No description available.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personers arbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelen psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer med deltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter från företag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, där det är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta in dem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade att intervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner på fritiden, samt att de vänner som de hade, även hade en funktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen på deras arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning av funktionsnedsatta personer. Men företagen försökte ändå anpassa sig till de olika funktionsnedsättningarnas behov.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet är en del av de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. Då samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delägarens aktier kvalificerade, vilket innebär att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Denna bedömning är av stor betydelse för delägarna i ett fåmansaktiebolag och syftet med denna uppsats är därför att utreda hur väl den praktiska tillämpningen av rekvisitet stämmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet. Syftet med regleringen är att förhindra att delägare genom olika bolagskonstruktioner kringgår de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag samt att förhindra att ersättning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istället för lön. Genom en studie av relevant praxis på området kan det fastslås att den senare praxisen på området skiljer sig från den äldre. Detta då det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd från ett bolag till ett annat där verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget. I den senare praxisen diskuteras även huruvida delägarna genom olika bolagskonstruktioner kan tillgodogöra sig kapital som hänför sig till den ursprungliga verksamheten. Den praxis som finns på området och den rättsutveckling som skett får anses stämma överens med det syfte som finns till regleringen. Detta främst då det annars skulle vara möjligt att genom olika omstruktureringar och överlåtelser skulle vara möjligt att kringgå de särskilda reglerna kring beskattning av fåmansaktiebolag. I de fall då det mellan det verksamhetsdrivande bolaget och delägarna finns ett holdingbolag som endast äger aktierna i det verksamhetsdrivande bolaget anses dock inte samma eller likartad verksamhet föreligga vilket innebär att delägarna utan de särskilda begränsningarna kan ta utdelning från bolaget. För att syftet ska efterlevas bör även en situation likt denna omfattas av rekvisitet samma eller likartad verksamhet. Det kan därför vara önskvärt att lagstiftaren för en diskussion kring relevant praxis och den rättsutveckling som skett på området.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

<p>A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the scorecard is that the budget focuses on short-term results while the scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steering</p><p>In the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality. The purpose of this model was to find a more accurate allocation of the municipals resourses. Needs budgeting depends on population size, age composition and a number of social factors. The revenues in the municipal operations arise outside the business. This means that it is important to develop a control system that creates motivation, creativity and effectiveness at all levels within the organization. A method of creating this is to implement a balanced scorecard. The purpose with the scorecard is to inspire policy makers to plan activities based on a variety of perspectives</p><p>The purpose of the study was to examine how the balanced scorecard works along with the budget in a municipal activities, and how a combination of these models can contribute to a stronger management. The essay is based on a case study of a municipal operation in the City of Gothenburg. Qualitative interviews with the financial manager of the city administration has been carried out on two occasions. In addition to the interviews the study also consists of literature and dissertations in the subject. Conclusions to be drawn from this study is that municipal operations by supplementing the budget with a scorecard can increase the focus from purely financial measures to include non-financial. This can lead to better management of the business and its resources. In addition, we found that the needs budgeting leads to a more equitable distribution of the municipal resources. This is because the allocation is made at a high organizational level and the distribution is non-negotiable.</p> / <p>En budget består av siffror som visar hur stora resurser en viss verksamhet har att tillgå under ett visst år. Med hjälp av ett styrkort kan dessa siffror och riktlinjer omvandlas till mer lättförståeliga icke-finansiella instruktioner för de anställda. En av de mest väsentliga skillnaderna mellan budget och styrkort är att budgeten fokuserar på kortsiktiga resultat medan styrkortet lägger fokus på långsiktiga visioner och mål. Med ett långsiktigt tänkande kan ledningen sätta upp fler långsiktiga mål och även göra mer välplanerade investeringar vilket ökar möjligheten för organisationen att utvecklas och bli bättre på sikt. Genom att slå ihop de två styrmedlen uppnås en bra balans mellan kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, vilket skapar en mer effektiv styrning.</p><p>Under 1990-talet införde många av landets kommuner behovsbudgetering, en av dessa kommuner var Göteborgs kommun. Syftet med budgeteringsmodellen var att hitta en mer korrekt fördelning av kommunbidraget. Behovsbudgetering beror av befolkningsstorlek, ålderssammansättning och ett antal sociala faktorer. I kommunal verksamhet uppstår intäkterna utanför verksamheten. Detta medför att det är viktigt att utveckla ett styrsystem som skapar motivation, kreativitet och måluppfyllelse på samtliga nivåer inom organisationen. En metod för att skapa detta är att implementera ett balanserat styrkort. Styrkortet skall inspirera beslutsfattarna att planera verksamheten utifrån ett antal perspektiv.</p><p>Syftet med studien var att undersöka hur balanserat styrkort fungerar tillsammans med budget i en kommunal verksamhet, och om en kombination av dessa modeller kan bidra till en starkare styrning. Uppsatsen bygger på en fallstudie av en stadsdelsnämnd i Göteborgs Stad. Kvalitativa intervjuer med ekonomichefen på stadsdelsförvaltningen har genomförts vid två tillfällen. Utöver intervjuerna består uppsatsen även av litteratur och avhandlingar inom ämnet. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kommunal verksamhet genom att komplettera budget med styrkort kan öka fokus från enbart finansiella mått till att även inkludera icke-finansiella. Detta kan leda till en bättre styrning av verksamheten och dess resurser. Dessutom har vi kunnat konstatera att behovsbudgetering leder till en mer rättvis fördelning av kommunens resurser. Detta eftersom fördelningen sker på en hög organisatorisk nivå och fördelningen inte är förhandlingsbar.</p>

