Ideella organisationer har professionaliserats och kommersialiserat sin marknadskommunikation och blivit mer ¨varumärkes smarta¨ som ett resultat av den allt hotfullare miljön. Samtidigt som ideella organisationer kan använda mycket från kommersiella marknadsföringskoncept så finns det sektorspecifika skillnader som måste tas i beaktning då en allt för kommersiell associering kan motverka organisationernas ideella ändamål. Den bristande forskningen för varumärkes konceptet inom det ideella har motiverat undersökningens syfte genom att kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer förstå konstruktionen av ideella varumärken utifrån organisationernas kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar att organisationernas kommunikationsarbete utgörs av professionell personal som strategiskt anammar olika strategier för marknadsföring som återfinns inom kommersiella organisationer. Arbetet utgörs i varierande grad av exempelvis omvärldsbevakning, marknadsundersökningar, segmentering och identifiering av olika bidragsgivare. De använder sig av olika sätt för kommunikation och har även medvetna strategier för varje kommunikationskanal. Organisationerna kommunikativa insatser utgör en viktig del i konstruktionen av organisationens varumärke där de ¨griper tag¨ i olika möjligheter för att synas, visa vilka de är, vilka de inte är och vilka värderingar och ändamål de står för.  Organisationerna är medvetna om sina grundvärderingar och arbetar efter att skapa relevans för kärnvärderingar i en värld som ständigt förändras, där kärnvärderingar är styrande för beslutsfattning och vilka aktiviteter de väljer att delta i. Generellt var organisationerna mer bekväma med att prata i varumärkes termer än i marknadsföringstermer. Marknadsföring för ideella organisationer handlar om att med försiktighet tjäna och tillfredsställa mänskliga behov utan att förväxlas med vinstdrivande koncept och berika organisationens skäl till existens, vilket är att skapa ett bättre samhälle. För attraktion av nya bidragsgivare gäller det att försöka kommunicera med givare genom att ständigt visa på effekter och resultat och söka lämpliga samarbetspartners för att driva ändamålen från olika håll.

Bostadsrätter är en vanlig boendeform i Sverige, det finns många intressenter som har intresse för bostadsrättsföreningar och dess ekonomiska ställning. Bostadsrättsföreningar utgör en unik associationsform, en icke vinstdrivande organisation vars ändamål är att förvalta föreningens fastighet och främja medlemmarnas ekonomiska intresse.  Bostadsrättföreningar kan välja att upprätta sin redovisning efter antingen det förenklade regelbaserade K2 eller principbaserade K3. I Mars 2023 lade bokföringsnämnden fram en remiss om att utesluta K2 som regelverk för bostadsrättsföreningar. Detta väckte frågan hos oss om k-regelverkens lämplighet som redovisningsregelverk samt om lämpligheten skiljer sig mellan ett regel- och principbaserat regelverk för bostadsrättsföreningar.  Syftet med denna studie är att analysera redovisningregelverken K2 och K3 och dess lämplighet för bostadsrättsföreningar, som en icke vinstdrivande organisation. Vidare diskuteras det om det föreligger behov av ett eget regelverk anpassat för bostadsrättsföreningar. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av empiri. Sex respondenter med erfarenhet av revision och förvaltning har deltagit. Utifrån den insamlade empirin drar vi slutsatsen att K-regelverken inte är anpassade för bostadsrättsföreningars syfte och form och därmed brister i sin lämplighet som regelverk för associationsformen. Resultaten visar att K2 har praktiska fördelar som regelverk för bostadsrättsföreningar medan K3 har teoretiska fördelar. Vi ser att redovisningens ändamålsenlighet skulle kunna öka med ett mer anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar med en kombination av princip- och regel som utgångspunkt.

