Det första syftet med studien är att förklara hur organisatoriska hinder kan påverka införandet av tillitbaserad styrning inom hemtjänsten i en svensk kommun. Studiens andra syfte är att skapa en djupare förståelse för hur tillitsbaserad styrning kan påverka inre motivation hos medarbetare inom hemtjänsten i en svensk kommun. Framväxten av tillitsbaserad styrning grundar sig i den kritik som har riktats mot den målstyrning av offentlig verksamhet som följde med ”New public management”- reformen. Tillit som styrmodell har som syfte att balansera behovet av kontroll med tillit till medarbetarnas kunskaper. Effekten vid införandet av nya styrsystem är osäkra och det är därför relevant att undersöka hur mottagandet av tillitsbaserad styrning kan se ut. Medarbetare inom offentlig verksamhet har en unik typ av inre motivation som visar sig i studien genom att medarbetarna motiveras av att hjälpa brukarna. Styrningen av en verksamhet kan höja eller sänka den inre motivationen beroende på hur de organisatoriska hindren påverkar införandet av en ny styrmodell. Det ger skäl för forskningsfrågan: hur kan införandet av tillitsbaserad styrning påverka inre motivation hos medarbetare inom socialförvaltningen i en svensk kommun? För att genomföra studien har en teoretisk referensram skapats som kan förklara organisatoriska hinder och inre motivation i samspel med användandet av tillit som styrmedel. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ studie hos en hemtjänstenhet. I studiens analyskapitel framgick att det finns resultat som kan förklaras med hjälp av studiens teoretiska referensram. Författarna fann även paradoxala resultat. Den upptäckta paradoxen var att ett verktyg för tillitsbaserad styrning sänkte den inre motivationen och att ett annat verktyg som inte var avsedd att tillge tillit upplevdes som tillitsfullt och motiverande. Författarna upptäckte även ett nytt organisatoriskt hinder vilket är att bristen på tillitsfulla relationer kan försvåra införandet av tillitsbaserad styrning.

The conclusion showed that there are some differences in the two sectors recruitment processes. The primary thing is that the recruitment process in the public sector managed in a much stricter manner than in the private sector. In the public sectors there are more stricter rules to follow whereas the private sector has more space to go “outside the box” if they havea good reason for it. The study has also shown that discrimination exists in both the public and private sector for various reasons, this is something both sectors actively are trying to work against.

The field of insurance fulfills many important functions. One of them is to provide policyholders and other persons entitled to compensation with a financial protection in the event of damage or other financial loss. At the same time, insurance companies accumulate enormous amounts of money, in the form of premiums paid, which they shall manage. According to the diversity of risks associated with an insurance business, the legislature has considered it necessary to limit the ability of insurance undertakings to take risks. One of these provisions – with such a purpose – is the prohibition of non-insurance activities. In other words, insurance undertakings are solely allowed to carry on insurance and related activities to the insurance business.  What is meant by permitted activities is not clear from a legal perspective. In the light of the sanctions that may be imposed on an insurance undertaking while carrying out an unallowed activity, it may be important to investigate the boundaries between permitted and unallowed activities. In the light of this, the thesis aims to examine (i) the distinction between permitted and unallowed activities and the motives behind the prohibition rule, (ii) how the prohibition rule relates to the specific risk regulation and the requirements of stability and prudent investments, and (iii) whether – in terms of the need for predictability, on the one hand, on the other hand, the need for principled regulation – there is a need to clarify the meaning of permitted activities.  The thesis describes FRL as a framework with its requirements for stability, prudence and a satisfying ratio of solvency and liquidity. According to the requirements imposed through FRL and the Solvency II regulation, the limits of permitted and unallowed activities, respectively, are examined.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Problembakgrund: I en verksamhet görs lönsamhetsbedömningar i samband med investeringar där intäkter förs mot kostnader för att undersöka vilka investeringar som kan vara lönsamma. Investeringar i kultur förknippas ofta med höga investeringskostnader men kännetecknas däremot inte av höga intäkter, varpå det kan vara svårt för en kulturinvestering att bli lönsam. Kultur är värdefullt för många i samhället, men är desto svårare att värdera i monetära termer eftersom den upplevs olika av alla individer och befintliga värderingsmetoder kan användas för att värdera kulturens output på olika sätt. Kommuner investerar ofta i kulturområdet, varför det är intressant att undersöka tillvägagångssättet för rättfärdigandet av sådana investeringar, vilket denna rapport undersöker.   Syfte: Syftet med rapporten är att beskriva och analysera vilka faktorer som kan påverka beslut i kulturinvesteringar, samt att förklara hur kultur kan värderas i monetära termer.   Metod: I denna kvalitativa rapport har Varbergs kommun valts ut som fallstudie. En deduktiv ansats har använts, där utgångspunkten har legat i befintliga teorier och sedan jämförts med insamlad empiri. Teorierna är hämtade ur vetenskapliga artiklar och tryckt litteratur, den insamlade empirin har hämtats genom kvalitativa besöksintervjuer och en kvantitativ enkätundersökning.   Slutsats: Rapportens slutsats är att Varbergs kommun tar hänsyn till besöksantal, befolkningsökningar, efterfrågan och behov från invånare när beslut tas kring kulturinvesteringar. Några traditionella företagsekonomiska lönsamhetsbedömningar eller metoder för att värdera kultur används inte. Kommunen ser kultur som en självklarhet i samhället och bedömer istället vilken nytta som den tillför kommunens invånare. / Background: Profitability assessments are made in traditional businesses before investments: possible revenues are compared to costs to determine which investments can be profitable. Investing in culture is often associated with high investment costs but not with high revenues, therefore it can be difficult to get a cultural investment to become profitable. Culture is valuable for the community, but is also difficult to valuate in monetary terms since it is perceived differently and existing valuation methods can be used to value the culture output in various ways. Municipalities often invest in culture, why it is interesting to examine how they proceed in order to justify such investments, which this report covers.   Purpose: The purpose of this report is to describe and analyze the factors that can affect decisions in culture investments, and to explain how culture can be evaluated in monetary terms.   Method: In this qualitative report Varberg municipality was selected as a case study. A deductive approach has been used, with a starting point in existing theories and then compared with collected empirical data. The theories are derived from scientific articles and printed literature, the collected empirical data are gathered through qualitative interviews and a quantitative survey.   Conclusion: The report concludes that the municipality of Varberg takes into account the number of visits, population increases, the demand and needs of the residents when making decisions about cultural investments, and not traditional profitability assessments. Method of valuing culture is not used, but the municipality sees culture as an essential part of the community and instead examine the benefits it brings to local residents.

