• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 683
  • 15
  • Tagged with
  • 698
  • 127
  • 125
  • 109
  • 98
  • 93
  • 82
  • 76
  • 70
  • 70
  • 68
  • 68
  • 61
  • 56
  • 56
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Bookcrossing : vad är det? En kvalitativ användarstudie av bookcrossare / Bookcrossing : what is it? A qualitative user study of bookcrossers

Högman-Svensson, Kristian January 2011 (has links)
The purpose of this thesis was to explore the phenomenon called bookcrossing. To fulfill this I have asked the following research questions: Why do people participate in bookcrossing?What functions do books have for bookcrossers? The method used is qualitative, semi structured interviews. Four active bookcrossers have been interviewed. These interviews revealed that bookcrossing as an activity in a medium sized town is very small. It also revealed that many of the books that the respondents place out are never registered on the website, and probably get picked up by people who do not understand the concept of bookcrossing. Theories by Tveit and Ross have been used on the social function of books, and reading as a social activity. The results confirm the notion presented by Ross et. al, that reading is becoming an increasingly social and collective activity. One of the lessons learned from this study is that bookcrossing activity probably is greater in bigger cities. If a bigger city had been investigated, the result may have been much different. For bookcrossing to function well it probably requires a large population to draw from. / Program: Bibliotekarie
122

Internprissättning : en fallstudie av Barn och Familj inom Borås Stad / Transfer Pricing : a case study of Barn och Familj in Borås Stad

Larsson, Stefan, Ulltjärn, Ronny January 2007 (has links)
Vi har undersökt hur den interna prissättningen av boendeplatser för ungdomar sker på Barn och Familj inom Borås Stad och vilka för- och nackdelar som finns med den. Internprissättning är ett sätt att värdera de prestationer som utförs mellan två enheter inom samma företag. Det har kommit till vår kännedom att Socialnämnden i Borås Stad har haft stora problem med underskott inom divisionen Individ- och Familjeomsorg (IFO), bland annat till följd av olönsamma internleveranser inom Barn och Familj. Vi ansåg att det till följd av detta skulle vara intressant att undersöka internprissättningen. Vårt syfte med uppsatsen är att skapa teoribildning om hur internprissättning tillämpas inom Barn och Familj och att beskriva och analysera de för- och nackdelar som internprissystemet uppvisar.Vi har i vår uppsats använt en kvalitativ metod och valt att utgå ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består främst av intervjuer utförda på Barn och Familj. Vid intervjuer med människor är det omöjligt att frånkomma en viss grad av subjektivitet i form av olika personliga åsikter, varvid en tolkning krävs. Vi har därför ett hermeneutiskt synsätt i vår uppsats.Vi har kommit fram till att Barn och Familj idag använder sig av en självkostnadsmetod kombinerad med en förhandlingsbaserad metod vid internprissättningen. Vår slutsats är att den så kallade Cost-plusmetoden för internprissättning skulle kunna vara mer lämplig för Barn och Familj att använda, för att skapa mer affärsmässighet och decentralisering. Vi har funnit att internpriserna inte används för att jämföra externa och interna alternativ. Vi har observerat att den tydliga avgränsning mellan ansvarsenheterna som krävs för att internpriser ska vara tillämpbara på en organisation, inte går att finna inom Barn och Familj. En annan slutsats som vi kan dra är att de humana aspekter som internprestationen ungdomsboende innefattar måste tas hänsyn till i första hand och därmed faller det rent objektiva beslutsunderlaget som internpriset utgör. / Uppsatsnivå: C
123

Anledningar till att implementera SOA / Reasons to implement SOA

Ekdahl, Rickard, Vartiainen, Jonas January 2010 (has links)
Vi lever i en värld med konstanta förändringar. I en värld med beslut som drastiskt fattas från olika verksamhetledningars håll. Verksamheter behöver hela tiden kunna möta kraven från kunden och den tekniska utvecklingen. Hur ska man då göra detta? Uppsatsen vars titel är ”Anledningar att implementera SOA” kommer att behandla de anledningar till SOA-implementering som enligt oss är viktiga och prioriterade. Vår studie var kvalitativt inriktad. Den inleddes med en intervju som resulterade i en förståelse för vad SOA egentligen innebär, men även viktiga anledningar som intervjupersonen använde för att argumentera för SOA-implementering. Denna förståelse för SOA och anledningar till att implementera SOA jämfördes sedan med teori vilket resulterade i teorikapitlet. När teorikapitlet hade skapats behövdes det en delphistudie som utfördes med enkäter för att, i analysen, kunna diskutera hur prioriterade de framtagna anledningarna var. Intervjun har på så sätt skapat teorikapitlet och teorikapitlet har i sin tur skapat delphienkäten. Responsen på delphienkäten ledde fram till analysen som utfördes i enlighet med analysmetoden. Sist har vi i utvärderingen beskrivit hur vi ser på vår uppsats så här i efterhand. Uppsatsen är resulterad i en form av förståelse av hur verksamheter skiljer sig i sin uppfattning om ett paradigm (strategi). Dock skildrar uppsatsen det huvudsakliga om SOA och tar fram resultatet som studien går ut på, att ta fram de viktiga och prioriterade anledningarna, genom den anlys som har utförts. Med andra ord resulteraade studien i att det är viktigt att förstå sig på sin strategi och det är viktigt att förstå sig på sina grundpelare. Därför att med tiden förändras tekniken, så förändras också hur besluten tas vilket i sin tur påverkar sättet att styra strategiskt (governance) för att möta konkurrensen. Uppsatsen skildrar i den meningen hur pelarna bygger en stadig framtid. Det vill säga genom flexibilitet, lösa kopplingar och återanvändingsbarhet som för en ledning skapar en framtidsäkerhet och kostnadseffektiv konkurrans genom att bygga pelarna på det här sättet.
124

