Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget. Familjerna har kontaktpersoner, spindlar, som håller samman och följer upp insatser för barnen. På Resurscentrum samlas de för barnets utveckling viktiga personerna, både yrkesprofessioner och andra, till Resurscentrum möten. Studien syftar till att studera det karaktäristiska för modellen av den specialpedagogiska organisationen i en kommun. Studien är en fallstudie av kommunens samverkansmodell (Stensmo, 2002). Under fem dagar i oktober var vi på plats, i Strömstad, för att studera modellen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att på det sättet få djupare kunskaper om vårt undersökningsområde (Patel & Davidsson, 2003). Vi har genomfört strukturerade intervjuer med politiker, ledningspersonal, specialpedagoger och andra berörda yrkeskategorier samt med föräldrar. Vi intervjuade totalt tretton personer vid tio intervjutillfällen. Av resultatet framgår att Resurscentrum arbetar utifrån de gällande styrdokumenten, att ge barn/elever stöd i sin skolmiljö. Genom tidiga insatser för barn skapas goda förutsättningar för utveckling och lärande. För kommunen bör detta ses som en vinst menade både politiker, personal och föräldrar. Resurscentrum startades av några ”eldsjälar”. För att modellen ska bestå krävs att det karismatiska ledarskapet befästes. Resurscentrums enkät till föräldrar visade att de som varit i kontakt med Resurscentrum var nöjda. De tre föräldrar vi intervjuade hade alla barn med olika grader av funktionshinder inom autismspektrum. Två av dem uttryckte stor vanmakt över att inte ha fått det stöd och den hjälp de tyckte sig behöva. Kommunen ansåg att samverkan var både mänskligt och ekonomiskt lönsamt. Svårighet med den gemensamma budgeten kunde vara att, om det kom till ytterligare ett barn som behövde vård dygnet runt kunde de ekonomiska ramarna för Resurscentrum skakas. Hur kommunen organiserar och riktar sitt stöd till barn och elever med behov av särskilt stöd är av betydelse för hur demokratin i en kommun fungerar och hur man ser på maktförhållanden mellan invånaren och besluten.

Abstract Our study deals with intrapreneurship in local activity. The main purpose of this study is to understand, explain and develop the concept of intrapreneurship in local activity with the help of existing information, our discussion, and reasoning and with the help of theoretical concepts. One reason for the choice of this topic was our pure curiosity towards this quite unique and unexplored phenomenon. We know that the term intrapreneurship in local activity has not existed longer than about ten years and the amount of existing thesis of intrapreneurship in local activity is very few. The information about intrapreneurship in local activity is mainly collected by studying Örebro´s intrapreneurship policies but also by studying other local authorities in Eksjö, Umeå and Västra-Götaland. One purpose of this study was also to create an overall picture of intrapreneurship in local activity by studying our pictures from reality. This process can be called as hermeneutical spiral and the way we see our environment is based on hermeneutics. Another purpose was to find out and develop the knowledge of our interviewees about their intrapreneurship in local activity. We have deep interviewed four people in local activity to find out and to understand their views about intrapreneurship. Our theoretical framework, for example, consists of organisation structure and change, decentralization, creativity and learning organizations. In our conclusion part we have developed our own definition of intrapreneurship in local activity inspired by our advanced knowledge. We have also found out that there are two important reasons for the local authorities to choose intrapreneurship as their operational mode. The first one is economical and the other one is based on cooperation. / Sammanfattning Vår uppsats behandlar intraprenader i kommunal verksamhet med inriktning mot att förstå, förklara, utvidga och utveckla själva begreppet intraprenad genom befintlig information, vårt eget resonemang och teoretiska kopplingar. Anledningen till att vi just valt detta ämne grundar sig i vår nyfikenhet på detta relativt outforskade fenomen. Intraprenader har inte förekommit som begrepp inom den kommunala verksamheten mer än drygt tio år. Efter vi förundersökt ämnet, visar det sig att intraprenad och intraprenader är ett relativt outforskat område och antalet uppsatser som tidigare är skrivna om just intraprenader är mycket få. Den information vi funnit utgörs till största delen av Örebro kommuns, men även andra kommuners respektive intraprenadpolicies och det arbete som gjorts kring dessa. Större delen av den befintliga informationen kommer att utgöras av intraprenadfakta från Eksjö kommun, Umeå kommun, Västra Götalandsregionen och Örebro kommun. Avsikten med uppsatsen är att titta på helhetsbilden av fenomenet intraprenad i kommunal regi genom att sätta ihop de olika verklighetsbilder vi skapat för att på så sätt bilda en sorts hermeneutisk spiral och därför kan vi konstatera att vårt sätt att arbeta i denna uppsats och se på omgivningen liknar till stora delar det hermeneutiska synsättet. Ett annat syfte med denna uppsats är att ta fram och utveckla den kunskap om intraprenader som finns hos våra intervjupersoner och detta har vi gjort genom att bland annat djupintervjua fyra personer för att på så sätt också få fram respondenternas egna tankar och åsikter kring