Kandidatprojektet Urban Building vid Hornsbruksgatan med undertiteln Hornsbruksgatan 2012 är ett arkitekturprojekt bestående av ett mindre antal sammanlänkade byggnationer i vilka bostäder, kontor samt kommersiell verksamhet inryms. Den övergripande volymen består av en tydligt långsmal kropp som är placerad längs med gatan. Stor vikt i projektet har lagts vid den arkitektoniska upplevelsen, materialval och beständighet. Gestaltningsmässigt har inga hinder funnits för eklektiska och anakronistiska influenser.

No description available.

Den här studien grundar sig på en problemformulering om att det finns en brist på metoder för att göra det möjligt för träningsskolans elever att meningsfullt delta i dramaundervisning. Genom metoden deltagande aktionsforskning har studien velat undersöka vilka metoder som kan användas och hur dessa kan introduceras. En fokusgrupp bestående av två lärare och deras elever har deltagit i studien. Datainsamlingen har skett genom att två dramalektioner har iscensatts som sedan har observerats och efter det har deltagande lärare intervjuats genom reflekterande frågor. Analysen har genomförts med hjälp av teorier kring perception/sinnesupplevelser, kognition, de tre spektra och lek som övergår till drama. Resultatet visar att sinnesupplevelserna stärker elevernas upplevelse av dramat och att dessa upplevelser, särskilt det taktila sinnet, blir en väg att tillgängliggöra drama och ge eleverna en mening i sammanhanget. Det har skapat möjligheter för varje elev att delta utifrån sina förutsättningar och därmed kunnat ta del av undervisningen. Lärare i roll är en annan metod som ökar spänningen i klassrummet och gör att eleverna kan få vara med och påverka dramat. I resultatet har det framkommit att metoden som använts har fångat elevernas uppmärksamhet, även de elever som lärarna inre trodde skulle fångas. Vad som också kommit fram i resultatet är att dramaundervisning kan bidra till att lek uppstår spontant hos eleverna.

Syftet med den här småskaliga studien var att undersöka hur huvudmän och skolor i sina verksamhetsplaner använder begreppet inkludering och motsvarande sex begrepp samt beskriver inkluderande undervisning. För att undersöka detta har en dokumentstudie genomförts. Studiens huvudfokus är inkluderande undervisning men då inkluderande undervisning är ett komplext begrepp har ytterligare sex begrepp, som motsvarar inkluderingsbegreppet, valts ut till undersökningen. Detta för att se om dessa begrepp kan nyansera beskrivningen av inkluderande undervisning. Urvalet bestod av 60 verksamhetsplaner, varav 40 på skolnivå och 20 på huvudmannanivå. Ansatsen var mixed method. I den kvantitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys för att se om inkludering och motsvarande sex begrepp förekommer i verksamhetsplaner. I den kvalitativa ansatsen gjordes en innehållsanalys utifrån verksamhetsplanerna som sammanställdes i fyra kategorier. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att i verksamhetsplaner på både huvudmanna- och skolnivå varierar förekomsten av inkludering. Det kvalitativa resultatet visar att inkluderande undervisning beskrivs i verksamhetsplanerna på olika sätt på både huvudmanna- och skolnivå. För specialpedagogen kan det vara av vikt att ha insikt om hur den egna skolan skriver in och använder sig av begreppet inkludering i skolans verksamhetsplan. Det kan även vara av vikt att säkerställa att det i planerna beskrivs hur skolan ska arbeta med implementering av inkluderande undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur begreppet medarbetarskapanvänds och förstås av medarbetare samt medarbetare medledaransvar (chefer) inom en offentlig verksamhet i en medelstorkommun. Studien genomfördes med en kvalitativ metod ochhermeneutisk grund där semistrukturerade intervjuer användes förinsamling av empiriskt material. Intervjuerna var sju till antalet.Studiens frågeställningar analyserades utifrån diskursanalys ochmedarbetarskapshjulet som analysverktyg. Resultatetutkristalliserades till fem teman: talet om att vara medarbetare, taletom medarbetarskap, talet om kommunens policy kringmedarbetarskap, uppfattning om kommunens arbete medmedarbetarskap och erfarenheter samt upplevelser avmedarbetarskap. Studiens slutsats är att medarbetarskap är ettbegrepp som finns i policys men som inte är definierat nere på denlokala nivån. Trots detta så visar studien på att medarbetarnabeskriver medarbetarskap som samarbete, ansvar gentemot sinakollegor, sin arbetsmiljö samt det egna ansvaret för sinaarbetsuppgifter. Studien visar att även om informanterna inte kundeprecisera innehållet i medarbetarskapsvisionen så efterlevdes dengenom att den är integrerad i bland annat medarbetarsamtal, mallarför lönesamtal och utformandet av möten.

