiken är specificerat och skräddarsytt för just en verksamhet, medför det här till vårt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset är att undersöka styrkortet som finns på SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus. Det vi frågade oss var vilket syfte BSC har på SÄS? Syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för det balanserade styrkortet, men också hur man använder styrmodellen på sjukhuset.I den här uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsättet för att kunna skapa utrymme för djupare förståelse. Uppsatsen präglas av våra egna tolkningar och subjektiva uppfattningar. Dessutom har vi använt oss av en kvalitativ metod som hjälpte oss att skapa en helhetsbild av fenomenet. Uppsatsen bygger även på den abduktiva ansatsen som innebär en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska materialet består av intervjuer med Sjukhusdirektör, som gjordes via E-mail, Områdeschef och verksamhetschef på SÄS.Efter att teoretiskt studerat ämnet och gjort intervjuer, sammanställde vi vår analys och drog slutsatser.Att använda sig av det balanserade styrkortet kräver engagemang hos alla medarbetare i organisationen, från ledningsnivå och neråt i hierarkin. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att styrkortsarbetet är en kontinuerlig process som aldrig upphör, då man hela tiden måste följa upp sina mätetal. / Uppsatsnivå: C

This master’s thesis investigates how six Swedish public libraries integrate equality aspects in their user oriented activity. The theoretical starting point for the study is that Sweden is a part of a gender system characterized by gender separation and male superiority, as described by the Swedish historian Yvonne Hirdman and theories that argue that femininity and masculinity are social constructions. Another starting point is that the library sphere cannot be separated from the gender inequality in society. Since the library is part of a gender system that value individuals who are seen as males and separates men and women, some of the library users may be neglected. Research shows that there are significant differences between men’s and women’s usage of public libraries, which could be an indication that women and men do not have the same access to the library’s services. Qualitative interviews were performed with six librarians in order to gather data. The conclusions drawn from this study were that the investigated libraries did not work on a conscious level with equality in their user oriented activity. One of the main reasons for this was that the informants did not consider the differences between the sexes’ usage of the library as an equality issue. They also lacked clear directives from the steering documents and their view on gender was based on a biological ideology, which sees differences between the sexes as natural. / Uppsatsnivå: D

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg". En av kommunerna i Sjuhärad, Bollebygd Kommun, har valt att titta på möjligheten att utveckla en familjecentralsliknande verksamhet. Intentionen med verksamheten är att BVC, Öppna förskolan och socialtjänsten ska samarbeta och verka under samma tak. Teoridelen bygger på teorier och modeller för tjänstekvalitet. De teoretiska modellerna behandlar vilka viktiga faktorer som inverkar på den kundupplevda tjänstekvaliteten. Studien syftar till en kvantitativ ansats och är inte djupgående utan istället har vi eftersträvat att uttyda en mer övergripande bild av problemet. Med hjälp av ett frågeformulär har vi valt att ha avstånd till det som studeras, ur ett så kallat åskådarideal. Empirin bygger på en enkätundersökning som gjordes för att undersöka behov och efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun. Enkäten utformades efter en teoretisk analysmodell som behandlar tjänstekvalitet. Undersökningen visar genomgående positiv respons från respondenterna och att det finns en efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet. Dock varierar förtroendet för de tre aktörerna som ska ingå. Barnavårdscentralen har högt förtroende hos föräldrar, medan föräldrars förtroende för kyrkans öppna förskola och socialtjänsten varierar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan, vilket Läroplanen för förskolan, LpFö-98, förespråkar för att främja lärandet. Bild och andra former av skapande är viktigt i barns liv och utveckling. Det är dock i processen och det fria skapandet, där barnen samspelar med andra, det främsta lärandet sker. Skapandeformerna ligger väldigt nära barnens lek, vilket är den centrala utgångspunkten för utveckling för barn i förskoleåldern.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av bildskapande. Vi har även som avsikt att undersöka hur fritt skapande tillåts i verksamheten och om barn får utforska material utifrån egna förmågor och erfarenheter.METOD: Vi har valt att använda oss av intervju som metodiskt redskap för att öka vår förståelse för pedagogers tankar kring bildskapande. Studien genomfördes genom tio kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger på olika förskolor i vårt närområde.RESULTAT: Studien visar att begreppen ”bildskapande” och ”fritt skapande” uppfattas på oerhört skilda sätt. Pedagogerna inom den Reggio Emiliainspirerade verksamheten och pedagogerna i den traditionella förskolan arbetar med bildskapande på olika vis då deras syn, kunskap och medvetenhet inom ämnet skiljer sig åtskilligt.

This study will shed light on the subject of system management and system management models. It is important that everyone within an administrative organization understand business objectives and needs of the users who work with the systems. It is vital for the activity to form a structured approach for its management, which includes a system management model. Every company has its individual system management model that is tailored to support their management of a business IT systems. According to Brandt (2000), a system management system model is defined as "an idealized image of how you want the system management work is conducted". My purpose of this study was to examine whether models of system functions as a true description or an idealized image of a business. Study questions “How to communicate IT department and business with each other by a system management model?" and "How experience management organization that cooperation between them will work?" are designed to lead to a response to the objective of this study. I have chosen to conduct the study based on a qualitative approach. The study will be conducted according to case study methodology. That is to say that I am in a profound way will examine a specific case, an organization. The selected theory and the empirical moments are conducted among respondents of the company and will be analyzed and linked to my discussion chapter. This will then lead to answer the research questions I chose, which then is explained in my conclusions.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation. Studien genomfördes på tre förskolor, där vi intervjuade en pedagog på vardera samt observerade en aktivitet på samtliga förskolor.Resultat:I resultatet framkommer det att pedagogerna har en stor tilltro till det kompetenta barnet, de är noggranna med att synliggöra barnet och verksamheten genom dokumentation och reflektion. Samtliga förskolor har ateljéer där barnet får skapa i projekt och enskilt, miljön ansågs vara en viktig del för att barnet skulle känna lust till den skapande verksamheten. Pedagogerna ansåg att deras roll var att utmana barnet till att vara kreativa och finna inspiration till att skapa, men att de samtidigt skall lyssna in barnets tankar och idéer. Det handlade om ett givande och tagande där pedagogerna vill få alla barn att känna sig delaktiga i en atmosfär som är tillåtande.

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case Västra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson’s theoretical model. We modernized Persson’s model so it would fit our study better. The results of our study showed us that the outreach services for children and youths don’t rely on control documents. The financial crises did affect the outreach services for children and youths, but the interviews gave us the information that the librarians didn’t really think it was because of the financial crises. We also found out that the outreach services for children and youths depend on changes in society. The document and literature studies showed us that libraries closed during the 1990s.