Brottslighet bland ungdomar är ett ökande problem i dagens samhälle. Landets fritidsgårdar är en betydelsefull plats att vara på för många utav Sveriges utsatta ungdomar. Detta medför en utmaning för personalen inom verksamheten, som i sitt arbete antas kunna hantera den problematik som kan uppstå i och med detta. Syftet med denna studie är att skapa insikt och förståelse i det brottsförebyggande arbetet på fritidsgården och vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i detta arbete. En kvalitativ studie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken fritidsledare. Resultatet har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin vilken har hjälpt till att identifiera faktorer inom verksamheten vilka påverkar det brottsförebyggande arbetet. Resultatet visar att det jag valt att benämna som mjuka ramar: relationer, stabilitet och aktiviteter verkar som möjligheter och de yttre ramarna: lagstiftning, öppettider och lokalbrist verkar som hinder. Slutsatsen är att brottsförebyggande insatser inom fritidsgårdens verksamhet är högst aktuellt och kännedom av hinder och möjligheter inom detta arbete kan skapa förbättrade och hållbara insatser. Insatser från olika aktörer ur samhället, är nödvändigt för att arbetet skall kunna effektiviseras, då de flesta hinder som identifieras ligger utanför verksamhetens egna område

Inledning: De flesta poliserna inom polisens brottsförebyggande/ingripande verksamhet (BF/IGV) är män, och kvinnor väljer i högre utsträckning än män att avsluta sin tjänst inom BF/IGV. Orsakerna till detta är okända och kommer att studeras i denna uppsats. Syfte: Studiens syfte är att studera varför kvinnor väljer att lämna BF/IGV.   Problemformuleringar: • Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV? • Vilken betydelse har den manskodade verksamheten för att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV?   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har avslutat sin tjänst inom BF/IGV.   Teori: Uppsatsen utgår från glastaksteorin, som berör orsaker till att kvinnor begränsas karriärmässigt genom osynliga hinder och strukturer.     Resultat och analys: De huvudsakliga orsakerna till att studiens deltagare avslutat sina tjänster inom BF/IGV beror på deras upplevelser av utebliven kompetensutveckling, uteblivna karriärmöjligheter, hur gravida hanteras samt synen på kvinnor inom Polismyndigheten. Inom BF/IGV råder villkor och strukturer som begränsat deltagarna, vilket kan kopplas till den manskodade verksamheten och beskrivas utifrån glastaksteorin samt begreppet klibbiga golv.   Diskussion: Studiens resultat och analys diskuteras utifrån tidigare forskning om ojämlika arbetsvillkor, könsstereotyper/normer, effekter av manskodad verksamhet samt begreppsbildningar som glastak, glashiss och klibbiga golv.   Slutsats: Poliserna i studien har slutat i yttre tjänst på grund av att de upplevt att de varken har givits utrymme eller fått möjlighet att ta utrymme i den manskodade verksamheten inom BF/IGV.

Video games have been proven by research to be of high interest among children as well as witnessed by the author of this study during preschool visits. It thus begs the question how much understanding and engagement that preschool teachers in turn have regarding the video game culture that children partake in. The preschool curriculum states that teachers must ensure that the children’s education is shaped in correspondence to their interests. This study sought to see whether children’s video game culture could be applied for this, by hearing what kinds of notions that a small selection of teachers had regarding said culture. From a discourse perspective, various assertions regarding the culture were stated. Dominant amongst the interviewed teachers were how video games are deemed inappropriate through the encouragement of violent acts, language, and extensive gameplay. Games deemed appropriate orientated in the school’s core curriculum and acquisition of knowledge therein. The study revealed that some teachers deemed certain games and game aspects differently from their peers, and ideas were presented on how certain games, previously deemed inappropriate, could be used in educational situations. It is therefore recommended that more research needs to be conducted regarding said ideas, with a broader selection of respondents in general.

Entrepreneurship and the Swedish start-up community have been on an upswing in recent years. There are more incubators and accelerators for growing businesses than ever before. With a growing start-up community there is usually risk capital and finance solutions behind these companies. The climate for risk capital and other financial solutions for ventures to fund their businesses is heavily skewed towards male entrepreneurs, i.e., companies founded by men tend to receive the lion share of the capital invested, which leaves women-led ventures underinvested. The experiences female entrepreneurs have in acquiring financial capital and the effects these encounters have on their entrepreneurial endeavours is something this study aims to investigate. Studies have been made on investor behaviour towards female entrepreneurs. These studies argue that the behaviours from investors are different in nature depending on the gender of the entrepreneur, and that this can be a possible explanation for why the risk capital allocation is skewed. In order to research this in further detail, a qualitative research study was developed where Swedish female entrepreneurs were interviewed. The entrepreneurs in the study were asked to explain in a general way their experiences dealing with investors, if they have ever experienced discriminatory behaviour from investors, and if this had any effects on their entrepreneurial ambitions. The majority of entrepreneurs in the study had not succumbed to discriminatory behaviour from investors. There was, however, a perception that female investors understood the entrepreneurs' businesses in a more prominent way than male investors. The entrepreneurs that had experienced discrimination during the investor meetings all consequently made sure to be accompanied by male partners in a chaperon manner, in order to validate their presence in the investor meeting room.