Syfte: Tidigare forskning tyder på att Balanced Scorecard handlar om att skapa balans mellan finansiella och icke-finansiella mål, medan andra menar att det handlar om balans mellan ägarnas och intressenternas mål. Vårt syfte med studien är därför att öka förståelsen för hur balans skapas mellan olika mål, med fokus på Balanced Scorecard i offentlig sektor. Metod: Denna kvalitativa studie bygger på en hermeneutisk och socialkonstruktivistisk ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning inom delämnet och empiri samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Genom en abduktiv ansats vägs teori och empiri mot varandra för att öka förståelsen. Analysen sorteras efter de teman som uppkommer i studien. Resultat & slutsats: Vår studie tyder på att det inte finns någon konflikt mellan ägarnas och intressenternas mål i offentlig sektor. Verksamheter i den offentliga sektorn har istället konflikter mellan finansiella och icke-finansiella mål, där fokus ligger i att få resurserna att räcka till för att uppnå andra mål. Förslag till vidare forskning: Trots att det finns mycket forskning kring Balanced Scorecard, ser vi ändå ett behov att studera fenomenet balans vidare. Antingen i en djupare jämförande studie där konceptet i den offentliga sektorn jämförs med den privata sektorn, alternativt i en studie som belyser medarbetares attityder till Balanced Scorecard och målstyrning. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget innefattar en ökad förståelse kring balansen mellan olika mål formulerade i Balanced Scorecard, där fokus i den offentliga sektorn ligger i att tydligt synliggöra finansiella och icke-finansiella mål. Det praktiska bidraget innefattar en ökad förståelse för de verksamheter vi studerar över vilken balans som eftersträvas i deras verksamheter, men ger också en inblick för liknande organisationer i offentlig sektor. / Aim: Previous research suggests that the Balanced Scorecard is about creating a balance between financial and non-financial objectives, while others believe that it is about the balance between owners and stakeholders objectives. Our purpose in this study is therefore to increase understanding of how to create balance between different objectives, with a focus on the Balanced Scorecard in the public sector. Method: This qualitative study is based on a hermeneutic and social constructivist approach. The theoretical framework builds on previous research in the field and empirical data is collected through semi-structured interviews. Through an abductive process, theory and empirical data is weighed against each other to increase understanding. The analysis is sorted by the themes that arise in the study. Result & Conclusions: Our study suggests that there is no conflict between the owners and stakeholders goals in the public sector. Businesses with no explicit profit-making purpose has a conflict between financial and non-financial objectives instead, where focus is in getting the resources to be sufficient to achieve their other objectives. Suggestions for future research: Although there is much research on the Balanced Scorecard, we still see a need to further study the phenomenon of balance. Either a deeper comparative study of the concept in where the public sector is compared with the private sector, alternatively a study that highlights employees' attitudes to the Balanced Scorecard and performance management. Contribution of the thesis: The theoretical contribution include an increased understanding of the balance between objectives formulated in the Balanced Scorecard, where the focus of the public sector is to clearly visualize financial and non-financial objectives. The practical contribution includes a better understanding of the businesses we are studying over the balance to be sought in their operations, but also gives an insight of similar organizations in the public sector.

Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal. De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog. / Social media has become a big part of people's daily lives and therefore provides a great opportunity for organizations and businesses to reach out to more people. Although organizations have had a few years to find strategies adapted to social media, there are still many who see it as another channel to merely informing and market instead of using it to create relationships with the audience. This essay aims therefore to examine how Friends, who is a non-profit organization, communicate on Facebook to build and nurture relationships with their audiences. A relationship between the organization and the audience are based on a shared interest in each other and a mutual commitment. The study is based on theories of social media, engagement, dialogue and relationship-building communications to create a greater understanding of how a not-for-profit organisation use Facebook as a relationship-building communications channel. The methods used in the study is a quantitative content analysis to get an overall picture of the content of Friends Facebook page and the way it engages the audience and a qualitative content analysis to deeper analyze how Friends communicates to create relationship and engage their audience and how they handle the dialogue in the comment field. With the help of the methods, Friends Facebook page where studied in the form of posts, comments to posts, likes, shares, and answers to comments. The results of the analysis show that Friends partly are using Facebook to reach out with information about the organization and its purpose, but also use Facebook to engage the audiences in different ways. This is done by, among other things, encourage the audience to go out and contribute to a better society themselves and through entertaining and gratifying message that is linked to the organization's values. Friends uses many relationship-building elements in posts like giving thanks and recognize the audience, personal addressing and emotionally charged words. They also treat different kinds of comments in a way that is tailored to the commentary, which means that they mimic a real dialogue. In many of the comments Friends uses a personal approach and a personal signature that facilitates continued dialogue.