Covid-19 pandemin har orsakat förändringar i samhället och lett till att organisationer behövt ställa om till att låta personal arbeta hemma. I kombination med en påskyndad digitalisering ställer det krav på hur verksamhetsstyrning bedrivs. Offentliga verksamheter är stora och komplexa organisationer vilket gör det intressant att se hur deras styrning bedrivs vid ett ökat distansarbete. Syftet med studien är att studera verksamhetsstyrning i offentlig verksamhet under den pågående covid-19 pandemin, för att bättre förstå hur verksamhetsstyrning bedrivs vid ökat distansarbete, så att offentlig verksamhet bättre kan ta tillvara på de möjligheter och möta de utmaningar som finns. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats samt semistrukturerade intervjuer med personer från olika enheter i Kalmar kommun som arbetar på distans. Resultatet i denna studie visar på tre framträdande styrmedel används för distansarbete som antyder på en mer formell styrning med policys, regler och rutiner men samtidigt så lämnas en stor del av kontrollen och styrningen över till mindre formella former av kultur och tillit. Studien har också resulterat i att utmaningar och möjligheter har identifierats.

Offentlig verksamhet i Sverige har framtida utmaningar med att upprätthålla och leverera välfärdstjänster. Befolkningen ökar men antal personer i arbetsför ålder minskar. Därför behöver offentlig verksamhet effektivisera de tjänster som erbjuds befolkningen. När tjänster och myndighetsutövning utformas finns det positiva aspekter av att använda tjänstedesign i de projekt som handlar om utveckling och innovation. Studien undersöker vilka faktorer som beskrivs bidra till framgång i tjänstedesignprojekt samt vilket värde tjänstedesignprojekt bidrar med. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetod. För att kunna svara på forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju personer som har erfarenhet av tjänstedesignprojekt inom offentlig verksamhet. Informanternas svar har bearbetats genom tematisk analys. Analysen visar på att användarinvolvering, utifrån användarens perspektiv, bidrar till framgång. Även stöd i olika former, som exempelvis en engagerad styrgrupp med mandat att ta beslut, är faktorer som bidrar till framgång. Kunskap om och förankring av tjänstedesignprojekt, från ledning till medarbetare är också en framgångsfaktor. Likväl att få utrymme att genomföra tjänstedesign i projekt för utveckling och innovation i offentlig verksamhet. Att samskapa med användare, utförare och intressenter skapar ett högre värde för slutanvändare och utförare. I studien framkommer framgångsfaktorer som går att koppla till projekt generellt, men även specifika för tjänstedesignprojekt. Att samskapa med användare, utifrån dennes fokus och perspektiv, har fler dimensioner visar denna studie. För att kunna använda sig av tjänstedesignprojekt fullt ut krävs det ett perspektivbyte i organisationen, att ändra sitt förhållningssätt till att visa tillit för metod och samskapande aktörer.

Studien syftade till att undersöka yrkesverksammas arbete med att göra ungdomar delaktiga i planering och genomförande av sin vård på Hem för vård eller boende (HVB). Det som har studerats är hur HVB-personal och socialsekreterare beskriver och resonerar kring ungdomars delaktighet samt vilka hinder och möjligheter som framkommer ur de yrkesverksammas resonemang. Den metodologiska utgångspunkten var en kvalitativ ansats med inslag av hermeneutik där data inhämtats med semistrukturerade intervjuer som sedan studerats. Intervjuerna genomfördes med sex yrkesverksamma, varav tre socialsekreterare och tre HVB-personal. Resultatet visar på att delaktighet utformas i olika nivåer och där delaktighetsprocessen påbörjas genom information. För att utöka ungdomars delaktighet krävs vidare relationsskapande som i sin tur kan motivera och bidra till ökad delaktighet hos ungdomen. Faktorer som hindrar och möjliggör delaktighet visar resultatet ligger på både en organisatorisk- och individnivå. Det krävs att yrkesverksamma har den tid och resurser som krävs och detta är i första hand en organisatorisk fråga. Vikten ligger i att skapa en meningsfull relation till ungdomen för att möjliggöra en högre nivå av delaktighet som kan resultera i ett bättre behandlingsresultat för ungdomen. / Socialt arbete

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka grunder som låg bakom de båda beslutenom nedläggning av förlossningsavdelningarna i Sollefteå 2017 och Karlskoga 2019. Vidare syftar den också till att få en inblick i beslutsgången, vem eller vilka som tog beslutet – var det politiker eller tjänstemän, samt om tjänstemäns roll i politiken kan ha påverkat något avbesluten. De frågeställningar som ligger till grund för uppsatsen är: - Vad ligger till grund för beslutet i Sollefteå och togs det av tjänstemän eller politiker? - Vad ligger till grund för beslutet i Karlskoga och togs det av tjänstemän eller politiker? - Har tjänstemäns roll i politiken påverkat något av besluten? För att kunna besvara dessa frågeställningar och syfte användes en kvalitativ textanalys medkvantitativa inslag. Det empiriska materialet har i fallet Sollefteå bestått av protokoll frånnämnder och fullmäktige samt rapporter, och i fallet Karlskoga har det bestått även där av protokoll men även en genomlysning, utvärderingar och riskanalyser från tidigare års sommarsammanslagning av förlossningsverksamheterna i regionen. Resultaten visar att det finns likheter likväl som skillnader gällande de båda nedläggningarna. Den största skillnaden är i hur beslutet togs, där det i Sollefteå togs på politisk väg från starttill slut medan det i Karlskoga togs av verksamhetschefen. En slutsats som kan dras är att tjänstemäns roll i politiken helt klart har påverkat ett av besluten, nämligen det om nedläggningen i Karlskoga.

No description available.