No description available.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

The aim of this thesis is to investigate the role of class visits to public- or school-libraries during school hours, regarding students of ages 7- 10. The research is founded on a case study on Burträsk library, and uses qualitative interviews with librarians and teachers at the nearby elementary school, and non-intrusive observations of class visits. The research questions were: - What is the function of the school's class visits to the library, for the students' reading and desire to read? - What thoughts and attitudes do the teachers and librarians who work with class visits have, about reading-promoting activities and children's reading? - How do these thoughts and attitudes express themselves, in the work with class visits? The study finds that the teachers and librarians who are part of the study have a pragmatic approach to children's reading, which places more emphasis on the children’s joy to read, than that they read a particular type of literature. The teachers 'work creates a joyful view of reading in most children who participate in class visits, and class visits seem to be of great importance for the children' s desire to read.

This study examines how the local rescue services relate to the brand of the rescue service and the concept of brand management. To understand the attitudes against the brand and brand management, empirical data, theoretical modelling of brand and current laws have been discussed together in a try to get an overview how the rescue services practically works with the brand. The study results are based on a questionnaire survey and qualitative semi-structured interviews. The survey was sent to employees working with the communication of the rescue service. The interviews were held with two employees working with the communication of the rescue service and two fire chiefs. The investigation has focused on the external communication and does not including the communication within the rescue service. The study make an attemption to answer the following questions: How do the rescue services relate to the brand? Which are the main reasons to work with brand management in the rescue service? How do the rescue services practically work with brand management? The theoretical framework is based on Melin’s model of the brand in public organizations. (Melin,1999) The study shows there is a general lack of strategic communication and strategic brand management in the Swedish local rescue services. Lack of competition and an already well-known brand are two possible explanations. There is a need of more research about the brand of the rescue service and how the brand affect the citizens. More knowledge about the brand will help the rescue services to define proper aims with the brand management. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett välfungerande arbetsteam utifrån ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgränsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till två tillagningskök som genomgått en omorganisering. Vi har genomfört åtta intervjuer med två arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har då använt oss av en kvalitativ metod och utgått från en hermeneutisk ansats. Vi har utgått från fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori. Studien visade att en av de viktigaste faktorerna är både formell och informell kommunikation då de handlar om spontan och öppen kommunikation. En annan viktig faktor är gemenskap och samarbete då det främst handlar om att aktivt anpassa och utforma metoder för att skapa en ”lag anda” både på men även utanför arbetsplasten. Studien visade även att socialt stöd är en viktig del för att ett team skall känna sig betydelsefullt och uppskattat och därigenom kunna ta initiativ och vara delaktiga på arbetsplasten. Vi kom fram till att skapandet av arbetsteam inte enbart är en arbetsform utan en tidskrävande process som handlar om att ta reda på medlemmarnas tankar och åsikter för att därigenom gemensamt skapa ett team som är anpassat för just ett specifikt team. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

The aim of this study is to examine present forms of interaction between Child Welfare Clinics (Barnavårdscentraler, BVC), and libraries. The study departs from the user’s perspective, i.e. how the parents evaluate the information they are given about the library and its resources to provide information they want in their present and new situation. In two local communities the survey looks into how parents of babies are informed about the library in meetings arranged as part of the information and support program provided by BVC. Methods used in the survey are interviews with librarians participating in information activities, and focus-group interviews with parents participating in BVC-groups meetings. The findings are related to other user studies connected to the ELlS-theory (Everyday Life Information Seeking). Results from the survey indicate that mothers do appreciate the information activities, and that the form of information group meetings often works well, in that more informed and regular library users give hints and advice to those not normally using the library. If information about the library and its information capability could be provided earlier during the pregnancy many mothers-in-waiting would use it to find information on the entirely new situation in life they find themselves in. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to examine the activity at the library and preschool at Kristineberg (a part of the town of Borås) and its underlying approach. How do the activities agree with the ideological attitudes of the 1970s? To answer these questions I have carried out a case study based on qualitative interviews. The theoretical background includes ideas of the library, the community center and the cultural activity at the library. From this a theoretical synthesis containing two anti-poles is made using Skot-Hansen’s presentation of attitudes to culture: The humanistic and the sociological attitude. The empirical material has been structured by means of a content analysis, using keywords and arguments associated with each side of the theoretical synthesis. My conclusion is that the activities at the library and the preschool of Kristineberg show a great similarity with the sociological attitude of the 1970s. In discussions about the branch library, the preschool and the community center you can find ideas about creating a meeting place in the local area with the function of integrating people and stimulating their creativity. This is found in the attitude of the informants as well as in the activity at Kristineberg. In spite of this there are also humanistic elements but only to some extent.

The main purpose of this Master’s thesis is to explore university librarians’ thoughts about the future. The analytical focus is thus on the librarians’ representations of the future. The theoretical framework used is narrative theory with a social constructionist viewpoint. Narrative theory is based on the premise that storytelling is an important part in the social and cultural context in which people are. By studying narratives one can get a glimpse of how people perceive their world, how they create meaning. A basic assumption of the thesis is that by studying the linguistic expressions used to create future the underlying ideas come forward. In order to realize the purpose of the thesis interviews were conducted with three university librarians who work as subject librarians. The interview material was analyzed both as a whole based on its content and on the basis of its linguistic form. The major finding is that the most frequent perception of time is as linear and variable, a view which is linked to the idea of progress. It seems important to be in favour of development to appear credible in relation to colleagues, partners and others within and outside the university. When librarians depict competing professional groups, for example lecturers, as they do not comply with these changes, it can be seen as a strategy to improve the status of their own profession.

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts. Vi har valt att gruppera dessaunder rubriker för att sammanfatta mönster vi har sett underobservationerna. Vi har bland annat belyst perspektiv somkommunikation, koncentration, tidigare erfarenheter, självförtroendesamspel och samarbete. I resultatet framkom att barns socialautveckling är beroende av samspel med andra.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod. Intervjuerna har genomförts bland deltagare på en daglig verksamhet belägen i en mindre ort i Västra Götaland. I studien har jag använt mig utav tre teoretiska utgångspunkter, Antonovskys teori om känsla av sammanhang, teorier om empowerment, samt Goffmans teori om stigmatisering Resultatet visar att individerna känner känsla av sammanhang, främst genom komponenterna begriplighet och hanterbarhet och att komponenten meningsfullhet upplevs som svagare. Det framkommer också att individerna upplever relativt lite egenmakt och empowerment relaterat till den dagliga verksamheten. Gällande stigmatisering, upplever de flesta individerna viss stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. Den upplevda stigmatiseringen handlar bland annat om en känsla av skam att delta i daglig verksamhet, och att avvika från det normala när det gäller möjligheterna till ett vanligt arbete. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället