AMA- Arbetsmarknad(AMA) är en offentlig organisation inom Västerås Stad som arbetar med arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I ett led att kvalitetssäkra verksamheten finns planer på att implementera dvs. införa och börja använda en ny metod för validering av de arbetslösa deltagarnas informella kompetenser. Detta med förhoppningen att det med metoden ska bli lättare att fånga upp den tysta kunskap som deltagarna besitter men ej har dokumenterad. Syftet med undersökningen är att, innan ett beslut om att börja använda metoden har tagits, undersöka vilka omständigheter som påverkar och hindrar implementeringsprocessen. Om metoden som heter Open College Network(OCN) medför att AMA blir effektivare med att få ut deltagarna på den öppna arbetsmarknaden blir det en mycket bra investering för AMA som verksamhet, deltagarna och samhället. Det är således av betydelse att implementeringen verkligen lyckas och blir hållbar. Implementering av nya metoder inom offentlig sektor är en komplicerad process där det ofta uppkommer svårigheter som utgör hinder för implementeringsprocessen. Forskningsmetoden som denna kvalitativa undersökning stödjer sig på är Grundad Teori. Anledningen till att göra en kvalitativ undersökning/utvärdering grundar sig på att det vid enbart kvantitativa utvärderingar av offentliga organisationer kan uppstå oönskade bieffekter, som har en negativ påverkan på människor och organisationers beteende. Resultatet visar att anställda inom AMA har en föreställning om att tiden utgör det största hindret. Att tid avsätts för mänskliga resurser, information, kommunikation, utbildning och användning är avgörande för att implementeringen av OCN- metoden ska bli lyckad och hållbar.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner. Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt. Dessa är illa anpassade för diffusa och abstrakta mål och medför en risk att många projekt i offentlig regi bedöms på ett mycket missvisande sätt. De mer långtgående konsekvenserna kan bli att många projekt "felaktigt" bedöms som misslyckade och informellt stämplas med en tabustämpel. Detta ser ofta organisationer och individer som en anledning till att inte hämta nyttiga och värdefulla insikter, lärdomar och erfarenheter ur, vilket i slutändan hämmar den organisatoriska utvecklingen. Utifrån befintliga teorier om projektledning och lärande har vi därför valt att granska hur offentliga organisationer bedömer projektresultat idag och hur de tar tillvara på misslyckade projekt. Med benämningen "ta tillvara" menar vi väsentliga aspekter som hur lärandet ser ut i de misslyckade projekten, vilka erfarenheter som hämtas ur dem, vilka emotionella perspektiv som hämmar reflektioner av dem, vilka nyttoeffekter som räknas in i resultatet osv. Undersökningen genomfördes med intervjuer av projekterfarna anställda inom offentliga organisationer i Karlstad. Resultaten visar att traditionella perspektiv är dominerande vid bedömningar av projektresultat i offentliga organisationer. Resultaten visar även att bedömningar försvåras av många inblandade aktörer, som har olika perspektiv till varje projekt. Det har även framgått att mål och riktlinjer ofta är mycket diffusa och abstrakta i offentliga projekt. Resultaten visar också att det finns mycket att lära ur misslyckade projekt. Exempelvis kan nyttiga erfarenheter skaffas om vikten att grundligt förankra projekt innan de initieras och värdet av delaktighet lyftas upp. Misslyckanden kan även ge lärdomar om nya idéer och utveckla ledarskap. Organisatoriskt sett visar resultaten att lärande vid misslyckade projekt knappt existerar. Organisationerna brister nämligen i tillvaratagandet av dessa eftersom det ofta inte sker någon reflektion eller analysprocess av vad som gått snett i de misslyckade projekten. / The purpose of this work has been to provide a greater understanding and knowledge of failed projects in the public sector, and how learning is taken care of. The reason we chose this field of research and its purpose was that we were aware of some disturbing trends and patterns in several places in the public sector, which are maintaining very important social functions and should be able to carry out their work in the best possible manner. Project Management has developed an awful lot in a short time and today it is applied in projects on a regular basis in most organizations. Within the public sector are projects that are usually characterized by diffuse and abstract goals, which are mainly due to the fact that government organizations are engaged in entirely different types of projects than those usually seen in private organizations, where project’s main characteristics are in profit-making interests. In the public sector, projects are implemented to benefit society, but despite this fact there is a well-spread tendency to evaluate these projects using the same parameters and tools that is used in profit-making projects, which are poorly suited for the diffuse and abstract goals found in the public sector. This entails the risk that many projects are assessed in a very misleading way. The more far-reaching consequences for many projects are that they are "wrongly" deemed as failures and thus informally stamped with a view of taboo. Very often organizations and individuals will see this as a reason not to draw useful and valuable insights, lessons and experience from these projects, which ultimately inhibit organizational development. Based on existing theories of project management and learning, we have therefore chosen to examine how the public sector assesses project results today, and how they take advantage of their failed projects. By the term "take advantage" we mean the essential aspects of how learning looks like in the failed projects, the lessons taken from them, the emotional perspective that inhibit reflections of them, what benefits are factored in the outcome and so on. The survey was conducted with interviews of experienced project staff in the public sector in Karlstad. The results show that a traditional perspective is dominant in the assessment of project results, and that assessment is further complicated by all those involved who have their different perspectives to each unique project, and the objectives and guidelines are often very vague and abstract. The results also show that there is much to learn from failed projects. For example, useful experience can be acquired that favor thorough examines of projects before they are initiated, and the value of participation can be valued to a higher point. Failures can also provide lessons for new ideas and develop leadership. Organizationally speaking, the results show that learning in failed projects hardly exists. A reason for these organization deficiencies, is because they hardly have any reflection or analysis process to describe what has gone wrong in the failed projects.

För att organisationer ska kunna utvecklas och drivas framåt krävs detförändringsprocesser. Hur omfattande de är och hur förändringengenomförs beror på de behov organisationen har. Tidigare forskning pekardock på att vissa nyckelprocesser är viktiga för att skapa ett gottförändringsarbete, bland annat betonas delaktighet. Då en organisationbefinner sig i en negativ trend behöver ibland drastiska åtgärder tas till. Idenna kvalitativa studie undersöktes en kommunal förändringsprocess ochdess effekter. En fallstudie gjordes på en förvaltningsenhet som underflera år präglats av dåliga ekonomiska resultat och låg arbetstillfredsställelsehos personalen. Inför studien beskrev socialchefen påkommunen att enheten idag kan betraktas som ett gott exempel på enlyckad förändring, vilket undersöktes vidare genom rapportgranskningsamt intervjuer med medarbetare på enheten. Utifrån valda teoretiskautgångspunkter analyserades empirin för att få fram essensen av vad somgjort enheten framgångsrik, vilket även var studiens syfte. Vidare varsyftet att urskilja vilka av alla de insatser som gjorts under den treårigaprocessen, som varit de mest centrala för att skapa enhetens nu rådandesituation. Efter att resultatet analyserats och diskuterats kunde vissaslutsatser fattas. Studien tyder på att ett gott underlag baserat på enöversyn gjord av en extern utvecklare, delaktighet i processen samttidsomfattningen utgjorde grunden i den lyckade förändringen.Arbetsgruppen byttes delvis ut för att få samma enhetligasocionomkompetens och gruppen gick en gemensam utbildning för attintroducera ett lösningsfokuserat arbetssätt. Tillsammans med införandetav ett gemensamt förhållningssätt bidrog det nya arbetssättet till att göraenheten till vad den är idag.

Lärarprogrammet inriktning musik

Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Huvudsyftet med denna uppsats är att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sådan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omständigheter som kännetecknar begreppet . Ekonomisk verksamhet är ett av de mest grundläggande begreppen inom mervärdesskatteområdet och mervärdesskattedirektivet. Begreppet är av väsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida någon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervärdesbeskattning. Definitionen återfinns i artikel 9 i mervärdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sådan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör. Här inbegrips både gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Vidare definieras ekonomisk verksamhet som utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i avsikt att fortlöpande vinna intäkter.  Begreppet infördes inom svensk rätt först år 2013 som en följd av Europeiska kommissionens fördragsbrottsförfarande mot Sverige som inleddes den 27 juni 2008. I samband med detta fick den svenska lagstiftningen samma lydelse som mervärdesskattedirektivet. Av praxis från Europeiska Unionens domstol framgår det att begreppet ekonomisk verksamhet ska ges en vid tolkning. Avsikten att bedriva en ekonomisk verksamhet ska styrkas med objektiva omständigheter. Det är upp till de nationella myndigheterna och domstolarna att i varje enskilt fall bedöma alla relevanta och objektiva fakta, såsom anskaffade tillgångar, ingångna avtal, antalet kunder och intäkternas belopp. Bedömningen ska göras oberoende av verksamhetens syfte och resultat. Vid bedömningen ska de svenska domstolarna utgå från mervärdesskattedirektivet och den rättspraxis från Europeiska Unionen som finns. Då förutsättningarna i de enskilda fallen sällan är de samma är den rättspraxis och direktiv från Europeiska Unionen som finns inte tillräckligt för att utgöra en grund som säkerställer att begreppet ekonomisk verksamhet tolkas enhetligt i medlemsstaterna.

Att ha förståelse för behov och förväntningar hos dem som verksamheten är till för(kunderna), är ett fundament för alla verksamheters utveckling och överlevnad. Att förståkundernas behov, vad som skapar värde för dem, är av största vikt för organisationersmöjligheter till framgång. Denna studie utgår från antagandet att offentliga aktörer tenderar attvara otydliga när det gäller sin egen kunddefinition. Om då samtidigt offensivkvalitetsutveckling bygger på kund och kundfokusering som en central byggsten, då torde detvara försvårande för dessa organisationer när det kommer till arbetet med kvalitetsutveckling isin verksamhet.Denna studie tittar på hur ett antal myndigheter ser på sitt förhållande till de man är till för.Vilka man skapar värden för och hur myndigheternas ledning ser på kundbegreppet i relationtill dessa frågor och sin verksamhet. Studien har även velat visa på hur detta påverkarmyndigheternas syn på kvalitetsarbete. Studien har utarbetats genom att sju svenska statligamyndigheter på nationell nivå intervjuats om hur myndigheterna förhåller sig till dem de finnstill för och sitt kvalitetsarbete. Resultatet visade att myndigheterna har en mycket välgenomtänkt definition för dem de finns till för, oavsett om de använder sig av kundbegreppeteller ej. Resultatet visade däremot inte på någon direkt koppling mellan hur myndigheternaser på dem de finns till för och hur de arbetar med kvalitet.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska modeföretag arbetar för att skapa Brand Identification  hos sina externa distributörer, samt vilka faktorer som påverkar möjligheterna att skapa Brand Identification. Vidare är syftet att belysa vilka tillvägagångssätt svenska modeföretag använder för att tackla faktorernas inverkan på skapandet av distributörernas Brand Identification. Resultat: Studien visar att arbetet med Brand Identification är viktigt redan i ett inledande skede av ett samarbete. Förmågan att skapa en känsla av tillhörighet är viktig för att Brand Identification med producentens varumärke ska vara möjlig, särskilt då distributören arbetar som representant för flera varumärken. Tillvägagångssätt för detta är kommunikation som är riktad mot distributörens säljkår samt socialiseringsprocesser vid personliga besök hos distributörerna.

No description available.

No description available.