<p>Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.</p>

Syftet med studien var att (1) undersöka 12 elitgolfares förståelse av begreppet visualisering (2) undersöka elitgolfares visualiseringsupplevelser i relation till deras golf (3) undersöka vad elitgolfspelarna önskade förbättra gällande deras visualiseringsanvändande och förmåga. I studien deltog 12 elitgolfspelare (nio män och tre kvinnor) och de var mellan 19 och 25 år gamla (M = 21.5 år). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Samtliga deltagare intervjuades vilket resulterade i 12 individuella visualiseringsprofiler som analyserades genom visualiseringsmönster. Deltagarna använde visualisering och några mönster som användes var: Bra slag och Hur slaget skall slås. En likhet var att flera visualiserade visuellt och kinestetiskt dock fanns skillnader angående vilket perspektiv som användes. Elitgolfspelarna angav flera syften till att visualisera: bl.a. självförtroende och bättre resultat. Gällande vad de önskade förbättra kring visualiseringsanvändande och förmåga uppgav en deltagare önskan att vända negativa visualiseringar till positiva. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning om idrottares visualiseringsanvändande.

<p>Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.</p>

Syftet med studien var att undersöka fotbollsspelares upplevelser av visualisering, fotbollsspelares upplevelser av self-talk och om det finns något samband mellan deras upplevelser av visualisering och self-talk. I studien deltog tio manliga fotbollsspelare i Sverige med en medelålder på 23 år (SD = 4.029). Resultatet från undersökningen analyserades kvalitativt. Resultatet visade att nio av tio spelare använde sig av visualisering. Fotbollsspelarna upplevde både frivillig och ofrivillig visualisering. Alla nio spelare använde visualisering i samband med tävling och vanligt upplevda visualiseringsmönster var: Brytning, Överlappning och Göra mål i syfte att hitta rätt känsla. Alla tio spelare använde sig av self-talk, i samband med träning och tävling. Använda self-talkmönster bland spelarna var t.ex.: ”Kom igen nu”, ”Jag är stark” och ”Spela med hjärtat” och användes bla. för att förbättra koncentrationen, prestationen och hitta en positiv känsla. Vidare visade resultatet att fyra av tio spelare kombinerade visualisering och self-talk i samband med träning eller tävling. Resultatet diskuterades i relation till tidigare visualiserings- och self-talk-forskning.

<p>Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet.</p> / <p> The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.</p>

Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) användes som mätinstrument. Resultatet visade att det var stora skillnader mellan spelarnas generella och specifika visualiseringsupplevelser. Resultatet visade även att på en stor dynamik i spelarnas visualiseringsmönster. Förändringar i spelarnas visualiseringsmönster kan förklaras utifrån Action Theory (Nitch, 1985). Vidare visade studie att spelarnas medvetenhet ökade under undersökningsperioden. Framtida forskning rekommenderas att beakta såväl minnets roll, som idrottarnas medvetenhet. / The objectives of this study were to: (1) examine 2 elite soccer’s players’ general imagery experiences; (2) examine the elite soccer players’ specific imagery experiences in relation to trainings; (3) how soccer players’ imagery experiences changed between the different investigations and (4) how the soccer players’ awareness about their imagery experiences changed during the study period. Two elite soccer players (both men), 22 and 24 years, old participated in this study. The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull 2008a) was used as an instrument. The results showed that it was major differences between the players’ general and specific imagery experiences. The results showed a big dynamic in the players’ imagery patterns. The changes can be explained using the Action Theory (Nitch, 1985). Furthermore the players’ awareness increased during the study period. In future research it is recommended to consider both the role of the memory and the athletes’ awareness.

<p>Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters. Several imagery patterns were experienced, and the most common one was <em>Good lift. </em>A few imagery patterns were used by more than one individual; they were however experienced in different ways.<em> </em>The most common purpose was to increase motivation. Through imagery the powerlifters experienced both positive and negative effects. The negative effect was reported in spontaneous imagery, which was experienced by three powerlifters. Deliberate practice was categorized from several imagery patterns experienced by three powerlifters. This study supports the Analytical framework of imagery experiences (Weibull, in press).</p> / <p>Visualisering är en individuell, inre kognitiv process (Morris, Spittle, & Watt, 2005). Denna studie har därför kvalitativt undersökt följande syften: (1) elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) om elitstyrkelyftare använder visualisering avsiktligt. I studien deltog 5 elitstyrkelyftare (3 män, 2 kvinnor) som var 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) modifierades och användes för att uppnå studiens syften. Visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Flera olika visualiseringsmönster upplevdes, vanligast var <em>Bra lyft. </em>Vissa visualiseringsmönster upplevdes av flera styrkelyftare, dock på olika sätt. Vanligaste syftet för visualiseringsanvändande var att öka motivation. Visualisering upplevdes ge både positiva och negativa effekter. Negativa effekter upplevdes av spontan visualisering som rapporterades av tre styrkelyftare. Ett antal visualiseringsmönster klassificerades som avsiktlig träning hos tre styrkelyftare. Denna studie stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck).</p>

