Titel: Mötas, gynnas och utvecklas – En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans Bengtsson Institution: Sektionen för hälsa och samhälle Typ av arbete: Magisteruppsats Antal sidor: 50 Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet. Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken. Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux

Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna? Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang. Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen. Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare. / Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation? Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment. Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory. Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose. Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature. Results: The goals set by the board are unclear and hard to define. This has lead them to more or less focus only on the economic objective, to keep within the budget framework. The economic focus has lead to a short-term perspective which in turn leads to focus on the wrong things and not on the critical factors of their mission. The disability management has in our opinion a well designed foundation for its balanced scorecard. They have a well formulated vision from which they indirectly have linked their strategies, however they need to communicate their vision to the employees. The chosen perspectives and goals are well designed although we lack a learning and growth perspective. Some of their activities and key figures should in our opinion be reviewed. They have unconsciously created a cause-effect relation both within and across the perspectives. They should have the cause-effect relation in mind for future revisions and degradations. They should also formulate an action plan to complete their balanced scorecard.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad läroplan för förskolan (Lpfö 98) träder i kraft nästa år. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen är gjord på en förskola med fyra 5-åringar. Barnen spelades in på band under en utforskande estetisk verksamhet då de klippte och ritade olika former. Därtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tänker runt matematik. Resultatet visar att barnen urskiljer och gör olika former, relaterar formerna till varandra, ordnar formerna i grupper, de för och följer ett matematiskt resonemang samt använder matematiska begrepp. Viktiga slutsatser är att barn kan utvecklas inom matematiken i förskolan och kan uppfylla de nya målen att sträva mot genom att man låter barnen utforska i öppen estetisk verksamhet, stimulerar barnen till lärande, låter barnen utgå från sin erfarenhetsvärld samt låter barnen reflektera över sitt lärande.

Vår problemformulering: Hur bemöter förskollärare flerspråkiga barn i verksamheten? Vilka arbetssätt och metoder använder förskollärare i sitt praktiska arbete med de flerspråkiga barnen? Det är ur Lahdenperäs kulturkonstrastiva perspektiv problemområdet kommer att belysas. Det kulturkontrastiva perspektivet innebär att en kulturs värderingar uppfattas som självklara och är normala för de personerna som lever i kulturen. För att en kulturs värderingar ska bli synliga ska de mötas av värderingar från andra kulturer (2000 i Linde (red.)). Andra teorier som belyser vårt område är Vygotskijs teori kring barns uppfattning av språkets form och betydelse och Merleau-Pontys teori om kroppsspråk. Metoder som används i undersökningen är intervju och observation. Undersökningsgruppen: sex stycken förskollärare. Resultatet av undersökningen visar bland annat att förskollärare bemöter flerspråkiga barn genom att bygga relation till barn och föräldrar och därigenom skapa trygghet och stärka barnens identitet. Arbete med värdegrunden lyfts upp som viktig i arbetet med flerspråkiga barn. Likaså olika material som används i barnens språkutveckling. Förskollärarna pekar också på vikten att se sig själv som redskap bland annat i användningen av TAKK och kroppsspråk som metod.

No description available.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning. De förutsättningar kring nuvarande kompetensförsörjningsarbete som har identifierats som hindrande är främst baserade på otydlighet, avsaknaden av en gemensam organisationskultur  och ett gemensamt språk, ojämna maktförhållanden samt formella verktyg och processer som inte är ändamålsenliga. Möjligheterna bestod främst av den kompetenta personalen, samarbetsmöjligheter, organisationens relativa makt i förhållande till dess omgivning samt viljan och engagemanget till att arbeta med strategisk kompetensförsörjning gemensamt.

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp. Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon. Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Noterbart är att det är färre arbetslösa bland informanterna i föreliggande studie än för övriga ungdomar i Jämtland/Härjedalen. Överensstämmelse mellan sysselsättning och utbildning har 66 procent av populationen. Studien indikerar att det finns könsbundna yrkesval inom undersökningsgruppen. Den vanligaste boendeformen var LSS-boende vilket tjugo informanter hade vid tidpunkten för studiens genomförande. Tolv informanter hade eget boende och ytterligare tolv bodde i föräldrahemmet. Tjugoåtta informanter angav att de inte önskar någon förändring av nuvarande livssituation. De förslag till förändringar som emellertid framkommer i studien handlade främst om möjligheten till arbete och eget boende.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher. I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen. Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer. Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3 kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln. Teoretisk data har samlats in genom litteraturstudie. Slutsats: Många av de effekter som finns presenterade i det teoretiska ramverket kunde även identifieras inom Växjö kommuns verksamhet. Resultaten visar att Växjö kommuns inköpare generellt spenderar mindre tid på inköpsrelaterade aktiviteter än vad de gjorde innan implementationen av e-procurement-systemet INES. Det uppmärksammades dock att tidsåtgången för dessa aktiviteter kunde reducerats ytterligare om integreringen av leverantörernas lagersaldo och prisinformation hade fungerat bättre. Från centralt håll har bättre kontroll och överblick över inköpen erhållits sedan implementeringen av INES och mängden administrativt arbete har reducerats kraftigt.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera. Detta överensstämmer inte alltid med det faktiska utförandet. Resurs – och ansvarsfördelningen är många gånger svårtolkad. Studien belyser vikten av kontroll kring huvudmännens ansvar av resultaten och kvalitén på skolverksamheten. En empirisk undersökning har gjort där data har insamlats från rapporter, avhandlingar, budget, skollag. Vidare har enskilda analyser gjorts i delområden lag och resurs. Slutligen har en jämförelseanalys gjorts där båda delarna har bearbetats, med syfte att synliggöra komplexiteten i relationen mellan dessa två styrenheter.  Studiens frågeställningar: ·         Hur ser resurs- och ansvarsfördelningen ut i skolverksamheten?                  ·         Hur kontrolleras huvudmännens ansvar av resultat och kvalité på skolan? ·         Hur formar skollagen skolverksamheten? ·         Hur ser relationen ut mellan skola och samhälle?   En ramfaktorteoretisk aspekt har intagits som en övergripande utgångspunkt i arbetet för att belysa aspekter av regleringar kring skolväsendet. Tre analyser har gjorts baserat på resultat från den empiriska undersökningen. Perspektiven som intagits har varit läroplansteoretiskt perspektiv, relationellt perspektiv och den övergripande ramfaktorreiorin som är grunden för denna studie. Ett av resultaten från undersökningen var att Skolinspektionens tillsyn visade det fanns otillräckliga strategier i Uppsala kommun i frågan om att ge barn möjligheten att utveckla sitt modersmål samt sin kulturella identitet (Skolinspektionen, 2013). Ett ytterligare resultat är att skolan ska vara saklig och allsidig. Dock finns värderingar som ska förankras hos elever och detta utan motargument (Skollagen, SFS 2010:800, s. 2).