No description available.

<p>Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.</p>

<p>Bakgrund</p><p>Dagens samhälle med ökad utbildnings- och kompetensnivå ställer andra krav på organisationerna än tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mänskliga resurser, det vill säga individens behov och roll i organisationen. Det läggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rättvisa, respekt, integritet och arbetsinnehåll. Att människan är en viktig resurs innebär att organisationen måste ta hand om henne på rätt sätt. Hon måste få möjlighet att växa och utvecklas inom organisationen, då en väl motiverad anställd presterar bättre och ger därmed en större möjlighet för företaget att nå framgång.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna är tillämpliga i den speciella kontexten. Vidare vill vi förklara hur ledningen skall tänka för att kunna bibehålla och vid behov förbättra den arbetsmotivation som finns hos den anställde från början av anställningen.</p><p>Genomförande</p><p>Studien är utförd på de statliga verken och myndigheterna, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Kriminalvårdsstyrelsen och Statens väg- och transportforskningsinstitut, där totalt 16 tjänstemän intervjuades.</p><p>Resultat</p><p>Generellt kan vi säga att arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn är relativt hög. Givetvis finns det saker som kan förbättras för att arbetsmotivationen ska gynnas. Det finns en hel rad faktorer som är viktiga för ledningen i de statliga verken och myndigheterna att tänka på och ta hänsyn till, när de strävar efter att upprätthålla och eventuellt förbättra arbetsmotivationen hos de anställda. Vi har dessutom kunnat konstatera att de dominerande motivationsteorierna, om inte fullständigt så åtminstone stora delar av dem, är applicerbara i den svenska statliga sektorn.</p>

<p>Utvärderingen av den regionernas internationella verksamhet utgår från två regioner, Kalmar och Östergötland. Uppsatsen bygger på material från de regionala aktörerna, offentligt tryck och intervjuer, och är skriven utifrån en processutvärderingsteori av Evert Vedung.</p><p>Regionernas internationella arbete är idag en naturligt och integrerad del av verksamheten, ett internationellt arbete vars absoluta tyngdpunkt i dag ligger på arbete inom EU. Det finns dock en vilja att lyfta perspektivet utanför EU och i undersökningen visar Östergötland upp samarbeten med Kina, Ryssland och Iran.</p><p>Styrdokumenten ger en otydlig bild av hur verksamheten ska formas och utvärderingen visar att verksamheten inte har reglerats eller getts några ramar från centralt håll, utan de internationella frågorna har formats inom det ”öppna mandat” som de regionala aktörerna anser sig ha. Från länsstyrelsehåll efterfrågas ett ramverk i högre grad än från regionförbunden.</p><p>Det internationella arbetet är en viktig del för aktörerna i deras roll som presumtiva arbetsgivare samt en hörnsten i det regionala utvecklingsarbetet, varför det finns skäl att tro att verksamheten kommer att utvecklas och utökas. För att inte regionernas utveckling ska hindras men ändå regleras, föreslås därför att regionförbunden tillsammans med övriga regionala aktörer skriver regionala regleringsbrev som godkänns centralt. Hänsyn tas då till den unika regionala situationen och arbetet formas helt på det regionala planet, under centralmaktens överinseende.</p>

<p>Vi har i den här uppsatsen fokuserat på hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan användas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT används samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vår empiriska undersökning i en förskoleklass där det arbetade två pedagoger. Efter vår inventering blev pedagogerna förvånade över att de hade så mycket IKT-relaterat material i klassrummet. När vi bearbetat och analyserat vårt material kom vi fram till att pedagogens inställning till IKT är betydelsefull för att det ska användas av pedagogen. Vidare är det viktigt att det finns IKT-relaterad utrustning i nära anslutning till klassrummet för att användningen ska ske spontant. De pedagoger vi intervjuat anser att det bör finnas fler datorer än en i anslutning till klassrummet för att datorerna ska kunna användas i verksamheten. Både pedagogerna vi har intervjuat och litteraturen vi läst påpekar vikten av att skolan följer med i samhällets utveckling, eftersom lärandet enligt de båda källorna måste förändras för att tillfredställa arbetsmarknaden.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

<p><strong><p>Sammanfattning</p></strong></p><p>Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och</p><p>normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den</p><p>dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa</p><p>mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss</p><p>av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att</p><p>integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som</p><p>empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen</p><p>upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det</p><p>finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser</p><p>och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.</p>

<p>Sjöberg, Helena (2009): <em>Matematik i förskoleklassen. </em>Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.</p><h1> </h1><h1>Sammanfattning</h1><p>Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.</p><p> </p><p>Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.</p><p> </p><p>Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.</p><p> </p><p>Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.</p><p> </p><p>Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.</p><p> </p><p>En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att öka förståelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsätts för. Förståelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och på ett bättre sätt kunna nå de mål de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare.</p><p>Arbetet är genomfört med en inkännande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsätt. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med intervjuer utförts.</p><p>Slutsatsen i studien är att medarbetarna uppfattar generellt målstyrningen som ett bra sätt att arbeta utifrån i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha många system som styr parallellt. Systemen är bra i sig själva, men medarbetarna upplever en stress genom de krockar som uppstår dem emellan. Medarbetarna visar även att de inte upplever att de påverkar i så stor utsträckning som de faktiskt gör vilket organisationen måste arbeta fram bättre sätt för att förmedla så att medarbetarna känner sig sedda och på så vis gör ett ännu bättre arbete än de redan gör.</p>

<p>Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt. Ledaren utgår från ett demokratiskt perspektiv där arbetstagarna har medbestämmanderätt vilket kommer till uttryck genom ledarens lyhördhet inför arbetstagarnas önskemål kring verksamheten. De förväntningar som ledaren har på arbetstagarna är idel positiva där hon förutsätter att de vill och tar ansvar för verksamheten och för varandra. Kollektiva arbetsformer tillämpas i hög grad, men även individanpassade metoder förekommer för att arbetstagarnas funktionshinder inte ska utgöra något problem eller hinder i teaterarbetet.</p>