Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner?Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades.Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet.

AbstractTitel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lärare i förskolanFörfattare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vårt arbete är att synliggöra hur lärarna på förskolan tänker kring förskolebarnens utevistelse och även hur de ser den egna förskolegården. För att synliggöra detta frågar vi oss vad lärarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lärande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar även hur lärarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gäller utevistelse enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vår studie använt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belägen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet. Vi gjorde intervjuer med tre lärare på varje förskola. Vårt resultat visar att intresset för att använda utemiljön i den pedagogiska verksamheten varierar bland lärarna från de olika förskolorna vilket påverkar deras användande av utemiljön som ett pedagogiskt rum. Där lärarna är mer medvetna om den positiva betydelsen utevistelsen har för barns lärande och utveckling har utemiljön en större roll i den pedagogiska verksamheten. Vi upptäckte även skillnad mellan förskolorna när det gäller hur lärarna såg på sin egen roll i barns utevistelse.Nyckelord: Förskolebarn- förskolegård - utemiljö - utevistelse – ur och skur verksamhet / Pre-school Children in Outdoor ActivitiesInterviews with Teachers in Pre-school

Sammanfattning/AbstractSyfteSyftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan.FrågeställningarVilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och materialFör att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet.ResultatResultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv skildras estetikens betydelse och skolutveckling som rör estetikens förhållande till skolans bildningsuppdrag, formuleras i stort från Antiken till idag. Studien genomfördes huvudsakligen genom åtta kvalitativa intervjuer såväl som en kvantitativ ansats i form av enkäter. Bearbetningen av materialet och analysprocessen har genom ett hermeneutiskt perspektiv skapat grunden för vårt resultat. Resultatet kopplas därför till både tolkning och teori. Resultatet visar att bildlärarens kompetenser spelar en viktig roll i kontexten. Tillika finns en oro inför framtiden och det tycks finnas en okunskap om de estetiska ämnens positiva betydelse för lärande i skolpolitiska diskussioner. / The aim of this study was to examine and analyse the art teachers profession in high school. Also how principals at secondary schools, lecturers, heads of departments and professors in art teacher collage in Sweden considers this assignments after the reform Gy 11. Particularly in consideration of Artistic activities are removed as an obligatory and secondary shared subject. Initially, a brief reference to a political decision on the decommissioning of Artistic activities. This is followed by literature review of previous research. In this chapter we discuss the concepts of aesthetics which explains what aesthetics can mean; as a method, learning, knowledge and as an artistic activitiy. By a sociocultural perspective an aesthetic significance is described to society today, for the school and the art teacher's role in high school. The study was conducted mainly through the eight qualitative interviews with professionals lecturers, professors and heads of departments in the art teachers education. The study's survey also includes a quantitative approach in the form of questionnaires in which high school principals respond to current work situation and the art teacher´s function in this context.Working of the material and the analysis process by a hermeneutic perspective created the basis for our results. The result is therefore connected to both interpretation and theory. The result shows that the art teacher´s qualification play an important role in this context. Art teacher's function, role and mission described by informants through both the actual mission and the profession's expertise. The results also showed a concern for the future and it seems to be a lack of knowledge about the aesthetic substances beneficial role of learning in political discussions.