Kartläggning av införandet av ett nytt verksamhetsstödjande system och användarnas olika roller : En fallstudie på Norrköpings kommun / Mapping the introduction of a new business support systemand the users different roles : A Case Study at Norrköpings kommun

Saamel, Maria, Pham, Anh January 2014 (has links)
IT-system används dagligen av människor i deras arbete för att underlätta och stödja dem. Det har blivit ett merdigitalt samhälle och de flesta myndigheter och organisationer använder sig av IT-system för att bland annat effektivisera det dagliga arbetet. Detta kan medföra att komplexiteten ökar i interaktionen mellan användare och IT-system och därmed ställa högre krav på systemet. Tidigare kunskap lyfter fram det viktiga arbetet med användarna när man inför ett nytt IT-system i en organisation, men trots detta framkommer det i media att misslyckade IT-projekt är vanligt. Projektledningen har ofta höga krav på sig, och att användarna ska involveras är ett av dessa. Att tid-och kostnadsfrågor anses vara viktigare än användarna kan vara en anledning varför införande av IT-system misslyckas, eftersom det inte har anpassats till dessa användare. Detta väckte ett intresse hos oss och det var att undersöka hur tidigare forskning förhåller sig till verkligheten. Anser projektledningen att det är viktigt att involvera användarna ett projekt? Vilka olika roller kan användarna ha i ett projekts olika faser? Vårt syfte med denna studie är att kartlägga hur projektledningen organiserar ett projekt vidinförandet av ett verksamhetsstödjande system. Vi vill även undersöka hur projektledningen ser på att involvera användarna för att kunna få ett lyckat införande. Utifrån olika personers perspektiv i projektledningen vill vi undersöka hur användarnas roller kan se uti ett projekts olika faser. Detta undersökte vi med hjälp av en empirisk undersökning genomförd på ett projekt som pågick i Norrköpings kommun, där det nya IT-systemet Treserva skulle införas i vård-och omsorgsenheterna. Utifrån resultatet av vår analys har vi kommit fram till att projektledningen anser att användarna är viktiga i arbetet med att införa ett IT-system. De har fått vara involverade från början av projektet och har därmed kunnat påverka det. Användarna har fått olika roller i projektets olika faser, till exempel som kravställare, testare samt superanvändare. Projektledningen har därmed haft användarna i fokus, vilket kan vara en framgångsfaktor vid införandet av Treserva. Delar av projektledningen kommer ifrån verksamheterna i vård-och omsorgsenheterna vilket vi anser kan vara en av anledningarna till att fokus har legat på användarna. / IT systems are used daily by people to facilitate and support them. It has become a more digital society and most agencies and organizations use IT systems to streamline their work. This can lead to increased complexity in the interaction between users and IT systems and therefore is it expected high requirements on the IT-system. Previous knowledge highlights the important work of the users when introducing a new IT system in an organization, but despite this, it becomes clear in the media that failed IT projects is common. The project management has often high demands on themselves, and that the users should be involved is one of these. The time and cost issues in an IT-project are considered more important than the users. One reason why IT systems' introduction can fail is that they are not adapted to the users. This aroused interest among us to investigate how previous knowledge relates to the reality. Does the project management believe that it’s important to involving the users in a project? What are the different roles the users can have in a project? Our purpose of this study is to identify how the project management organize a project. We also want to see how the management looks to involve users in order to have a successful implementation. Based on different people’s perspectives in the project management we want to see what different roles the users can have in a project's various phases. We investigated these phenomena with the help of an empirical study conducted on a project that lasted in Norrköpings municipality, where the new IT-system Treserva would be introduced in the care units. Based on the results of our analysis, we concluded that the project management believes that the users are important in the process of introducing an IT-system. They've been involved from the beginning of the project and could have affected it. Users are given different roles in the different phases, such as the standards authority, testers and super user. The project management has had the users in mind through the project, which can be a factor leading to success in introducing Treserva. Parts of the project management come from the activities of the care units, which we believe may be one of the reasons that the focus has been on the users.
125

Chefer som visar vägen : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av ledarskap under Arbetsförmedlingens omställningsprocess

