Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

No description available.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

Denna undersökning är en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anställdes förutsättningar och inställning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet. Tidigare forskning inom området har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och därför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats där arbetstagaren står i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanställda inom två av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkätundersökning. Dessa två förvaltningar är Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen. I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frågeställningen i uppsatsen. Teorin utgör även grunden för utformningen av enkätfrågorna. Den teoretiska referensramen fokuserar på inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance. Det finns ett flertal faktorer som påverkar den interna rörligheten, dock påverkar den anställdes situation i vilken utsträckning faktorerna påverkar arbetstagarens inställning samt förutsättningar till den interna rörligheten. Vi har dock sett att lön, status och utvecklande arbetsuppgifter påverkar oavsett om arbetstagaren är nöjd eller missnöjd med sin nuvarande arbetssituation.

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken. Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet. Fler motiv var att öka samarbetet mellan produktion och utveckling, korta ledtiden och få bättre kontroll över tillverkningen. Slutligen fann vi ett nytt motiv vilket var att kunna hävda att produkten helt är tillverkad i Sverige.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2010.

Denna C-uppsats är en intervjustudie med fackligt förtroendevalda, fem från IF-metall och sex från Unionen. Syftet med studien är att lyfta de förtroendevaldas röster kring vad de anser vara samtidens utmaningar för fackliga organisationer.Vid analys av intervjuerna framkom tre övergripande teman: 1. Utmaningar som följer av att multinationella koncerner bedriver verksamhet i olika länder och på stora avstånd. 2. Svårigheter att engagera medarbetarna. 3. Den flexibla arbetsmarknadens effekter på fackligt engagemang och facklig styrka. Studien visar exempel på att korttidsanställningar och individualisering minskar incitament att engagera sig fackligt. Resultatet visar även hur organisationsförändringar motverkar uppbyggnad av de nätverk som är viktiga för insyn i koncerner och facklig styrka. En annan konsekvens av att företag blir multinationella är de långa avstånd och många nivåer som uppstår mellan anställda och beslutsfattare. För att de förtroendevaldas röster ska klara av att färdas mellan de olika nivåerna och slutligen landa hos beslutsfattaren behöver budskapen paketeras på ett hållbart sätt. Uppsatsen landar i en diskussion kring de tre utmaningarna. Frågeställningen blir då: Hur man gör sin röst hörd i den multinationella organisationen, hur människor motiveras till att engagera sig fackligt och hur man skapar hållbara fackliga nätverk över nationsgränserna. Dessa frågor är relevanta att att reflektera kring om man vill bemöta de utmaningar som de förtroendevalda ger uttryck för.

Studiens syfte är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen i förskolan. Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har utförts. Tidigare forskning visar att pedagogers erfarenheter, kompetenser, inställningar och kunskaper kan påverka användandet av digitala verktyg tillsammans med barnen. Resultatet i studien synliggör att pedagoger uppfattar användningen av de digitala verktygen tillsammans med barnen som positiv och att de ser flera fördelar med dessa. Pedagogerna uppfattar dock inte användandet av de digitala verktygen problemfritt då det framkommer faktorer vilka påverkar deras användande tillsammans med barnen. Det visar sig att ett medvetet syfte och att inte göra skillnad på de digitala verktygen från den traditionella verksamheten är två centrala påverkande faktorer. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>