Title: “We are a team, we do this together” Subtitle: A qualitative study of how professionals experience the work in a addiction unit withinthe social services. The author: Sofia Kapple and My Holm. The purpose of our study is to investigate how at different levels in a social administration inthe field of addiction in Sweden experience the cooperation between and within the variousprofessions. We will also examine how the professionals are affected by the structure of thebusiness. The study was conducted with a qualitative approach consisting of five semistructured interviews with different professions in the business. The collected data has beenanalyzed with the help of a content analysis and based on the theoretical perspectives power,capacity of action and motivation it has generated in two main themes 1) Consensus within thebusiness is important and 2) The structure within the business is important. The results of thestudy showed that the collaboration worked well and that the professionals worked as a team tocreate and maintain a well-functioning business. It emerged that the municipality's smallergeographical size had a strengthening effect on cooperation and their capacity for action, ascloseness created opportunities for shared knowledge between colleagues. The structure of thebusiness had been reorganized, which directly affected the business, the reorganizationcontributed to new compositions of units and professional roles. The results showed that therewere both internal and external factors that affected the professionals. The internal factors werecooperation, communication and motivation and the external ones were leadership andstructure. The conclusion is that these factors are of crucial importance for how the respondentsexperience their capacity for action and cooperation. Keywords: Business, structure, capacity for action, communication and collaboration / Titel: ”Vi är ett lag, vi gör det här tillsammans” Undertitel: En kvalitativ studie om hur professionella upplever arbetet i en missbruksenhet inom socialtjänsten. Författare: Sofia Kapple och My Holm. Syftet med vår studie är att undersöka hur man på olika nivåer i en socialförvaltning inom området missbruk i Sverige upplever samarbetet mellan och inom de olika professionerna. Vi kommer även undersöka hur de yrkesverksamma påverkas av verksamhetens struktur. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats bestående av fem stycken semistrukturerade intervjuer med olika professioner i en verksamhet. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys och utifrån de teoretiska perspektiven makt, handlingsutrymme och motivation har det genererat i två stycken huvudteman 1) Samsyn inom verksamheten är betydelsefull och 2) Strukturen inom verksamheten är viktig. Studiens resultat visade att samarbetet fungerade bra och att de yrkesverksamma arbetade som ett team för att skapa och bibehålla en välfungerande verksamhet. Det framkom att kommunens mindre geografiska storlek hade en stärkande effekt på samarbetet och handlingsutrymmet då närheten skapade möjligheter till delad kunskap mellan kollegorna. Strukturen för verksamheten hade omorganiserats vilket direkt påverkat verksamheten och omorganiseringen bidrog till nya samansättningar av enheter och yrkesroller. Resultatet visade att det fanns såväl inre som yttre faktorer som påverkade de yrkesverksamma. De inre faktorerna var samarbete, kommunikation och motivation och de yttre var ledarskap och struktur. Slutsatsen är att dessa faktorer har en avgörande betydelse för hur respondenterna upplever sitt handlingsutrymme och samarbete. Nyckelord: Verksamhet, struktur, handlingsutrymme, kommunikation samt samarbete.

Denna studie unders.kte fritidsledares upplevelser och erfarenheter av .ldersblandad och .ldersindelade fritidsaktiviteter p. fritidsg.rden samt om de upplevde n.gon skillnad mellan grupper av deltagare med lika eller blandad .lder och deltagarnas sociala utveckling. .tta fritidsledare intervjuades i studien. Analysmetoden f.r denna studie var induktiv tematisk analys. Dataanalysen resulterade i fyra teman: fritidsledarrollen och syns.tt p. .ldrar, samma eller olika - kategorisering, gruppen - anv.ndning och gruppmedlemmarna - j.mf.relse). Resultatet visade ingen upplevd skillnad n.r det g.ller utveckling av social identitet hos deltagarna kopplat till bes.kande i de .ldersblandade- och .ldersindelade aktiviteterna. I st.llet beskrevs f.r samtliga aktiviteter en identitetsutveckling som g.r i linje med social identitetsteori.