Vi befinner oss i ett område bakom travbanan i Solvalla. Här finns planer för ett nytt bostadsområde och vårt kandidatarbete har handlat om att rita en skola på en utav bostadsområdets tomter. Tomten är vänd mot en gata i nordöst och ett skogsområde i sydväst.  Sporthallen har varit min absolut viktigaste generator som genomsyrat hela projektets utveckling och process. Jag har valt att låta sporthallen vara en central del i skolans utformning och tanken bakom detta är att lokalen ska kunna generera olika aktiviteter vid olika tider under dygnet.  Det är lätt att tänka sig att sporthallen som nedgrävs i och med tomtytans storlek i förhållande till det stora ytprogrammet som tillkommer. Jag har istället valt att inte sänka ner sporthallen för att kunna nyttja lokalens fulla kapacitet i den nya förskolan.  För mig kan en sporthall vara så mycket mer än bara en plats för att utföra fysiska övningar i grupp. Det skulle till exempel kunna fungera som en gemensam samlingsplats för elever och lärare, en rastplats, studieyta, en aula, ett bibliotek, en lokal för klassdisco, biosalong eller en plats för skolavslutningar och andra sociala evenemang.  Sporthallen är generellt sätt en ganska outnyttjad yta i relation till dess storlek. Lokalen tar upp mycket plats och är kostsam att bygga och underhålla. Så varför inte göra något fint av den?  Därför har jag tänkt att sporthallen ska kunna vara öppen för lokalsamhället och hyras ut för att skapa ett bredare användningsområde samt gynna föreningsliv och gemenskap i det nya bostadsområdet i Solvalla.  I det centrala bottenplanet kommer sporthallen tillsammans med matsal, omklädningsrum och kök utgöra en offentlig plats där man under uthyrning har tillgång till alla faciliteter. När skolan är öppen under dagtid kommer endast elever och lärare ha tillgång till de respektive lokalerna.  Min vision har varit att skapa en skola med en central mittpunkt som ska kunna fungera som en länk mellan elever och lärare. En plats för det sociala mötet sker och där alla får vara med och delta på sina egna villkor. / The sporthall has been my most important generator throughout the entire project's development and process. I have chosen to let the sporthall be a central part of the school's design and the idea behind this choise is that the venue will be able to generate differnt activities at different times of the day.  It is easy to imagine that the sporthall is buired becuse of the relation between the size of the program and the area of the bulding plot. Instead, I have chosen not to lower the sporthall in order to use the full capacity of the premesis in the new preschool.  To me, a sporthall can be so much more than just a place to carry out physical exercises in a group. It could, for example, serve as a common gathering place for students and teachers, a resting place, study area, an aula, library, cinema lounge or a place for school closures and other social events.  The sporthall is generally a rather unused area in relation to its size. The venue occupies a lot of space and is expensive to build and maintain. So why not do something nice of it?  Therefore, I think the sporthall should be open to the local community to create a broader filed of use inthe new residental area in Solvalla.  In the central ground floor, the sporthall, together with the dining room, changing room and kitchen will be a public space ehere you have acess to all the public facilities during rental. When the school is open during daytime, only students and teachers will have access to the respective premises.  My vision has been to create a school with a central midpoint that can serve as a link between student and teachers, as well as the community and a place where social meetings takes place.

Det här arbetet syftar till att få en djupare kunskap om hur elever som har gått i förberedande verksamhet har upplevt sin skolgång där och senare i reguljär klass. Den undersökningsmetod som användes var intervjuer. Eftersom eleverna talar ett annat modersmål än svenska, ansåg vi att vi kunde få fylligare och mer detaljerade svar på våra frågeställningar genom intervjuer i jämförelse med att använda enkät. Pedagogerna som vi intervjuade arbetar i den förberedande verksamheten och i reguljära skolor.Viktiga slutsatser vi kunde dra av undersökningen var att eleverna visste att det var för att lära sig svenska språket som de gick i den förberedande verksamheten. Elevernas upplevelser av den förberedande verksamheten var väldigt positiva men de ansåg att de fick ökade kunskaper i reguljär klass, jämfört med förberedande verksamheten. De upplevde också en ökad kamratkrets och social gemenskap i den reguljära klassen. Av pedagogerna framkom vikten av att elever och föräldrar skolas in i svensk skolkultur. Undersökningen visade vidare att specialpedagogisk resurs saknades i förberedande verksamhet.

No description available.

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor serpå skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är enkvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hurföräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryckför. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapandeverksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? Deteoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande,lek, fantasi och kreativitet. I arbetet belyses även tidigare forskning om föräldrar i ettförskolesammanhang och skapandets och föräldrars roll i förskolans historia. Resultatetsom har framkommit är att föräldrar kan se på skapande verksamhet på flera sätt, menatt de främst ser den som ett uttryck för och användande av fantasi och kreativitet. Dedefinierar skapande verksamhet som bland annat olika metoder, som lek (men ocksåinte), som en möjlighet till utveckling på olika plan och som ett komplement tillhemmet.

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling. I planeringen ges den enskilde i största möjliga uträckning möjlighet till inflytande och medbestämmande över de insatser som ska ges precis som 5 och 6 §§ Lagen (19993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade föreskriver. Med tanke på deltagarna varierande behov av insatser så räcker det inte alltid med befintlig personals goda insatser. Daglig verksamhet i vårt land idag har inte den personal som behövs för att ge ett gott stöd, en god service och omvårdnad så som lagen föreskriver. För att uppnå detta skulle varje person med grav utvecklingsstörning behöva en ur personalen som såg till att personen fick sina behov tillgodosedda (en på en) vilket säkert är en ekonomisk omöjlighet i dagens Sverige. / Individual development of the mentally disabled - A study on the employees work at the Daily Activity centers.