Studien inriktar sig på att undersöka förskollärarens kvalitéer i en konfliktsituation utifrån ett barns perspektiv. Förskollärarens kvalitéer syftar i denna studie till roller, egenskaper samt uppgifter. Barns perspektiv innebär enligt Trondman (2011) att barnen ska ha rätt att ha det bra i nuet. Det vill säga att kunna tänka fritt, tala med egen röst samt bli lyssnad på. Sommer, Pramling Samuelsson &amp; Hundeide (2013) anger att barns perspektiv representerar barnens egna erfarenheter, förståelse och uppfattningar av deras egna livsvärldar. Einarsdóttir, (2005a) anger att förvånansvärt få försök har gjorts på att undersöka vad barn anser om förskolans verksamhet. Dora W. Chen m.fl. (2001) och Nilsson (2015) anger att konflikter förekommer frekvent mellan barn i en barngrupp. Att då undersöka konflikter och förskollärarens kvalitéer ur barns perspektiv blir således en intressant kombination. I denna studie syftar begreppet konflikt till både positiva och negativa interaktioner mellan barn där det finns motsättningar i åsikter eller handlingar. Resultatet av denna studie visar att förskolläraren bär på olika ansvar så som omsorg och fostran, rättvisa, tillit till barnens egen förmåga samt att vara en närvarande pedagog. Ett annat tema som framkom var barns perspektiv om konflikter där känslor och outtalade regler har en roll i hanteringen av konflikter. Dessa i sin 1tur har betydelse för förskollärarens kvalitéer då för det första känslor har en stor roll i hur mottagliga barnen blir för en lösning eller hantering på konflikten. För det andra spelar det normativa och kulturella så som regler in i förståelsen av barnens livsvärld och på så vis påverkar det förskollärarens förhållningssätt.

No description available.