intraprenader. Vad gäller vår teoretiska referensram, använder vi oss av olika centrala begrepp förknippade med intraprenader, exempelvis organisationsstruktur- och förändring, decentralisering, beslutsfattande, kreativitet och lärande organisation. Utifrån de tankar som framkommit när vi först började diskutera och resonera kring begreppet intraprenader formulerade vi ett antal intressanta frågor vilka vi såg som ett första steg mot vårt syfte med arbetet. Runt dessa frågor har vi sedan samlat in fakta främst i form av intraprenadpolicies som Eksjö kommun, Umeå kommun och Västra Götalandsregionen utarbetat. Vi har också använt oss av de intraprenadansökningshandlingar som inkommit till Örebro kommun. I nästa steg har vi samlat våra egna tankar av dem och vad de kan innebära. Därefter har vi analyserat det material som hittills framkommit och utifrån vår analys försökt identifiera kopplingar till olika teoretiska begrepp. För att ytterligare utvidga våra egna resonemang har vi genomfört intervjuer med olika personer med anknytning till intraprenader. För att få en djupare insikt i och förståelse för fenomenet intraprenad har vi granskat all information och dragit paralleller utifrån allt material vi samlat in och erhållit från tidigare avsnitt med hjälp av intraprenadpolicies och intraprenadansökningshandlingar, intervjuer och teoretiska begrepp. I den avslutande diskussionen representeras bland annat vår egen definition på begreppet intraprenad, inspirerats av vår utvecklade kunskap av intraprenader och att vi finner två övergripande anledningar till varför kommuner väljer att införa intraprenader: en ekonomisk och en medarbetarorienterad.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 10 poäng inom Allmänna Utbildningsområdet Lärarutbildningen Höstterminen 2004 Abstract Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge Childrens creative activity A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic tool. Number of pages: 36 The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in kindergarten. We base our study on the following question: How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s creative activity? The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool. Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att med en komparativ ansats studera hur integrerings- och normaliseringsmål uppnås för personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom den dagliga verksamheten i Polen. Vi vill även se hur personalen upplever att de uppnår dessa mål. Huvudmetoden för studien var kvalitativ intervju. I vår analys har vi valt att använda oss av KASAM-teorin som kan förklara hur personalen på den dagliga verksamheten upplever att integrerings- och normaliseringsmålen uppnås. Vi använder oss av begrepp som empowerment, normalisering och integration. Vad som framkommer är att personalen upplever att deras integrerings- och normaliseringsmål i verksamheten uppnås, men att det finns brister som gör att man inte når ända fram. För att uppnå målen behövs mera resurser och en annan syn på människor med intellektuella funktionsnedsättningar.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable. / En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning. Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.

Title: Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.   Course: Thesis in business administration, 15 p   Authors: Marie Ohlsson and Ola Pettersson   Advisor: Henrik Linderoth   Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.   Methodology: We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.   Theory: We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.   Empirical foundation: Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.   Analysis: In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.   Conclusions: If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli så bra som möjligt måste de lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning är att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte är fokus för oss. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, på åtta olika förskolor för att undersöka detta. Resultatet sammanställde vi genom att använda oss av de tre didaktiska frågorna ”vad”, ”hur” och ”varför”. Studien visar att pedagogerna arbetar med barnens motoriska utveckling både genom planerade och oplanerade aktiviteter. I de åtta studerade förskolorna får barnen motorisk träning på ett naturligt sätt i den miljö där de vistas. Skogen och den fria leken omnämns av de intervjuade pedagogerna som bra för motoriken. Alla var eniga om att barnens motorik kan utvecklas i alla vardagliga situationer men de menar att det inte alltid är tillräckligt, utan därutöver kan det även behövas speciellt utformade aktiviteter för att utmana barnen.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning Matematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang. Många barn och ungdomar upplever trots det svårigheter i ämnet under skolåren. Upplevelsen av matematikundervisningen i förskoleklassen bidrar till barnens fortsatta förhållningssätt till matematik.   Det här examensarbetets syfte är att bidra till förståelse av matematikundervisningen i förskoleklasser. Det sker genom att undersöka vilka föreställningar förskollärare i sju olika förskoleklasser har om matematik. De övergripande frågor studien utgår från är vad matematik i förskolan kan vara, vilka arbetssätt de sju förskollärarna säger att de valt och varför de valt att arbeta på det sättet med matematik.   Examensarbetets empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar i sju olika förskoleklasser.   Tidigare forskning visar att förskoleklassens verksamhet har blivit skolliknande eftersom de befinner sig på skolan. Forskning poängterar samtidigt att leken är viktig i barns lärande och att för tidig formell matematik kan få negativa konsekvenser för barnens lärande och framtida syn på matematik.   Resultatet i den här studien visar att alla intervjuade förskollärare poängterar vikten av matematik i förskoleklassen. Det som skiljer förskollärarna i studien åt är hur de anser att matematiken bör uppmärksammas under barnens första år på skolan. Tendensen visar att matematiska arbetspass som är inplanerade i ett schema är vanligt. Ungefär hälften av de intervjuade förskollärarna anser att innehållet i arbetspassen bör styras av en matematikbok som en skolförberedande aktivitet medan hälften anser att de bör fyllas med aktiviteter där barnen tillåts röra på sig som en del av förskolans pedagogik.   En slutsats av den här studien är att majoriteten av förskollärarna har påverkats av att befinna sig på skolan med hänseende av att de har lärarledda matematiska arbetspass inplanerade i ett schema. Det finns även en tendens till att använda matematikbok. En slutsats är att förskollärarnas utbildning verkar ha större betydelse för deras sätt att organisera matematiken än de lokaler som förskoleklassen har tillgång till.               Nyckelord: förskoleklass, förskollärare, matematik, sexåringar, skolförberedande verksamhet

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta. Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning. Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning. Arbetet har resulterat i de sex tematiska delarna som är ordnade under rubrikerna; Utbildningens demokratifunktion, Individens kunskap om världen, Att tänka, Kunskapsteori, Moral samt Deweys filosofibegrepp. Olika teorier om sanning presenteras och pragmatismens sanningsteori behandlas. Avslutningsvis konstateras att det som vi idag ser som filosofi en gång startade genom utbildning och att den pragmatiska filosofin i första hand påverkar samhället genom utbildningen. / John Dewey was born in 1859. That same year Charles Darwin published his Theory of Species. After Darwin, the understanding of human and human thinking of itself never again would be the same. For Charles Darwin and John Dewey the understanding of human and humans role in the world is the most interesting and important part of knowledge. This essay is a reading of Deweys Demokracy and Education witch first was published in in the year of 1916. The main part of this work is in the six parts; The education and its democracy principle, The individualls knowledge of the world, to think, theory of knowledge, moral and Dewey´s philosophy. The essay will also explain that the work of Dewey (Democracy and Education) has a huge impact on philosophy in the arena of education. It is also very important for the American philosophy called Pragmatism formed and grunded by Dewey, William James and Charles Sanders Peirce. The work was written in the early 20th century and catch the idea of human need and hunger for education and also the importance of good education for the society in witch humans as individualls in groups are living. A number of theories of truth is represented and the philosophy called Pragmatism is represented as having it´s own theory of truth.

Varumärkets betydelse blir allt mer viktig för att företag ska nå framgång. Detta på grund av att bland annat produktskillnaderna på marknaden minskat samt att mediekostnaderna ökat. En konsekvens av detta är att företagen måste differentiera sina varumärken och tydliggöra dess märkesidentitet. I och med detta blir det intressant att studera ett företag som under lång tid arbetat med att bygga upp ett starkt varumärke genom sitt påtagliga arbete med att använda sig av ideell verksamhet samt sponsring. Varumärket Vasaloppet är ett idrottsevent som lyckats profilera sig som en tävlig, en upplevelse, ett äventyr samt en dröm att genomföra. Genom denna bredd består Vasaloppets målgrupper av både nybörjare, amatörer och proffs. Syftet med studien är att ta reda på vilka tillvägagångssätt företaget använt sig av för att bygga upp ett starkt varumärke. Dessa tillvägagångssätt jämförs sedan med teoretiska modeller inom varumärkesuppbyggnad för att se på vilket sätt Vasaloppets metoder skiljer eller liknar den vetenskapliga teorin. Vidare studeras hur Vasaloppet arbetat med sina sponsorer för att tillsammans stärka sina varumärken. För att kunna beskriva hur Vasaloppet har lyckats med sin varumärkesuppbyggnad samt hur de arbetar med sina sponsorer så har ett flertal semistrukturerande intervjuer utförts. Den vetenskapliga teorin som empirin är analyserad utifrån är Melins (1999), ”Den strategiska varumärkesplattformen”, Kapferers (2004), ”Märkesidentitetsprisma” samt teori angående sponsring av bland annat Keller (1998). I analysen av Vasaloppets varumärkesuppbyggnad framkommer det att den vetenskapliga teorin till stor del stämmer överens med det sätt Vasaloppet arbetat efter. Slutsatserna av studien är att Vasaloppet använder sig av ideell verksamhet vilket inte förespråkas i vetenskaplig teori angående varumärkesuppbyggnad samt att de på ett effektivt sätt samarbetar med sina sponsorer och samarbetsparter för att tillsammans skapa utbytesrelationer.