Imagery is an individual and cognitive process (Morris, Spittle, &amp; Watt, 2005). This study has therefore qualitatively examined following objectives: (1) elite powerlifters imagery experiences and (2) if elite powerlifters use imagery deliberately. Five elite powerlifters participated in the study (3 men, 2 women), they were 21-37 years old (M = 27.6; SD = 6.1). The Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) was modified and used to meet the objectives for the study. Imagery was used by all elite powerlifters. Several imagery patterns were experienced, and the most common one was Good lift. A few imagery patterns were used by more than one individual; they were however experienced in different ways. The most common purpose was to increase motivation. Through imagery the powerlifters experienced both positive and negative effects. The negative effect was reported in spontaneous imagery, which was experienced by three powerlifters. Deliberate practice was categorized from several imagery patterns experienced by three powerlifters. This study supports the Analytical framework of imagery experiences (Weibull, in press). / Visualisering är en individuell, inre kognitiv process (Morris, Spittle, &amp; Watt, 2005). Denna studie har därför kvalitativt undersökt följande syften: (1) elitstyrkelyftares visualiseringsupplevelser samt (2) om elitstyrkelyftare använder visualisering avsiktligt. I studien deltog 5 elitstyrkelyftare (3 män, 2 kvinnor) som var 21-37 år gamla (M = 27.6; SD = 6.1). Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES; Weibull, 2008b) modifierades och användes för att uppnå studiens syften. Visualisering användes av samtliga styrkelyftare. Flera olika visualiseringsmönster upplevdes, vanligast var Bra lyft. Vissa visualiseringsmönster upplevdes av flera styrkelyftare, dock på olika sätt. Vanligaste syftet för visualiseringsanvändande var att öka motivation. Visualisering upplevdes ge både positiva och negativa effekter. Negativa effekter upplevdes av spontan visualisering som rapporterades av tre styrkelyftare. Ett antal visualiseringsmönster klassificerades som avsiktlig träning hos tre styrkelyftare. Denna studie stödjer den Analytiska referensramen för visualiseringsupplevelser (Weibull, i tryck).

<p>Blakeslee och Goff (2007) föreslår att dressyrryttares visualiseringsfärdigheter bör skilja sig från andra sporter som inte involverar ett djur. Enligt Murphy, Nordin och Cumming, (2008) finns det ett behov av ett instrument som tar hänsyn till visualiseringstyp, funktion och dess utgång. The survey of imagery experiences in sport (SIES; Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) är ett relativt nytt instrument som mäter dessa variabler. Syftena i denna studie var därför att: (1) studera elitdressyrryttares visualiseringsupplevelser, (2) studera elitdressyrryttares förståelse och (3) upplevelse av instrumentet SIES. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod användes i studien. Dressyrryttarnas visualiseringsupplevelser skiljde sig till viss del från tidigare forskning. Till exempel användes flest visualiseringsmönster för syftet <em>hitta rätt känsla </em>och<em> hörselsinnet </em>inkluderades i många visualiseringsmönster<em>. </em>Deltagarnas förståelse och upplevelse av SIES var god med endast några få oklarheter gällande bland annat effekt och frekvens.</p> / <p>Blakeslee and Goff (2007) suggest that dressage riders’ imagery experience should be different from other sports that do not involve an animal. According to Murphy, Nordin and Cumming (2008), there is a need for an assessment instrument assessing the imagery type, function and outcome. The Survey of imagery experiences in sports (SIES, Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) is a relatively new instrument that measures these variables. The objectives of this study was therefore to: (1) study the elite dressage riders’ imagery experiences, (2) study the elite dressage riders’ understanding and (3) experiences of the instrument SIES. A combination of qualitative and quantitative method was used in the study. The elite dressage riders’ imagery experiences partly differed from previous research. Most imagery patterns were for example used for the purpose <em>find the right feeling</em> and the <em>auditory</em> <em>sense</em> was included in many imagery patterns. The participants’ understanding and experience of SIES were good, with only a few ambiguities regarding for example effect and frequency.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Motion är viktigt för vår hälsa, men många som börjar motionera slutar inom en snar framtid (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). Det är därför viktigt att utveckla strategier som motiverar människor till träning. Visualisering är en teknik som visats ha en motivationshöjande effekt hos motionärer. Kim och Giacobbi (2009) menar dock att det finns ett behov av att skilja på innehåll, syfte och effekter inom motionsvisualiseringen och att ett nytt mätinstrument därför behövs. Syftena med studien var därför att: (1) utveckla och testa mätinstrumentet the Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010), samt att (2) studera motionärers frivilliga och spontana visualiseringsupplevelser. De teoretiska referensramarna som användes var Den Analytiska Referensramen för Visualiseringsupplevelser (Weibull, 2009) samt An Applied Model of Imagery Use in Exercise (Munroe-Chandler & Gammage, 2005). Resultat visar att IPIEE fungerade väl, att motionärerna använde flest frivilliga visualiseringsmönster för syftet motivation och att flest spontana visualiseringsmönster hade effekt på motivationen. De vanligaste innehållen i visualiseringsmönstren var Träningssituationer följt av Icke träningsrelaterade händelser/situationer. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramar samt tidigare forskning.</p> / <p>Exercise is important for our health, but many who start exercise drop out in the near future (Fallon, Hausenblas, & Nigg, 2005). It is therefore important to develop strategies that motivate people to exercise. Imagery has been shown to have a motivating effect on exercisers. Kim and Giacobbi (2009) argue that there is a need to distinguish between content, functions and effects in exercise imagery and that a new instrument therefore is needed. The objectives of this study were therefore to: (1) develop and test the instrument Individual Profile of Imagery Experiences in Exercise (IPIEE; Weibull & Johnsson 2010) and (2) study exercisers’ voluntary and spontaneous imagery experiences. The theoretical frameworks that were used were the Analytic Framework of Imagery Experiences (Weibull, 2009) and An Applied Model of Imagery Use in Exercise (Munroe-Chandler & Gammage, 2005). The result shows that IPIEE worked well, that voluntary imagery was mostly used to increase motivation and the most spontaneous imagery patterns had an effect on motivation. The most common contents were Exercise situations followed by Non-exercise related events/situations. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.</p>