Datum: 2023-06-07   Nivå: Kandidatexamen    Institution: Mälardalens Universitet   Författare: Adam Tollehed Biller, Benjamin Kovacevic   Titel: Användandet av lärandemodeller i en offentlig kontext   Handledare: Peter Selegård   Nyckelord: lärande, reflektion, offentlig verksamhet, reflektion/lärandemodeller   Forskningsfrågor:FF1: Hur använder olika avdelningar inom olika kommuner sig av lärandemodeller för att lära sig utav sina innovationsprocesser? FF2: Vilka skillnader finns det på användandet på lärandemodeller mellan olika kommuners avdelningar?   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur avdelningar i kommuner reflekterar och lär sig från sina innovationsprocesser, hur de använder reflektions- och lärandemodeller samt vilka skillnader som finns på avdelningar inom olika kommuner.   Metod: Detta arbete är en flerfallstudie där en kvalitativ forskningsstrategi har använts och där den vetenskapliga ansatsen är induktiv. En flerfallstudie fokuserar på två eller flera fall i detalj. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer enskilt med varje respondent. En skriftlig intervju gjordes också för att utrymmet inte fanns till att göra den på något annat sätt.    Slutsats: Resultatet påvisa att Kommun 1 är längre fram i processen gällande lärandemodeller och har en process för att reflektera och lära sig efter ett projekt är slutfört. Samtidigt så är Kommun 2 längre bak i utvecklingen gällnade lärandemodeller och fokuserar enbart på att sprida kunskap mellan avdelningar inom deras kommun och inte till att reflektera efter att ett projekt är slutfört. / Date: 2023-06-07   Level: bachelor’s degree   Institution: Mälardalen University   Author: Adam Tollehed Biller, Benjamin Kovacevic   Title: The use of learning models in a public context   Tutor: Peter Selegård   Keywords: Reflection, Learning, Municipalities, Reflection/Learning Models   Research questions: RQ1: How do different departments within different municipalities use learning models to learn from their innovation processes?    RQ2: What differences are there in the use of learning models between different municipal departments?    Purpose: The purpose of this study is to investigate how departments in municipalities reflect and learn from their innovation processes, how they use reflection and learning models, and what differences exist in departments within different municipalities.   Method: This work is a multiple case study where a qualitative research strategy has been used and where the scientific approach is inductive. A multiple case study focuses on two or more cases in detail. For data collection, semi-structured interviews were used individually with each respondent. A written interview was also done because there was no space to do it in any other way.   Conclusion: The results demonstrate that Municipality 1 is further along in the process regarding learning models and has a process for reflecting and learning after a project is completed. At the same time, Municipality 2 is further behind in the development of learning models and focuses solely on spreading knowledge between departments within their municipality and not on reflecting after a project is completed.

År 1993 startade en verksamhet på Lärarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs från en fast plats där de studerande fick möjlighet att omsätta sina förvärvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde människor av alla slag få ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att få oberoende och kostnadsfri vägledning samt information om utbildningar och yrken. Sju år senare i september år 2000 lämnade jouren av olika omständigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum där den tidigare bland allmänheten, så populära verksamheten började tappa sin form genom att det var två olika organisationer med olika mål som möttes.När vi påbörjade vår utbildning hängde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte längre hade någon fast lokal utan istället var utspridd på olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svårt att förstå vad som egentligen var syftet med verksamheten och vår tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick. Vi bestämde oss också för att undersöka vilka attityder som fanns hos de studenter som varit en del av Syo-jouren i sin pågående utbildning till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola. (2002-2005)Metoden för detta blev en kvalitativ undersökning där vi utöver intervjuer med ovanstående studenter även intervjuade personer ur utbildningsledningen, styrelseordföranden i Syo-jouren samt även den person som startade Syo-jouren. Vi studerade jourens verksamhet ur bland annat ett organisatoriskt perspektiv för att få en uppfattning om hur en organisation kan bedrivas. Eftersom vi var väl medvetna om att de problem vi upplevt i verksamheten kan ha olika ytterligare förklaringar valde vi också att studera förändringar, motivation samt ledarskap.Bland de studerande var attityderna om Syo-jouren blandade, de uppskattade möjligheten att få praktisk erfarenhet men kvaliten på praktikplatserna varierade kraftigt och en stor del menade att Syo-jouren i dess nuvarande form borde avvecklas.

Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar.

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om de motiv som förskollärare har för den pedagogiska verksamheten i utomhusmiljön och hur utemiljön används i förskolan. Forskning visar på att motiven för förskollärarna att vara utomhus med barnen på förskolan innefattar en mindre arbetsinsats av planerade aktiviteter än den pedagogiska verksamheten som finns i miljön inomhus. Forskningsresultaten anger emellertid det motsatta, att barn behöver engagerade förskollärare som är med i barns upplevelser och utforskande i utomhusmiljön. Studien är gjord på fyra kommunala förskolor i Norrland och den metod som har används i uppsatsen har varit intervjuer med fem förskollärare. Två av förskolorna är placerade på landsbygden och två av förskolorna är placerade i tätorten. Studiens resultat visar på att det finns motiv hos förskollärarna i den pedagogiska verksamheten som både är planerad och oplanerad där förskollärarna intar en medforskande och undersökande roll tillsammans med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>