Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

No description available.

Tack vare att konstgräsplaner kan användas dygnets alla timmar och årets alla dagar och därmed är väldigt yteffektiva, blir de alltmer vanliga. Men frågor har lyfts om miljöaspekter kopplade till dem. Det har tidigare varit känt att konstgräsplaner är en källa till oönskade kemikalier och nyligen har de pekats ut som Sveriges näst största källa till läckage av mikroplastpartiklar. Sådana partiklar skulle kunna påverka biota negativt om de kommer ut i naturen. Då kunskapsläget var ovisst vad gällde migration av mikroplastpartiklar från konstgräsplaner via deras dränering gjordes därför våren 2016 provtagningar i dränerande brunnar vid ett antal utvalda konstgräsplaner i Södertälje kommun. För att kunna ge svar på om konstgräsplaner kan anses ha en miljöskadande påverkan, gjordes även en genomgång av krav och lagstiftning kopplat till dem. Beräknade mängder granulat som hittades vid provtagningar visade på små mängder och slutsatser dras därför att det måste vara annan migration än den via dränering som bidrar till konstgräsplaners stora läckage av mikroplastpartiklar. Dock visar studien att granulatet kan migrera via dräneringssystemet och därmed ta sig vidare till vattenmiljöer. Genomgång av krav och lagar visade att miljöaspekter kopplade till konstgräsplaner flera gånger är odefinierade och otydliga och ibland saknas helt. Frågor lyfts om konstgräsplaner borde ses som en sådan verksamhet där anmälan, tillstånd och tillsyn också utgår ifrån miljöperspektiv, samt vilka parter som har ansvar i frågan. Med ytterligare information om att en del av det fyllnadsmaterial som produceras i Sverige och därmed läggs ut på konstgräsplaner runt om i landet är klassat som avfall, väcks ytterligarefrågor om vem som bär ansvaret samt hur myndigheter tar ställning i frågan. Avslutningsvis ges åtgärdsförslag som skulle kunna hjälpa till i kommuners arbete för att minimera risker förmigration av gummigranulat vidare till naturen. / Pitches with artificial turf can be used at all hours and all year. They are therefore very space efficient and become increasingly common. But questions have been raised about the environmental issues that may arise from them. It has previously been known that artificial turf is a source of unwanted chemicals and recently they have been identified as the second biggest source of leakage of micro-plastic particles in Sweden. Such particles could affect biota negatively if they are released into nature. Since the state of knowledge was uncertain about migration of micro-plastic particles from artificial turf via their drainage, tests were made in draining wells at a selected number of artificial turf fields in municipality of Södertälje. To be able to answer if artificial turf is considered to have an environmentally damaging effect, a review of requirements and laws related to them were also made. Estimated quantities of granulate found during tests showed small amounts and conclusions were made that there must be another migration than through the drainage that contributes to the large leakage of micro particles of plastic from artificial turf. However, the study shows that the granulate can migrate through the drainage system and thus make it through to aquatic environments. Review of requirements and laws showed that environmental aspects linked to artificial turf several times are undefined and unclear and sometimes completely missing. Questions are raised if artificial turf should be seen as an activity where notification, authorization and supervision based on the environmental perspective are used, and which parties who have the responsibility in the matter. With additional information about that part of the filling material produced in Sweden and thus posted on artificial turf fields around the country are classified as waste, again raises questions about responsibility but also about governing agencies and their position on the subject. Concluding proposals are given for measures that could help to municipalities' efforts to minimize the risk of migration of rubber granules to nature.

Denna studie tar sin utgångspunkt i en undran över hur en skola i en kommunal verksamhet är organiserad för att förebygga att elever får matematiksvårigheter. Hur är specialundervisningen organiserad för elever i matematiksvårigheter och vilket per-spektiv råder för elever i svårigheter? Studiens strategi är konstruerad som en fallstudie och utgår utifrån en skola i en medelstor kommun i Sverige. Undersökningsmetoden består av en dokumentstudie av vissa av fallstudieskolans åtgärdsprogram samt en semistrukturerad inter-vjustudie med anställda inom kommunens olika verksamheter inom barn, utbildning och kul-tur (BUoK). Detta möjliggör kartläggningen av huvudmannens tolkning av de statliga styrdo-kumenten och hur denna tolkning påverkar verksamheten på olika nivåer i det kommunala systemet, ner till SUM-eleven. Verksamheten i klassrummet påverkas av olika ramar och förut-sättningar som kan vara begränsande för läraren och påverkar både processen och resultatet. Överst på formuleringsarenan formulerar politiker och tjänstemän på statlig och kommunal nivå ramarna för verksamheten och dessa beslut får konsekvenser på realiseringsarenan där SUM-eleven befinner sig. Skolledaren och de intervjuade lärarna har en ambition att alla ele-ver ska få tillhöra sin klassgemenskap. Men på grund av olika anledningar undervisas vissa elever i rum utanför klassrummet. I de undersökta elevdokumenten betonas elevens problem och inte miljön och organisationen.

