Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag. Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner. Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte. Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer. De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

Denna fallstudie har gjorts av Lucas Bergqvist och David Roos inom ramen för magisterprogrammet Ledarskap -  Organisatoriskt, Kreativt och Entreprenöriellt på Linnéuniversitetet i Kalmar. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur en ideell organisation kan balansera sin bärande idé med den professionalism och de strukturer som ofta infinner sig i affärsmässiga organisationer samt identifiera vilka möjligheter och begränsningar detta har för ledarskapet inom organisationen.   Det empiriska underlaget som har möjliggjort studien har inhämtats genom sju semistrukturerade intervjuer enligt kvalitativ forskningsmetod. Respondenterna representerar stiftelsen Human Bridge och deras dotterorganisation, den ideella föreningen Lindra. Samtliga respondenter har någon form av ledarroll i sitt arbete.   Human Bridge är en biståndsorganisation som fokuserar på sjukvårdsmaterial medan Lindra bedriver second hand-verksamhet i ett antal butiker för att finansiera Human Bridge biståndsarbete. Human Bridge verksamhet ses ofta bara som en kostnad, vilket respondenterna ibland anser vara ett problem då de samtidigt vill uppfattas som en effektiv och professionell organisation.   Då Human Bridges och Lindras verksamhet i hög utsträckning innehåller ideellt arbete så undersöker vi hur ledarna inom de båda organisationerna hanterar sitt ledarskap i det spänningsfält som råder mellan att leda en organisation som vilar på en bärande idé men samtidigt vill drivas och betraktas som professionell. De ideella insatser som bidrar till båda organisationerna kommer ofta med vissa förbehåll och krav från de ideellt arbetande, detta är enligt respondenterna ibland fullt berättigat. Studien visar att det dock finns utrymme för förbättringar och förändringar i sättet de arbetar på och hur de bedriver sitt ledarskap. I våra slutsatser presenterar vi de möjligheter och begränsningar som vi har identifierat och som Human Bridge och Lindra bör fortsätta med, alternativt förbättra eller förändra, för att kunna vara en organisation vars verksamhet bygger på en bärande idé men ändå betraktas som professionell.   De möjligheter och begräsningar som efter empirisk insamling och analys har identifierats är följande; Utveckla det transformativa ledarskapet för att tydligare koppla betydelsen av det ideella engagemanget till den bärande idén. Försök mäta biståndet, om än i relativa mått för att kunna följa dess utveckling och legitimera verksamheten. Kommunicera tydligare hur Human Bridge och Lindra ämnar använda sig av praktikanter och lönebidragsanställda. Minska beroendet av ideell arbetskraft inom Lindra. Använda smart makt vid beslutsfattande och kommunikation då denna kan situationsanpassas för att  vara förenlig med både bärande idé och professionalism.

Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse och kunskap kring vad som influerar barn att uttrycka sig i ateljémiljön. Vi vill undersöka om det finns några specifika faktorer som kan vara avgörande för barns uttryck. Vi vill få en förståelse för på vilket sätt pedagoger, miljö, material och barngruppen har betydelse för barns uttryck. Våra frågeställningar blir därför; Vad influerar barn att uttrycka sig i ateljén? Vilka faktorer kan vara avgörande för barns uttryck i ateljén?   Det här är en kvalitativ undersökning. Den utgår från en socialkonstruktionistisk ansats där metoden är att samla in data genom observationer och se vad som händer. Vi tolkar och granskar kritiskt vårt datamaterial för att få en djup förståelse för vad som är avgörande och har betydelse för barns uttryck. Undersökningens resultat, som vi kopplade till teorierna Symbolisk interaktionism och Socialkonstruktionismen, påvisade att interaktionen med pedagogen, interaktionen med miljön och interaktionen mellan barnen har betydelse för barns uttryck. Det påverkar barnen att uttrycka sig i den pedagogiska miljön som vi kallar ateljé.

Det kan vara svårt att leva upp till samhällets alla krav och förväntningar, speciellt om du lever i någon form av utsatthet. Därför ser vi vikten av att studera arbetet som görs för människor som kan vara i behov av hjälp och stöttning, för att få dessa att känna en större tillhörighet i samhället. Syftet med den här studien är därför att synliggöra personalens arbete och insats på en verksamhet för människor som på olika sätt lever i utsatthet. För att kunna utföra en bra studie finner vi det av vikt att interagera med människor som besitter kunskap inom ämnet utsatthet på en hjälpande verksamhet. Vi har därför valt att använda oss utav den etnografiska metoden som ger oss en närhet till de människor vi önskar studera. Vi vill genom intervjuer och observation ta del av hur personalen arbetar för människor i utsatthet, samt hur deras arbete tas emot av dessa. Behjälpliga begrepp och teorier för studien har bland annat varit stigma, ansiktet samt främre- och bakre regionen. Resultatet visar på att ett respektfullt och förtroendeingivande bemötande är av stor vikt för att kunna nå en människa i utsatthet, vilket görs genom att fokusera på människan bortom dennes problematik.