Inledning: Svenska kyrkan införde 2011 en ny modell för verksamhetsindelning. Syftet var bland annat att skapa en gemensam intern redovisning där kyrkans grundläggande uppgift delas upp på kostnadsställen. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka vilken styrning som passar för Svenska kyrkan. Förutsättningarna för att möjliggöra en styrning för ökad måluppfyllelse kommer att studeras. Uppsatsen syftar också till att utvärdera användningen av Svenska kyrkans nya verksamhetsindelning och motivera hur organisationens ledning och styrning kan förbättras. Metod: Studien genomfördes som en explorativ utvärderingsstudie och undersöker om den nya verksamhetsindelningen förändrat styrningen. En enkätundersökning skickades ut till alla kyrkoherdar och ordförande i kyrkoråd. Svarsalternativen var en attitydskala mellan 1-5 som analyserades med hjälp av medianer. Resultat: Svenska kyrkan är en organisation som styrs av traditioner och värderingar, men ändå har infört ett traditonellt ekonomistyrsystem. Organisationen har förutsättningar för att styras med hjälp av normer och värderingar så länge avstånden mellan ledning och verksamhet är små. I takt med att organisationen växer och blir mer komplex krävs en annan typ av styrning. Den mest effektiva styrningen för Svenska kyrkan skulle vara en målstyrning där ledningen sätter upp mål med tillhörande mått. Sedan har den anställde möjlighet att själv avgöra på vilket sätt målen ska uppnås. / Introduction: The Swedish church have introduced a new accounting model. The aim was to create a common internal accounting where the Church's fundamental mission is divided into cost centers. Purpose: The paper aims to examine the most effective management for the Swedish Church. The paper also aims to evaluate the use of the Swedish church's new accounting system and motivate how the organization's leadership and management can be improved. Method: The study was an exploratory evaluation study to examine how the new method changed the management. A questionnaire where sent to all vicars and chairmen of the church council. The answers within an attitude scale between 1-5 was analyzed by using medians. Results: The Swedish church is an organization managed by traditions and values but yet has introduced a traditional management control systems. The organization has potential to be controlled using values as long the organization is small. As the organization grows, a different type of control is needed. The most effective control for the Swedish Church would be a target management where the management sets goals and related measurements. Then, the employees has the opportunity to decide how the objectives will be achieved.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden. En kommunal verksamhet måste också anpassa det balanserade styrkortet för att det ska fungera väl i verksamheten som är politiskt styrd. Vi kommer via teorier kring det balanserade styrkortets införande och anpassning till den kommunala verksamheten diskutera strategins roll i organisationen och utifrån de fyra processerna vision, kommunikation, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande söka svar på problemformuleringen; Hur använder en svensk kommunal verksamhet sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem? Vi har genom en kvalitativ metod samlat in informationen genom en fallstudie med 9 intervjuer av respondenter med olika arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Genom vår hermeneutiska kunskapssyn har vi i vår studie sökt svar på vår problemformulering och syften genom att genomföra intervjuer inom 3 olika nivåer i socialtjänsten; ledningsgruppen, mellanchefer och övriga medarbetare. Med denna uppdelning kan vi se om ledningens uppfattning om det balanserade styrkortet stämmer överens med övriga anställda inom socialtjänsten.  I analysen och slutsatsen kom vi fram till ett antal faktorer som styrker att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Bland annat att: alla respondenter kände till visionen och termen styrkort, det balanserade styrkortet används som en extern och intern kommunikationskanal, socialtjänsten är en strategifokuserad organisation och de har aktuella förbättringsarbeten. De faktorer som motsäger sig detta är att: det balanserade styrkortet inte är kopplat löpande till resursfördelning och att det inte finns någon möjlighet för socialtjänsten att omformulera styrkortet då perspektiv och resultatmått är politiskt styrda. Som helhet ser vi stora fördelar med det pågående förbättringsarbetet KLARA 2013 som genom processkartläggningar syftar till att förbättra socialtjänsten på längre sikt. Vi drar slutsatsen att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem men att det finns vissa områden som skulle kunna utvecklas. De rekommendationer vi kan ge är att bryta det tydliga fokus som finns mot det ekonomiska perspektivet och istället lägga större vikt på de övriga perspektiven. Kommunikationen kan förbättras mellan olika enheter och även strategin bör lyftas fram på det framgångsrika sätt de lyft fram verksamhetsidén, värdegrunden och visionen. / There has always been a need to control the future economic growth and during the 1990s the Balanced Scorecard became a popular management model in both the private and the public sector. Using the Balanced Scorecard in a Swedish municipality is based on the argument to be able to see beyond financial measurements. According to the founders of the Balanced Scorecard, Kaplan and Norton, the Balanced Scorecard has evolved from being seen as a measurement system to a strategic management system. This thesis will through a case study evaluate how the social services within Umeå municipality are using the Balanced Scorecard as a strategic management system. The social services are a non-profit