Inledning I arbetet besvaras forskningsfrågan ”hur definierar Stadsledningskontoret innovation idag och hur kan de skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete”. Metod Under rubriken metod redogörs det hur utförandet av arbetet gått till samt motivering till vald metod. Anledningen till detta avsnitt är för att ge en uppfattning till hur författarna tänkt kring arbetets uppbyggnad. De valda metoderna är kvalitativ metod i kombination med aktionsforskning. Teori Här beskrivs den teori som behandlas, genom den här rubriken kan det ges en förståelse för vilka områden som kommer att beröras i arbetet. Teorin presenteras i tre teman, Innovation, Förutsättningar för ett innovativt arbete i grupp, och Gemensam grund. Empiri Under rubriken empiri presenteras data från tre intervjuer, en workshop samt en enkät. All empirisk data har samlats in hos Stadsledningskontoret i Västerås stad. Empirin visar på en splittrad organisation som saknar tidliga riktlinjer för deras innovationsarbete. Det visar sig också att medarbetarna saknar ett tillåtande klimat och det råder delade meningar om vad innovation egentligen innebär för Stadsledningskontoret. Analys Under den här rubriken sammanställs den teoretiska referensramen samt empirin tillsammans, för att ge en förståelse för hur de olika områdena hänger samman. Analysen tyder på att Stadsledningskontoret saknar en tydlig grund och riktlinje för deras innovativa arbete, de har även svårt att se innovation som något internt. De saknar också en gemensam syn på vad innovation är vilket är en av grundförutsättningarna för innovation. Diskussion I detta avsnitt diskuteras hur Stadsledningskontoret kan gå tillväga för att skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete. De med mandat i organisationen bör etablera en tydlig vision med Stadsledningskontorets innovationsarbete, där det tydlig framgår vad innovation innebär. De bör även till detta skapa tydliga mål och strategier för att uppnå denna vision och hur de skall gå tillväga för att implementera denna vision i hela avdelningen. Detta för att alla inom organisationen skall sträva efter ett gemensamt och tydligt mål. Slutsats Under rubriken slutsats kommer analysen mynna ut i hur Stadsledningskontoret kan arbeta vidare för framtida innovationsarbeten. Stadsledningskontoret behöver höja kunskapsnivån om vad för kontext innovation kan uppstå i, att det inte enbart är externt. De bör också fastställa var innovation skall betyda för dem och arbeta för att gemensamt etablera en gemensam grund internt för vad innovation skall vara för Stadsledningskontoret. Vidare bör de också arbeta med klimatet på avdelningen. / Introduction This essay answer the research question how the City Executive of Västerås City define innovation today and how they can create a common ground for their future innovation. Method The heading methodology describes how the performance of work have been done and justification for the selected method. The used methodology is qualitative method combined with action research. Theory The theory are presented under this heading and will generate an understanding on which areas are involved in the essay. The theory presented in three themes, innovation, prerequisites for an innovative group work, and common ground. Empiricism Under the heading empirical the data from three interviews are presented, a workshop and a questionnaire. All empirical data has been collected at the City Executive of the City of Västerås. Empirical data show a divided organization that lacks guidelines for their innovative efforts. It shows that employees do not have a tolerant climate and there is disagreement about what innovation actually means for the City Executive Office. Analysis This heading compiled the theoretical framework and empirical data together, to give an understanding of how the different areas are linked. The analysis suggests that the City Executive Office lacks a clear basis and guideline for their innovative work, they have difficult to see innovation as something internally and they also lack a shared vision of what innovation is, which is one of the basic conditions for innovation. Discussion This section discusses how the City Executive can proceed to create a common ground for their future innovation. Those with a mandate in the organization should establish a clear vision with the City Executive Office work on innovation, where it clearly states what innovation means. They should also be found to create clear goals and strategies to achieve this vision and how to go about implementing this vision of the entire department. This is to everyone in the organization should seek a common and clearly defined goal. Conclusion Under the headline conclusion, this analysis will culminate in the City Executive to work on for future innovation projects. City Executive Office needs to raise the level of knowledge about what the context of innovation can arise in, which is not only externally. They should also establish what innovation will mean for them and work jointly to establish a common basis internally what innovation will be for the City Executive Office. Furthermore, they should also work with the climate in the department.

<p>John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.</p><p>Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.</p><p>Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning. Arbetet har resulterat i de sex tematiska delarna som är ordnade under rubrikerna; Utbildningens demokratifunktion, Individens kunskap om världen, Att tänka, Kunskapsteori, Moral samt Deweys filosofibegrepp. Olika teorier om sanning presenteras och pragmatismens sanningsteori behandlas. Avslutningsvis konstateras att det som vi idag ser som filosofi en gång startade genom utbildning och att den pragmatiska filosofin i första hand påverkar samhället genom utbildningen.</p> / <p>John Dewey was born in 1859. That same year Charles Darwin published his Theory of Species. After Darwin, the understanding of human and human thinking of itself never again would be the same. For Charles Darwin and John Dewey the understanding of human and humans role in the world is the most interesting and important part of knowledge.</p><p>This essay is a reading of Deweys Demokracy and Education witch first was published in in the year of 1916. The main part of this work is in the six parts; The education and its democracy principle, The individualls knowledge of the world, to think, theory of knowledge, moral and Dewey´s philosophy.</p><p>The essay will also explain that the work of Dewey (Democracy and Education) has a huge impact on philosophy in the arena of education. It is also very important for the American philosophy called Pragmatism formed and grunded by Dewey, William James and Charles Sanders Peirce.</p><p>The work was written in the early 20th century and catch the idea of human need and hunger for education and also the importance of good education for the society in witch humans as individualls in groups are living. A number of theories of truth is represented and the philosophy called Pragmatism is represented as having it´s own theory of truth.</p>

<p>Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. </p><p>Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.</p><p>Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas. Syftet med det styrkort som Länsförsäkringskassan implementerade var att skapa en gemensam styrning. Tre viktiga delar kräver mycket fokus vid användandet av balanserat styrkort. Delarnana är perspektiv, mål och mått samt uppföljning och utvärdering. </p><p>Försäkringskassan arbetar aktivt med det balanserade styrkortet. Styrkorna är att Försäkringskassan är bra på att göra uppföljningar och svagheterna är att långsiktiga mål saknas. Perspektiven i Försäkringskassans styrkort är anpassade efter deras verksamhet. Nationella försäkringscenter och Lokala försäkringscenter har liknande styrkort. En anledning till detta är att dessa avdelningar innan omorganiseringen arbetade avdelningarna tillsammans.</p><p>Det balanserade styrkortet är ett välfungerande styrmedel i organisationer utan vinst syfte och då främst Försäkringskassan. Styrkortet fungerar som ett verktyg som ser till organisationens helhet snarare än enbart det finansiella. Balanserat styrkort är ett flexibelt verktyg som kan anpassas beroende på vilka behov den aktuella verksamheten har.</p>