Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer förskollärare beskriver som centrala för kvalitén i förskolans pedagogiska arbete. Studiens empiri har samlats in genom fokusgrupper där sammanlagt åtta förskollärare deltagit. Resultatet visar att förskollärarna inte ser barngruppens storlek som en isolerad faktor med vilken möjligheten att uppnå målen för verksamheten står eller faller. Istället ser de barngruppens storlek som en av många faktorer som gemensamt bildar verksamheten, och det är hur förskollärarna tar sig an de olika faktorerna som avgör kvalitéten. Resultatet tar upp olika faktorer som förskollärarna anser påverkar verksamheten i förskolan, exempelvis organisation, miljö, förhållningssätt och balansgången mellan individen och gruppen. Vi tror att studien kan ge en djupare men samtidigt bredare förståelse för förskollärares uppfattningar kring verksamhetens kvalitét, och vad som påverkar den. Genom att visa på olika aspekter som påverkar kvalitéten i förskolan, och därmed också påverkar möjligheten att uppnå målen för verksamheten, tror vi det finns större möjligheter att förbättra verksamheten i stort.

Studien inriktar sig på att undersöka förskollärarens kvalitéer i en konfliktsituation utifrån ett barns perspektiv. Förskollärarens kvalitéer syftar i denna studie till roller, egenskaper samt uppgifter. Barns perspektiv innebär enligt Trondman (2011) att barnen ska ha rätt att ha det bra i nuet. Det vill säga att kunna tänka fritt, tala med egen röst samt bli lyssnad på. Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide (2013) anger att barns perspektiv representerar barnens egna erfarenheter, förståelse och uppfattningar av deras egna livsvärldar. Einarsdóttir, (2005a) anger att förvånansvärt få försök har gjorts på att undersöka vad barn anser om förskolans verksamhet. Dora W. Chen m.fl. (2001) och Nilsson (2015) anger att konflikter förekommer frekvent mellan barn i en barngrupp. Att då undersöka konflikter och förskollärarens kvalitéer ur barns perspektiv blir således en intressant kombination. I denna studie syftar begreppet konflikt till både positiva och negativa interaktioner mellan barn där det finns motsättningar i åsikter eller handlingar. Resultatet av denna studie visar att förskolläraren bär på olika ansvar så som omsorg och fostran, rättvisa, tillit till barnens egen förmåga samt att vara en närvarande pedagog. Ett annat tema som framkom var barns perspektiv om konflikter där känslor och outtalade regler har en roll i hanteringen av konflikter. Dessa i sin 1tur har betydelse för förskollärarens kvalitéer då för det första känslor har en stor roll i hur mottagliga barnen blir för en lösning eller hantering på konflikten. För det andra spelar det normativa och kulturella så som regler in i förståelsen av barnens livsvärld och på så vis påverkar det förskollärarens förhållningssätt.

<p>Abstract</p><p>My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school</p><p>wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and</p><p>what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature,</p><p>which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try</p><p>to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then</p><p>interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the</p><p>parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's</p><p>pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of</p><p>which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools</p><p>that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are</p><p>today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close</p><p>relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s</p><p>daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to</p><p>them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be</p><p>a part of their children’s well being while they are at the pre-school.</p><p>Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by</p><p>pre-school activities.</p>

Abstract My aim for this study is to examine what the parent’s of the children attending pre-school wants to be a part of, by examining the parent’s description of the performance review and what their experience from them was. This study is based on earlier research and literature, which describes the pre-schools activities, how they work and the documented goals they try to accomplish. I also did eight interviews with parents from two municipalities, which I then interpreted based on my experience and understanding. The interviews focused on the parent’s description of their experience of how much influence on the work in their child's pre-school. The interviewed parent’s have experience from six different pre-schools, two of which are specially adapted to suit the needs of disabled children. The study comprise of preschools that handle children who are 1 – 5 years old, since that's where most children are today, when their parents are at work or at school. The parents want to maintain a close relationship to their pre-school. They also want to feel that they are a part of their children’s daily life at the pre-school. The parents said that they have a good pre-school that listens to them, respect them and takes very good care of the children. The parents mostly wanted to be a part of their children’s well being while they are at the pre-school. Key words parents involvement, Involvement, pedagogic documentation and influenced by pre-school activities.

Syftet med denna studie är att undersöka vad förskollärarstudenter har för syn på manliga pedagoger och vad som kan vara anledningen till varför så få män jobbar inom yrket. För att få svar på detta använder vi oss av kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärarstudenter i olika åldrar och bakgrund. Resultatet av dessa intervjuer visar att studenterna anser att det inte borde vara någon skillnad om man är man eller kvinna, men att de både ser och själva känner av en skillnad inom vissa områden. Studenterna anser att många situationer, såsom till exempel lek beror på hur gammal man är, vad man har för erfarenheter och hur man är som person. Att vara man eller kvinna inom yrket har inte en stor betydelse utan det handlar mer om vem man är som person och var man har för erfarenheter utifrån forskningen och studiens empiri.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om. Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete.

Det här examensarbetet handlar om användningen av IKT i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet är att ta reda på förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Empirin i undersökningen har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning där förskollärare har fått besvarat med sina erfarenheter och kunskaper kring IKT. Resultatet visar att förskollärares inställning till IKT som ett pedagogiskt verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med IKT i förskolans verksamhet. De menar att IKT är ett pedagogiskt verktyg som främjar barns lärande och utveckling, men de påpekar att förskollärares kunskap har en betydande roll i hur arbetet med IKT sker. Något som var intressant i undersökningen var att se att förskollärarna uppskattar att de har hög IKT kompetens samtidigt som de utrycker att en av de största utmaningarna med IKT är den bristande kompetensen.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sina ansvarsområden och hur de ser på möjligheten att hantera dessa i förskolans verksamhet. Detta sker genom en kvalitativ intervjustudie av verksamma förskollärare med sinsemellan varierande lång arbetslivserfarenhet på olika förskolor i Mellan- och Västsverige. Materialet från intervjuerna analyseras med hjälp av verksamhetsteorin och tidigare forskning. Resultatet visar att förskollärarna är samstämmiga i vad de anser är deras ansvarsområden, men att deras förutsättningar för att hantera dessa skiljer sig åt. Där förskollärare har tydligt avsatt tid för sina ansvarsområden uppstår mindre oklarheter i arbetslaget om vem som ska ansvara för vad. Förskollärare som inte har avsatt tid för sina ansvarsområden beskriver svårigheten i att själva allokera nödvändig tid, då vardagliga rutiner i stället blir det som upptar förskollärarens dag. Slutsatsen är att förskollärare har god kännedom om sina ansvarsområden, men att tematiska arbeten med fokus på läroplansmålen uteblir när andra ansvarsområden behöver prioriteras. Även tillgänglig tid för läroplansrelaterade ansvarsområden påverkas av hur rektor prioriterat avsatt arbetstid för planering och reflektion. Dessutom framkommer att långlivade traditioner som att "hela arbetslaget är ett" skapar en otydlighet mellan ansvarsområden i arbetslagen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de organiserar verksamhetentill barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För att undersöka detta användese-postintervju där fem verksamma förskollärare i två närliggande kommuner beskrev hur deorganiserar verksamheten till barn med NPF. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgårfrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och det kategoriska specialpedagogiskaperspektivet. De mest framträdande resultaten är att förskollärarna i studien arbetar för attanpassa verksamheten efter individens behov och att specialpedagogik innebär att hittalösningar för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Relationen mellan barnpedagog-vårdnadshavare framträder som betydelsefull för barns utveckling och lärande.Resultatet visar även att organisering av miljön sker på olika sätt och skiljer sig åt mellanförskollärarnas beskrivningar. Erfarenheter, kollegialt lärande, föreläsningar och utbildningframträder som viktiga aspekter i arbetet med barn som har NPF.

Studien har grundat sig på att vi anser att barnkonventionen varit och är en betydande del i förskolan. Vi har egna erfarenheter av barnkonventionen utifrån arbete i förskolans verksamhet. Under vår tid på specialpedagogprogrammet har vi fått en djupare förståelse kring barnets behov, delaktighet och rättigheter. Vi har i vår studie valt att använda semistrukturerade intervjuer som metod med inslag av en jämförande/komparativ design eftersom den metoden överensstämde med det vi ville undersöka. Den kvalitativa intervjuformen och de semistrukturerade intervjuerna har varit en bra metod. Vi transkriberade intervjuerna för att få ett tydligare resultat och urvalet i studien var målinriktat. Syftet med studien är att undersöka hur rektorer tillsammans med arbetslag i samverkan med specialpedagog synliggör barnkonventionen i förskolans verksamhet sedan LAG 2018:1197 om Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, barnrättslagen, trädde i kraft 1 januari 2020. I denna studie beskriver vi rektorernas och arbetslagens beskrivningar av hur de arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen inom förskolans verksamhet efter att lagen trädde i kraft. Studiens resultat utgår från ett induktivt arbetssätt där vi försöker hitta mönster i de likheter och skillnader som synliggörs utifrån teman som är kopplade till våra forskningsfrågor. Utifrån teman finner vi att rektorernas teoretiska perspektiv ser olika ut och i den här studien synliggörs ett dilemmaperspektiv. Resultatet visar på att rektorer och arbetslag arbetar med barnkonventionen och barnrättslagen och de fyra grundläggande artiklarna i sina verksamheter. Samverkan mellan rektorer, arbetslag och specialpedagog blir betydelsefull i arbetet med att synliggöra och tillgodose barnets behov och rättigheter. Rektorerna i studien lyfte, alla tre att i det systematiska kvalitetsarbetet så utgick de från de fyra grundläggande artiklarna i barnkonventionen och barnrättslagen. Undervisningen som bedrivs i verksamheterna påverkas av rektorernas ledarskap, ekonomiska ramar och tolkningar som görs utifrån styrdokument. Däremot lyfter varken rektorerna eller arbetslagen den viktiga leken som är och ska tillsammans med undervisningen vara en del av barnens utveckling samt vistelse på förskolan. Vår förhoppning är att studien kan fungera som en inspiration eller grund för vidare forskning. Studien kan även bidra till diskussion kring synliggörandet av barnrättslagen i både förskola och skola.