organization, which has the challenge of performing well today as well as in the future. The municipality needs to adapt the Balanced Scorecard to make it a well functioning tool to be used in a politically controlled environment. Through theories regarding the implementation and adaptation of the Balanced Scorecard in a municipality, the role of the strategy will be discussed. With a basis in the four processes vision, communication, business planning and monitoring and learning we will seek the answer of our research question; how does a Swedish municipality use the Balanced Scorecard as a strategic management system? A qualitative method was used to gather information from 9 interviews with respondents from various levels of the organization. With a hermeneutic view of the knowledge, we will evaluate whether the management’s point of view differs from the view of other employees.  We found a number of factors supporting that the social services within Umeå municipality uses the balanced scorecard as a strategic management system, among others: all the employees were aware of the vision and the term scorecard, the balanced scorecard is used as an external and internal communication channel, the social services is a strategy-focused organization and they have a project for improvement. The factors that oppose the use as a strategic management system are: the balanced scorecard is not linked to the allocation of resources and that there is no possibility for the social services to reformulate the perspectives and measures due to political control. We can see great advantages with the ongoing project for improvement KLARA 2013 that through process mapping aims to improve the social services in the long run. We concluded that the social services are using the balanced scorecard as a strategic management system but there are some areas that could be developed further. We recommend the social services to switch focus from the economy perspective to include more from the other 3 perspectives of the Balanced Scorecard. Improvements can be made in the communication between different business areas and the strategy also has to be better communicated through the organization.

Bakgrund: Inkubatorer är organisationer som syftar till att hjälpa nystartade företag att växa och överleva sina tidiga år. Det finns tydligt beskrivet hur inkubatorernas stödprocesserär utformade, men beskrivningar om hur och varför de utformats på detta sätt lyser med sin frånvaro. Ett fåtal forskare har antagit eller beskrivit kopplingar mellan processutformning och organisationers målsättning, men ingen tydlig koppling verkar ha identifierats. Genom att sammankoppla målsättning och process syftar denna studie till att illustrera hur processer utformas, både inom inkubatorer och hos andra organisationstyper. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur målsättningen hos icke-vinstdrivande svenska inkubatorer påverkar utformningen av inkubatorernas inkubationsprocesser. Metod: Uppsatsen utgår ifrån ett konstruktionistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, som i sin tur inneburit ett iterativt arbetssätt. Studien har en kvalitativ forskningsdesign, och undersöker 11 svenska inkubatorer i en fenomenbaserad små-N-studie. Uppsatsens respondenter valdes ut genom ett i huvudsak målstyrt urval, och data från respondenterna har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har utförts baserat på den empiriska data för att finna kopplingar till uppsatsens frågeställningar. Slutsats: Studien drar tydliga kopplingar mellan målsättning hos svenska icke vinstdrivande inkubatorer och deras inkubationsprocesser. Dessa kopplingar kan dras både mellan övergripande mål och specifika mål inom organisationerna. Urvalet till en inkubator påverkas mycket av inkubatorns olika mål. Vissa delar av handledningsprocessen, främst nätverksaktiviteter och rådgivning, påverkas också tydligt av inkubatorns mål. Denna studie har dessutom påvisat att de specifika målen som formulerats hos inkubatorerna ofta baseras på de övergripande målen. / Background: Business incubators are organizations with a purpose to help new ventures grow and survive their early years. There are descriptions of the general incubation process, but clear motivations of their process design are sorely missing. Some researchers suggest links between the goals of organizations and their process design, but a clear connection seems to be missing. By connecting goals and processes, this study aims to illustrate how processes are formed within business incubators as well as other types of organizations. Purpose: The purpose of this study is to describe how the goals of Swedish non-profit incubators influence the design of business incubators’ incubation processes. Methodology: The study is based on a constructionist perspective with an abductive approach, which in turn has led to an iterative study process. It is based on a qualitative research design and investigates 11 respondents through a small-N-study. Respondents were chosen based on a mostly goal-driven selection process, and empirical data has been collected through semi-structured interviews with each respondent. A thematic analysis was conducted on this data to answer the research questions posed. Conclusion: The study draws clear connections between goals of Swedish non-profit business incubators and their incubation processes. These connections can be made from both organizational goals and specific goals within the organizations. Incubators' selection processes are largely affected by the different goals of the organization. This is also true for networking and guidance activities within the incubator. In addition, the study has shown that specific goals within the incubators are largely influenced by their organizational goals.