<p>Titel: Mötas, gynnas och utvecklas </p><p>– En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter</p><p> </p><p>Handledare: Hans Bengtsson</p><p>Institution: Sektionen för hälsa och samhälle </p><p>Typ av arbete: Magisteruppsats</p><p>Antal sidor: 50</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras på lokal nivå, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan särvux och daglig verksamhet.</p><p>Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier använts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör därmed intervju-sammanställningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. </p><p>Sammanfattning: Resultatet från genomförda intervjuer visar att många är positiva till samverkan mellan ovan nämnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nämnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svårigheter att i att applicera teoretiska mål i praktiken.</p><p>Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, särvux</p>

<p>varu</p>

No description available.

<p><p>Problem: Lean har under flera tiotals år används inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbättra. Också den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbättringar. Frågan är om lean är en metod som också är tillämplig där och hur den kan användas, likaså vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gäller de mänskliga aspekterna?</p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean används och se vad det har tillfört en verksamhet. Detta har gjorts med utgångspunkt från en kommunal verksamhet. Jag ville också belysa de mänskliga aspekterna inom lean med fokus på förändrings- och förbättringsarbete, delaktighet och engagemang.</p><p>Metod: Till denna studie har den kvalitativa metoden använts i form av besöksintervjuer i Vara kommun som har utgjort fallet i denna fallstudie. Intervjuer har gjorts med medarbetare, chefer och projektledare för lean projekt inom kommunen. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin har bestått av böcker och vetenskapliga artiklar inom ämnet lean samtinom angränsande ämnen.</p><p>Slutsats: Lean är tillämpligt också inom kommunal verksamhet, men lean inom producerande verksamhet och kommunal verksamhet är långt ifrånidentiskt. I Vara kommun används främst kartläggning som verktyg, vilket bara är ett av många verktyg. Vara kommun har dock till stor del lyckats anamma ett leantänk, dock har de lång väg kvar tills hela kommunen tänker lean. Medvetenheten om att lean kräver ett långsiktigt tänkande är stort både bland chefer och medarbetare. Ur en mänsklig synpunkt är det än så länge för tidigt att dra någon slutgiltig slutsats då majoriteten av studiens respondenter arbetat med lean för kort tid. På kort sikt kan dock slutsatsen dras att inom de delar av verksamheten som studerats har positiva effekter visats i form av bland annat bättre psykosocial arbetsmiljö, bättre samarbete och mindre sårbarhet. Engagemanget är stort, speciellt bland projektledare och medarbetare, dock skulle ett högre engagemang bland vissa chefer vara önskvärt om Vara kommuns mål skall nås att få lean att bli en del i alla verksamheter. Likaså har kommunen ofta flera projekt på gång samtidigt och en del förblir halvfärdiga vilket gör att det finns en tendens till förändringströtthet bland medarbetare.</p></p> / <p><p>Problem: During several years, lean has been used in the car industry and in other manufactories and its purpose has been to be more effective and improvethe operations. The public sector also needs to be more effective and improve their operations. The question is: Is lean a method that is appropriate there, how can it be used and which output can lean give? In studies, lean in manufactories, often has been criticised to be inhuman. With focus on the humans in lean, how is the reality in a municipal operation?</p><p>Purpose: The purpose of this study have been to examine the reality and see how lean can be used and see what lean have provided to an operation. That have been done from a municipal operation’s point of view. The focus at the human aspects is done through the word of change of work, improvement of work, participation and commitment.</p><p>Method: The method I used was the qualitative method in form of visit interviews in the municipal of Vara which was the case in this case study. Interviews have been done with employees, people in a higher position and a leader of the lean project who are working in the municipal of Vara. I have studied literature in form of books and academic articles about lean and adjacent subject, which have been used in the theory.</p><p>Conclusion: Lean is appropriate in a municipal operation but lean is not used in exactly the same way as in manufactories. In the municipal of Vara they mostly use the tool surveying which is only one of many tools in lean. The municipal of Vara has been pretty good at receiving the way of thinking but still, many operations in the municipal have not started to work with lean. Both employees and people in a higher position know that lean need a long term thinking. Because the operations I studied have not been working with lean such a long time it is too early to draw a conclusion if lean is good for the humans in a municipal operation or not. In a short term perspective the result show several positive effects in form of a better cooperation, a better working climate and the operation is now less vulnerable. The commitment of the leader’s of the project and the employees is great, although a few of the persons in a higher position need a better commitment. If not, the goal of 100 % lean in the municipal of Vara is very difficult to reach. Often this municipal has many projects at the same time and some of them remain half a ready and because of that a few employees feel tired of changes in the organization.</p></p>

varu