Om elever har möjlighet att välja skola genom en så kallad skolpeng, så borde konkurrensen öka. Fler elever som väljer friskolor borde ge sänkta kostnader och bättre resultat. Dåliga skolor slås ut och bra skolor får stanna kvar. Så lyder den enkla grundteorin bakom det fria skolvalet. Men det finns fler variabler att ta hänsyn till. Det är inte så enkelt som det ser ut, i alla fall inte i Sverige. Uppsatsen tittar på tidigare studier och teorier när det gäller konkurrens på skolområdet. Diskussionen gäller inte bara kommunala skolor mot friskolor utan också vinstdrivande mot icke vinstdrivande skolor. När man diskuterar skolkostnader, så kommer man också nästan alltid in på frågan om kvalitet. När det gäller kvalitet som mäts i resultat, så är problemet att olika undersökningar ger olika svar. Det finns olika uppfattningar om hur fler friskoleelever påverkar kostnader för kommunala grundskolor. Jag har gjort en totalundersökning av alla Sveriges kommuner under tre år: 2005, 2009 och 2014. Min slutsats är att när man ökar andelen friskolelever, så får de kommunala grundskolorna i genomsnitt ökade kostnader för år 2005 och 2009. År 2014 tyder också på ökade kostnader, men friskolevariabeln är inte lika tydligt signifikant som de andra åren.

This study focused on researching the well-being of career guidance professionals within Stormalmö. It attempted to answer three questions in regard to well-being: “How does career guidance professionals in Stormalmö rate their workplace well-being in general?”, “Is there a difference in the well-being of career guidance professionals if they work in a for-profit, or non-profit school organization in Stormalmö” and “How much is the well-being of career guidance professionals effected by the leadership at their workplace in Stormalmö?”. To answer these questions a survey was conducted, in which background information collected, and worker well-being, as well as leadership quality was measured. The result showed that career guidance professionals rated their well-being to ~57,7 on a scale of 100. It also showed that there were little to no differences between the for-profit and non-profit organizations in terms of their workers well-being. Lastly the result showed that there were contradictory elements in how leadership effects overall worker well-being.

No description available.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation.

<p>Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM.</p><p>De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö.</p><p>Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.</p>

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

No description available.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning. Undersökningen visar att samtliga lärare inom både de kommunala och de fristående skolorna överlag är negativa till dagens konkurrenssituation, men trots detta finns det några faktorer som lyfts upp som positiva. Samtliga lärare var eniga om att konkurrensen påverkar dem i deras arbete. Några stora skillnader gällande åsikter mellan fristående och kommunal verksamhet har vi inte funnit.

Organisationer med ändamålet att tillfredställa andra behov än rent finansiella har ett problem i att välja en tillräckligt bred men samtidigt hanterbar uppsättning av mått för att styra verksamheten. Syftet med denna uppsats är att genom en litteratursökning presentera styrmedel och generella styrmodeller för icke-vinstdrivande organisationer. Dessa modeller använder vi därefter i en fallstudie för att slutligen utföra en rekommendation till vår fallorganisation Svensk Pingstmission – SPM. De modeller som litteratursökningen utmynnar i är Balanserat styrkort – BSC och instrumentbrädan – Dashboard. Då modellerna är utvecklade med ett amerikanskt perspektiv i fokus visar vi på några av de skillnader som finns mellan icke-vinstdrivande organisationer i USA och Sverige. Detta leder fram till en diskussion om vilka komplikationer som kan uppkomma när modellerna transfereras till icke-vinstdrivande organisationer som verkar i en svensk miljö. Vi har kommit fram till att Dashboard är den styrmodell som lämpar sig bäst för såväl svenska icke-vinstdrivande organisationer i allmänhet som för vår fallorganisation, SPM. Detta grundar vi bland annat på det faktum att modellen är ny och tidsenlig samt anpassningsbar för organisationers särdrag.

Samarbeten mellan näringsliv och mindre konventionella samarbetspartners såsom olika bistånds- och frivilligorganisationer blir allt vanligare. Uppsatsens syfte är därför att undersöka vilka drivkrafter som finns hos de olika parterna för att samarbeta och samtidigt ge en övergripande bild av fenomenet genom att inkludera olika typer av samarbeten. Uppsatsens icke-vinstdrivande aktör är Sida, en myndighet vars verksamhet delar många karaktärsdrag med NGOs. Sidas samarbete med tre olika företag studeras. Studien skedde genom insamling av sekundärdata och kvalititativa intervjuer och visar att företagens drivkrafter är delad monetär risk, möjlighet att tillämpa CSR, tillgång till tillväxtmarknader, expertis, affärsutveckling, legitimitet, olika nätverk, influera nya branschstandarder, undvika konfrontation och intern stolthet medan Sidas drivkrafter utgjordes av tillgång till företagens kärnkompetens, möjlighet att influera kommersiella aktörer, undvika konfrontation och långsiktighet. Att Sida är en politisk aktör var den huvudsakliga anledningen till att företagen ville arbeta med just dem. För att projektet ska nå framgång och långsiktigthet bör projektet knytas till företagens kärnverksamhet och parterna måste knytas samman i ett partnerskap.