<p>Efter fem domar från Regeringsrätten från januari 2010 har rättsläget klarnat kring hur begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL skall tolkas. I min mening är dock Regeringsrättens tolkning av lagen ej helt korrekt. Domarna har bety-delse för huruvida andelar i fåmansföretag kan "avkvalificeras" eller ej, vilket i sin tur har betydelse för om andelsägare i fåmansföretag skall kunna tillgodogöra sig utdelning eller kapitalvinst till en lägre beskattning än om andelarna är kvalificerade.</p><p>Vad som skall ses som "samma eller likartad verksamhet" definieras varken i lagtext el-ler i förarbeten. Detta har lett till osäkerhet kring hur begreppet skall tolkas. Vidare har osäkerhet kring begreppets tillämpningsområde uppkommit sedan ordalydelsen i lagen ändrades 1995. Syftet med denna kandidatuppsats är att utreda det gällande rättsläget för tolkningen av begreppet "samma eller likartad verksamhet" i 57 kap 4 § 1 st 1 p IL samt dess tillämpningsområde med utgångspunkt i Regeringsrättens domar från januari 2010. Vidare diskuteras Regeringsrättens domar kritiskt och jämförs med lagens syfte och förarbeten. Slutligen analyseras möjligheten att "avkvalificera" andelar i fåmansfö-retag i det gällande rättsläget.</p> / <p>After five judgements by the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010 the legal situation surrounding the interpretation of the concept of "same or similar activity" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL has clarified. In my view, however, the court’s interpretation of the law is not entirely correct. The judges have a bearing on whether the shares in close companies can be "de-qualified" or not, which in turn will affect whether shareholders in close companies can benefit from dividends or capital gains at a lower tax rate than if the shares are qualified.</p><p>What is to be seen as "same or similar activity" is defined neither by legislation nor in the preparatory works. This has led to uncertainty about how the term is to be inter-preted. Moreover, uncertainty about the scope of this concept occurred since the word-ing of the law amended in 1995. The purpose of this bachelor’s thesis is to investigate the legal position of interpreting the concept of "same or similar activities" in Chapter 57 § 4 subsection 1 dot 1 IL, and its coverage on the basis of the judgements from the Swedish Supreme Administrative Court from January 2010. Further the Swedish Su-preme Administrative Court’s decisions are discussed critically and compared to the law's purpose and legislative history. Finally, it analyzes the possibility of "de-qualifying" shares in close companies in the current legal situation.</p>

<p>HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH</p><p>KOMMUNIKATION (HLK)</p><p>Högskolan i Jönköping</p><p>Examensarbete 10 poäng</p><p>inom Allmänna Utbildningsområdet</p><p>Lärarutbildningen</p><p>Höstterminen 2004</p><p>Abstract</p><p>Emma Broberg, Karin Järnberg & Jennie Helge</p><p>Childrens creative activity</p><p>A study about what preschool teachers think about children’s creative activity as a pedagogic</p><p>tool.</p><p>Number of pages: 36</p><p>The purpose with our study is to examine what preschool teachers, working in preschools and</p><p>in kindergartens, think about creative activity. To answer this we have chosen a qualitative</p><p>method and have done interviews with twelve preschool teachers, six in preschool and six in</p><p>kindergarten.</p><p>We base our study on the following question:</p><p>How do preschool teachers in preschool and kindergarten describe their work with children’s</p><p>creative activity?</p><p>The result of the study didn’t show any difference between kindergarten and preschool. They</p><p>both consider that creative activity is important for children’s learning and development. Their</p><p>purposes vary but we feel that they all use creative activity as a pedagogic tool.</p><p>Key words: Creative activity, Kindergarten, Preschool</p><p>Postadress</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation (HLK)</p><p>Box 1026</p><p>551 11 JÖNKÖPING</p><p>Gatuadress</p><p>Gjuterigatan 5</p><p>Telefon</p><p>036–101000</p><p>Fax</p><p>036162585</p>

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.