Engström, Calle, Sjöqvist, Louise January 2019 (has links)
I denna studie har sex chefer från Arbetsförmedlingen intervjuats i syfte att undersöka deras upplevelser av ledarskap under en omställningsprocess som är till följd av en reformering av organisationens kärnverksamhet och som innebär att stora delar av personalen behöver sägas upp. Följande tre frågeställningar har undersökts: Hur påverkas chefers ledarskap av en omställning, vilka utmaningar kopplat till ledarskap uppkommer i samband med en omställning och finns det framträdande strategier som chefer använder sig av under en omställning. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer som analyserats utifrån en tematisk analys. I studien framkom att chefer efter omställning i större utsträckning tillämpade ett chefskap framför ledarskap. Fyra centrala utmaningar identifierades och kunde härledas till känslomässiga reaktioner, avsaknaden av ett uppdrag, att hitta balans mellan medarbetare och verksamhetsmål samt bristande information. Vidare identifierades olika strategier som cheferna tillämpade för att leda under omställning. Strategierna gick på att vara lyhörd, närvarande och positiv, prioritera annorlunda samt hämta stöd från chefskollegor. Sammanfattningsvis anser vi att denna studie bidrar till ökad kunskap om den problematik som kan uppstå relaterat till ledarskap under en omställningsprocess och hur chefer kan välja att hantera dessa utmaningar.
126

Individualisering och Facket :   En uppsats om individualiseringens påverkan på fackföreningsrörelsen.

Beckman, Anna January 2010 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar ämnet facket och individualisering. Den specifika frågeställningen är: hur påverkar individualiseringen facket? Studien tar sin utgångspunkt i teorier om individualiseringen. Gemensamt för dem är den ökade tron på individens betydelse.</p><p> </p><p>För att kunna undersöka vad individualiseringen ger för effekter på fackföreningsrörelsen har sex företrädare för olika fackföreningar intervjuats. Utifrån teori och intervjuer görs möjliga tolkningar om hur individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen.</p><p> </p><p>Teoriavsnittet är indelat i fem olika teman med rubrikerna, självständiga individer, aktiva individer aktiva medlemmar, en mer ifrågasättande attityd, en generationsfråga och slutligen temat flexibilitet. Rubrikerna är kopplade till teoretiska resonemang, som rör individualiseringen, främst genom Ulrich Beck, Anthony Giddens, Ronald Inglehart och Adrienne Sörbom. Vi får bland annat ta del av teorier kring den självständiga individen och dess olika konsekvenser och uttryck.</p><p> </p><p>I resultatdelen visar jag, genom en analys av respondenternas berättelser och resonemang, några möjliga konsekvenser av individualiseringen för fackföreningsrörelsen. Den individuella lönesättningen är enligt respondenterna ett exempel på hur facket bemöter individualiseringen. Genom den individuella lönesättningen får en mer aktiv medlem ett större spelrum.</p><p> </p><p>I slutdiskussionen konstateras att individualiseringen påverkar fackföreningsrörelsen. Individer vill i högre grad se nyttan med facket eftersom det idag reflekteras över, i allt högre grad, medlemskapets innebörd. Vilket är en effekt av det större ansvar människan uppfattar sig ha över sitt liv och livssituation. Särskilt viktigt blir det för facket att ha en fungerande kommunikation där innebörden av ett fackligt medlemskap blir tydligt eftersom teori och empiri visar på att individer i högre grad idag vill kunna värdera och tolka sitt medlemskap. Men en kommunikation där innehållet inte känns relevant är lönlöst. I slutdiskussionen resoneras det därför även ikring vilka innehållsförändringar i facket som skulle vara relevanta utifrån individualiseringsperspektivet.</p>
127

...så kom det ena ordet efter det andra : Att lära svenska som andraspråk med hjälp av skapande verksamhet.

Anderberg, Elisabeth, Johander, Johanna January 2007 (has links)
<p>Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever.</p><p>The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.</p>
128

Specialpedagogisk organisation i en kommun

Engstam, Maria, Lindquist, Margareta January 2008 (has links)
<p>Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.</p>
129

Slöjd från år 1 : - önskedröm eller möjlighet?

Forsström, Maria, Larsson, Maria January 2008 (has links)
<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>
130

Att inte vara en skrubbgumma : Specialpedagogisk verksamhet

Andersson, Jenny, Renderstedt, Anneli January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallärares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkätundersökning där vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jämför detta med speciallärare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vände oss till alla specialpedagoger och speciallärare i Eskilstuna och Västerås. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkäten vidare till en pedagog med mer eller mindre än 10 års yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallärare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.</p><p>Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Detta då in-tresset fanns att se hur dessa synsätt var fördelade hos de olika yrkeskategorierna i vår under-sökning.</p><p>Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur man ser på specialpedagogisk verksamhet. Vår tolkning är att specialpedagoger i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksam-het som utgår från ett relationellt perspektiv och att speciallärare i större utsträckning talar för en specialpedagogisk verksamhet som utgår från ett kategoriskt perspektiv. Enkätens öppna frågor gav respondenterna möjlighet att utveckla sina tankar om den specialpedagogiska verk-samheten. Där fann vi ytterligare skillnader som talade för olika perspektiv hos de respektive yrkesgrupperna samt att både specialpedagogerna och speciallärarna talade om att de hade skilda kompetenser och att de gemensamt ansåg att båda yrkesgrupperna behövdes i verksam-heten.</p>

Page generated in 0.0596 seconds