Lojala kunder är eftertraktade för företag, genom deras återkommande köp och positiva attityd till varumärket. Icke vinstdrivande secondhandorganisationer bygger sin verksamhet på att personer skänker gåvor (gåvogivare), varför det är attraktivt att de är lojala (givarlojalitet). Dessa organisationer bedriver biståndsarbete med intäkter från försäljningen av gåvor, samt erbjuder arbetsträning och liknande insatser i sin verksamhet. Detta gör att ökad givarlojalitet leder till minskade sociala klyftor i samhället. Vikten av givarlojalitet ökar också genom ett allt större miljöfokus i samhället, vilket i sin tur ger ökande konkurrens om begagnade varor. Det blir därmed intressant att skapa insikt i hur secondhandorganisationer arbetar för att nå givarlojalitet. Detta är syftet med denna studie. Medan teorier om lojalitet hos kunder är omfattande, har detta bara i begränsad utsträckning studerats i ett sammanhang av gåvogivare. Det finns därför även ett akademiskt intresse av studien.  Fyra icke vinstdrivande secondhandorganisationer har studerats kvalitativt, genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats baserat på befintliga teorier om kundlojalitet, med dess etablerade koncept nöjdhet, engagemang och förtroende. Det är tydligt att organisationerna arbetar medvetet för ökad givarlojalitet och att de tillämpar teorier om kundlojalitet. Nöjdhet hos gåvogivarna eftersträvas i ett positivt gåvotillfälle och att erbjuda en känsla av att göra gott. Engagemang baseras på gåvogivarens vilja att göra gott. Förtroende hos gåvogivarna vill man bygga vid gåvotillfället, genom skriftlig information och en verksamhet som är förtroendefull. En sammanfattande modell för hur secondhandorganisationer arbetar för att skapa givarlojalitet har tagits fram.  Sammantaget visar studien att organisationerna försöker skapa givalojalitet genom kommunikation. Samtidigt har kommunikation kring miljömässigheten med secondhand och om den arbetsträning som erbjuds fått stå tillbaka, till förmån för kommunikation om den nytta som gåvorna generar i biståndsverksamheten. / Customer loyalty is very much desired for companies, based on its implications to reoccurring purchases and positive attitudes to the brand. The operations of non-profit second-hand organisations rely on people (donors) to donate their used goods. It is thus beneficial for them to obtain loyalty among donors (donor loyalty). The overall aim of these organisations is to generate revenues from the sale of second-hand goods, to provide aid to vulnerable people. To provide work training and similar social activities is an important part of their operations as well. These activities imply that high donor loyalty will lead to less social gaps in society. The importance of donor loyalty is enhanced by environmental concerns in society, which leads to more competition for used goods. It is thus of interest to gain insights to the way second-hand organisations are working to obtain donor loyalty. This is the aim of this study. Theories of customer loyalty are vast, but donor loyalty has been scarcely studied before. This implies this study should be of interest for the academic community as well. Four non-profit second-hand organisations were included in this study, utilizing a qualitative method of semi structured interviews. The results were analysed based on established theories within customer loyalty, and the underlying concepts of satisfaction, engagement and trust.  The analysis gave that the organisations are working consciously to obtain donor loyalty, applying theories of customer loyalty. Donor satisfaction is strived for by developing a positive donating occasion. Engagement is based on the donors wish to make a contribution to charity. Trust is aimed for at the donating occasion, through written information and by trustworthy operations of the organisations. A model for donor loyality in the context of non-profit second-hand organisations was generated. In summary the organisations strive to strengthen donor loyalty through communication with the donors. There was a clear focus on communication about charity, but communication about the environmental friendliness of second hand operations and the genuine social focus of the organisations (e.g., work training) was scarce.

