Abstract Bachelor’s thesis in Business Administration III, Organisation 15 HP, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar, Spring 2021. Writers: Jens Pålsson and Victoria Tjäder Advisor: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Title: One step forward - two steps back - About virtual leadership and culture Purpose: The purpose of the study is to describe the dynamic relation between leadership and organizational culture in a (increasingly) virtual workplace. A particular focus of the study is the leader’s experience and view on this connection. Method: An inductive approach in the shape of Grounded Theory that examines the phenomenon the affect virtual work has on the leader’s ability to affect the organizational culture. The data has been collected through qualitative interviews. Conclusion: The study concludes that the leader’s have regressed to an earlier and outdated view on leadership, where the focus is on structures and processes rather than human values and motivation. The change the leaders experience in their role means that they find it harder to affect the culture at a virtual workplace. The difficulty to maintain an informal communication and relation is also a contributing cause that makes the leaders turn to more hard values. It’s found that the fast and unexpected transition to virtual work leaves many of the leaders feeling unprepared and therefore might not choose the most suitable and well thought out methods to lead at a distance. Keywords: Organizational culture, virtual organizations, virtual leadership, formal communication, cultural governance

Andelen företag som erbjuder distansarbete har ökat både på grund av yttre förutsättningar i form av utvecklad teknologi samt att samhällets inställning till distansarbete ändrats. Ett ökat intresse för distansarbete skapar även nya sätt att utforma organisationer. Arbete på distans finns i olika omfattning på olika företag, därmed kan man säga att företag erbjuder distansarbete i olika grad. Organisationers val gällande i vilken omfattning företaget jobbar på distans kan i allt större utsträckning ses som ett resultat av ett strategiskt beslut. Med allt mer komplexa organisationer skapas även nya möjligheter och utmaningar, där tillit beskrivs som grundläggande för att få team på distans att prestera och känna jobbtillfredställelse. Samtidigt har tidigare studier sett att det är svårt för ledare att skapa tillit i virtuella organisationer och att det fortfarande behövs mer kunskap om hur team uppfattar de aktiviteter som ledarna gör närdet kommer till de nya typer av organisationsformer som uppkommit. Enligt problembakgrunden identifierades ett forskningsgap kring hur olika arbetssätt påverkar teams tillit till ledare. Baserat på det syftar studien till att beskriva hur teamets tillit till ledaren ser ut i företag som har olika grader av distansarbete genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar distansarbete teamets tillit till ledaren i ett remote-first bolag och i ett remote-friendly bolag? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ jämförelsestudie genomförts där vi undersökt ett remote-first bolag och ett remote-friendly bolag inom samma bransch (konsultbranschen),med liknande storlek (små företag) och som båda är lokaliserade på samma plats (Sverige) utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Två operativa ledare och fyra teammedarbetare intervjuades i varje bolag. Av studiens resultat framgår det att grad av distansarbete påverkar teamets tillit till ledaren. Vikan se att olika typer av tillit påverkas där organisationens utformning i remote-first ger förutsättningar för högre institutionsbaserad tillit än inom remote-friendly. Vidare kan vi se att det inom remote-friendly finns en större affektiv tillit än inom remote-first vilket underlättar för att skapa en personlig relation, sammanhållning och feedback. Inom remote-first används i huvudsak information- och kommunikationsteknologi med låg mediarikedom och vi kan se att det finns färre fysiska träffar vilket försvårar aktiviteter som skapar affektiv tillit.

A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.