Polisen är en central samhällsfunktion, och för att erhålla ett fungerande och tryggt samhällekrävs medborgarnas förtroende. Polisens tillförlitlighet måste därför ständigt upprätthållas ochskyddas. Polisens kännetecken återfinns bland annat på polisens uniformer, utrustning samtutryckningsfordon. Syftet med kännetecknen är att stärka trovärdigheten i mötet med medborgaresamt bidra till känslan av samhörighet inom polismyndigheten. Det ska vara lätt attkänna igen polisen oavsett plats, och det ska aldrig råda någon tvekan om att polisen verkligenär polisen. Trots detta finns det inget generellt skydd för polisens kännetecken.I lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar finns skydd föranvändning av polisvapnet, som är en del av polisens logotyp och kännetecken, i näringsverksamhet.Något förbud mot att använda polisens kännetecken för privat bruk existerar inte, omanvändandet inte faller under bestämmelsen i 17 kap. 15 § BrB om föregivande av allmänställning. Det har i rättspraxis inte ansetts vara föregivande av allmän ställning att på väg elleri terräng framföra ett fordon som är försedd med polisens kännetecken. Det är även tillåtet attför vem som helst förse fordon med sådana kännetecken. Polisens uniformspersedlar och annanutrustning finns att köpa på den öppna marknaden, trots att polisens föreskrifter om uniformeroch utrustning fastställer att Polismyndigheten äger all uniformspersedel med tillbehöroch utdelar detta endast som lån. Det föreligger emellertid inget förbud för andra än Polismyndighetenatt äga sådan utrustning.Det finns ingen reglering vad gäller användningen av polisens kännetecken i konstnärlig verksamhet.Inte heller finns det någon reglering för de företag som tillhandahåller polisfordonoch annan polisiär rekvisita.Att vem som helst kan köpa och äga uniformer och fordon försedda med polisens kännetecken,och använda helt fritt i konstnärlig verksamhet, kan leda till stora skador i relationen mellanmedborgare och polisen. Trots att det finns de som endast har ett genuint intresse för polisiäraobjekt måste hänsyn tas till vilka oönskade konsekvenser som kan uppkomma om sådanaobjekt hamnar i fel händer.

No description available.

Denna studie undersöker identitetskonstruktionen gällande den arbetande föräldern inom kommunal verksamhet. Studien syftar till att diskursivt belysa identitetskonstruktionen med en teoretisk utgångspunkt inom kritisk diskursanalys (CDA) enligt Fairclough. Den metodologiska utgångspunkten är Faircloughs tredimensionella modell där de tre dimensionerna är bestående av text, diskursiv praktik och social praktik. Dessa tre är enskilt sammankopplade till tre frågeställningar underliggande det övergripande syftet. Det empiriska materialet är bestående av tio semistrukturerade intervjuer av kommunalarbetande föräldrar inom barn och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna kommun samt tre av Eskilstuna kommuns policydokument. Studiens resultat synliggör hur den diskursiva praktiken berörande den kommunalarbetande förälderns identitetskonstruktion är bestående av den kommunala medarbetarskapsdiskursen samt föräldraskapsdiskursens samverkan. Dessa inkluderar tillskrivna normativa förväntningar samt ett individuellt ansvar som produceras av individen själv, individens familj samt institutionen bestående av den kommunala verksamheten. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet placeras även till en kontext kännetecknat av det senmoderna samhället där det egna ansvaret samt reflexivitet i form av anpassning betonas. Den arbetande förälderns identitet inom kommunal verksamhet är i ständig förändring och sker i allt snabbare takt där den arbetande föräldern själv är ansvarig för att eftersträva de rådande normativa förväntningarna.

Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3. Vilka svårigheter upplever personalen isituationer när brukaren är utagerande?Uppsatsens empiri består av sju halvstrukturerde intervjuer med omsorgspersonal från femolika LSS verksamheter där det vistas ungdomar med ett utagerande beteende. Resultatet visaratt det finns vissa likheter i personalens bemötande mot brukarna. Genomgående är detförebyggande arbetet viktigt. Det handlar om att läsa av brukarna och anpassa kraven efterdagsform. Verksamheterna formar sig efter brukarnas behov. När ett utagerande beteende ändåuppstår finns likheter i bemötandet. Många respondenter uppger att de backar undan frånbrukaren. Andra menar att de ber brukaren sätta sig ner, eller byter personal. Även om detfinns generella drag i personalens bemötande skiljer det sig ändå mellan olika brukare utifrånderas individuella behov. Personalen är flexibel och bemöter varje brukare individuellt. Isällsynta fall behöver personalen hålla fast eller brotta ner brukaren för att inte själva bliskadade.Materialet analyseras med hjälp av rollteori och coercion theory. Studiens slutsatser är attdet är ett komplext arbete personalen gör. Hela tiden krävs att personalen ligger ett steg förebrukaren för att kunna avvärja ett utbrott. De som arbetar med brukarna behöver både ha brautbildning och ha rätt personlighet. Stämningen i arbetsgruppen måste vara öppen fördiskussion och fri från prestige.

Studien undersöker de förutsättningar som hälsoinspiratörerna inom Region Kalmar län har.

The aim of this thesis is to investigate how the conditions for the Swedish community school of art is affected by how it is organized and by political discussions and decisions on a national as well as on a local level. Additionally, how this affects children’s accessibility to the school. A qualitative content analysis of political documents was implemented through a mixture of Dorte Skot-Hansen’s model and Per Mangset’s definitions of cultural political rationalities, with the aim to both distinguish different rationalities used for giving the community school of art legitimacy, as well as discern possible tensions between economical, administrative and creative cultural political rationalities. The results show that there are various opinions about whether or not there should be a national strategy for support of the community school of art. Furthermore, that municipals have differences and similarities between their community schools of art. In conclusion, these different opinions and local variations in conditions affect the school’s accessibility to children.