Hedersrelaterat våld och förtryck är ett aktuellt och omdebatterat ämne i dagens Sverige. Enligt lag är det socialtjänsten som har det yttersta ansvaret i arbetet med att bistå de hedersutsatta med stöd, hjälp och skydd. Flertalet icke statliga organisationer som arbetar med dessa frågor har bildats, då kommunerna inte tycks ha möjlighet att ensamma bedriva kampen mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Syftet med denna studie är att, genom socialarbetares berättelser, undersöka vilken roll icke statliga organisationer har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, samt huruvida det finns ett samarbete mellan dessa organisationer och socialtjänsten beträffande arbetet. Vidare är syftet att undersöka socialarbetares upplevelser av sin egen utsatthet för hot och våld i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck inom icke statliga organisationer. För att undersöka detta har Göteborg valts som exempelkommun och således studeras organisationer som är verksamma inom kommunen och på något sätt arbetar med hedersrelaterade frågor. Datainsamling har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad design, med fyra socialarbetare från tre olika organisationer. Intervjumaterialet har därefter bearbetats genom en narrativ analys med tematisk ansats.  Sammanfattningsvis tyder materialet i studien på att icke statliga organisationer har en viktig roll i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Studien visar att icke statliga organisationer fyller en unik funktion i jämförelse med andra aktörer och kompletterar Göteborgs kommuns arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Inom exempelkommunen finns en kommunikation mellan icke statliga organisationer och socialtjänsten i hedersfrågor, men hur samarbetet är utformat varierar. Denna studie visar att alla aktörer är av nytta i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och att ett gott samarbete mellan icke statliga organisationer och socialtjänst gynnar de utsatta. Utifrån materialet i studien kan vi se att det finns en risk att socialarbetare inom icke statliga organisationer utsätts för hot eller våld i arbetet med hedersfrågor. Att vara medveten om att arbetet innebär risker kan leda till oro, dock främst för klienternas säkerhet.

Tidigare forskning: Studien grundas framförallt på teorier om redovisningsval och desspåverkan på ekonomisk ställning, men även forskning om förståelse av finansiell information. Problem: Tidigare forskning har marginellt beforskat hur avskrivningsmetod påverkarekonomisk ställning. Dessutom används vinstdrivande organisationer i större utsträckning änicke vinstdrivande organisationer som empiriska exempel inom forskningen. Studie och syfte: Studien utreder hur sparandet hos bostadsrättsföreningar har påverkats avavskaffandet av progressiv avskrivningsmetod, till följd av införandet av K-regelverken, somledde till en ökning av avskrivningskostnader för föreningar som tidigare tillämpat dennaavskrivningsmetod. Syftet är att undersöka vad ökade avskrivningskostnader till följd av byteav redovisningsprincip får för konsekvenser för bostadsrättsföreningars sparande. Metod: Metoden är kvantitativ där data har samlats in från 70 bostadsrättsföreningarsårsredovisningar, varav 35 stycken tillämpade progressiv avskrivningsmetod innan införandetav K-regelverken och 35 stycken redan tillämpade linjär avskrivningsmetod. Eftersom studienämnar undersöka skillnader i medelvärden för olika grupper lämpar sig en kvantitativ metod. Resultat: Studiens resultat visar att sparandet inte har ökat mer för de bostadsrättsföreningarsom tidigare använde progressiv avskrivningsmetod, vilket även bekräftas av ett robusthetstest. Bidrag: Denna studie bidrar till ett breddat forskningsfält inom byte av redovisningsprincipereftersom den bidrar med hur specifikt avskrivningsmetod påverkar underliggande ekonomiskahändelser och således ekonomisk ställning. Dessutom kan vårt resultat bidra genom huruvidatidigare forskning kan tillämpas på en typ av icke vinstdrivande organisation. Resultatet avdenna studie kan användas av praktiker eftersom det visar att sparande inte ökar på grund avökade avskrivningskostnader, och därmed att andra metoder för sparande kan vara merlämpliga.