No description available.

Sånger med en särskild funktion har alltid intresserat mig. Jag fascineras över att rösten på olika sätt kan användas i en vardaglig kontext, där ett ändamål står i centrum. Musiken blir ett verktyg, ett sätt att underlätta ett arbete eller en syssla. Det finns i vallvisornas lock på djur, i arbetssångernas taktfasta ramsor - och inte minst, i vaggvisorna. Jag kan inte minnas första gången jag blev bekant med begreppet Fiskeskärsmelodin. Troligen var det någon gång när jag nyss påbörjat mina eftergymnasiala studier i folkmusik. Melodin i sig har jag dock med mig sedan barnsben, långt innan jag visste att den kallades för just fiskeskärsmelodin. Det finns ett antal kända vaggvisor, till exempel Evert Taubes Byssan Lull och C.M. Bellmans Vaggvisa för min son Carl, som bygger på fiskeskärsmelodins säregna struktur. I denna studie som berör vokal skandinavisk folkmusik ämnar jag att hålla ett enkelt och generellt språk, men det kan förekomma begrepp som kräver en viss förkunskap inom ämnet. Jag kommer referera till fiskeskärsmelodin på olika sätt, ibland med begreppet fiskeskärsvisa och i ett analytiskt sammanhang med begreppet fiskeskärsvariant eller enbart variant. Ordet traditionsbärare förekommer även det frekvent, och används när jag refererar till en eller fler av de fyra sångare jag valt att analysera.

Originally presented as the author's Thesis (doctoral)--Universität, Leipzig, 2002. / Includes bibliographical references.

In Ottoman music culture, song text collections (güfte mecmūʿaları) play a crucial role in transmitting vocal repertoire. They employ paratext which supplies information about modal and rhythmic organisation as well as genre, composer and author attribution. In combination with oral tradition continuing until the present day, this method was understood as sufficient in the prevalent absence of notation until roughly the mid-19th century. Using the example of “Kimi mestāne seḥer yār ile gülşende yatur” by Rūḥī-yi Baġdādī, a poem set to music at least three times since around the mid-17th century which is still part of the repertoire today, we explore possibilities of evaluating güfte mecmūʿaları as source material for the historiography of Ottoman art music.

Ämnet för denna kandidatuppsats är Arnold Schönbergs verk Pierrot Lunaire. Det komponerades under sommaren 1912 och är än idag ett av de mest fascinerande modernistiska verk som finns, ofta framfört och ständigt aktuellt. Jag har i uppsatsen, förutom att ha gett en redogörelse för uppkomsten av Pierrot Lunaire och dess betydelse, undersökt min egen inlärningsprocess när jag som sångerska instuderat fyra satser ur verket, och utifrån resultatet dragit slutsatser om hur den här typen av musik bäst instuderas. Syftet med studien var alltså en utforskning av olika metoder för instudering, specifikt inom området svårinlärd vokalmusik. Metodiskt består denna undersökning av några olika komponenter. Själva studien i inlärning genomfördes på min loggbok över övningstimmar ägnade åt Arnold Schönbergs Pierrot Lunaire, vilken jag strukturerat efter tre sinsemellan olika instuderingsmetoder, som sedan i retrospektiv vägs mot varandra för att påvisa vilken som ger störst effektivitet. Utöver detta har jag läst en rad vetenskapliga artiklar i akt och mening att få begrepp om Pierrot Lunaire’s upphovspersoner samt deras levnadsförlopp, och därtill om själva verkets natur. Vidare har jag tillsammans med en pianist navigerat mig igenom musiken och spelat in ett klingande exempel som bifogas till denna uppsats. Resultatet av studien har varit relativt entydigt men vägen till den slutsats jag kunde dra har inte varit helt rak – det har visat sig att olika inlärningsprocesser kan ge olika resultat beroende på om man vill lära sig materialet på lång eller kort sikt. Man kan dra slutsatsen att en grundlig och systematisk instudering av de olika musikaliska aspekterna var för sig, påvisat med instuderingsmetod nr. 2 har det mest långsiktiga resultatet i fråga om precision och säkerhet, vilket i sin tur leder till större konstnärlig frihet. Detta resultat innebär insikt om hur jag, och förhoppningsvis andra, bör förhålla oss till instudering av modernistisk konstmusik. / <p>Bilaga 1 – Partitur på fyra satser ur <em>Pierrot Lunaire (</em>Arnold Schönberg, Op. 21 komponerad år 1912),<em> </em>se nedan. </p><p>Bilaga 2 - MP3-fil innhehållandes framförandet av fyra satser ur <em>Pierrot Lunaire.</em> </p><p>Sopran: Eleonora Poignant </p><p>Piano: Anonymiserad student vid KMH</p><p>1. Mondestrunken</p><p>4. Eine blasse Wäscherin</p><p>6. Madonna</p><p>7. Der kranke Mond </p>

Detta examensarbete innefattar en reflektion inför min examenskonsert och vernissage med musik och konst inspirerad av den Jämtländska fjällvärlden där jag växte upp. Min avsikt var att skapa en hyllning till den plats jag håller närmst om hjärtat, samt att genom olika medel göra ett försök att skildra den.  Mitt stilanalysarbete kretsar kring folksångerskan Kirsten Bråten Berg och hennes framförande av den norska visgenren Nystev. Syftet med arbetet har varit att försöka beskriva Kirsten Bråten Bergs sångsätt och uttryck, och därtill kartlägga nystevens struktur och gestaltning.  Studien har som avsikt att väcka intresse hos den som visar nyfikenhet för den skandinaviska folkmusik- och vokaltraditionen. Min förhoppning är att vederbörande ska få ta del av verktyg, inspiration och material gällande ämnet, och att detta ska leda till ett vidare utforskande av genren. / <p><strong>Program examenskonsert:</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Årstider</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Gamlestev</strong></p><p>Trad. efter Kirsten Bråten Berg</p><p></p><p><strong>Tiden flyr när vill du börja / Erotokritos</strong></p><p>Trad. efter Anders Hoas / trad. Grekland</p><p></p><p><strong>O sommartid så skön och kär</strong></p><p>Trad. efter Dansar Edvard Jonsson</p><p></p><p><strong>Kalhygge</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Improvisation ur Gryning över Kalahari</strong></p><p>Författare Lasse Berg</p><p></p><p><strong>Sven Svane / Gåtegangar</strong></p><p>Trad. efter K. Bråten Berg / A. Myrin &amp; G. Nergaard</p><p></p><p><strong>Seint var det om kvelden</strong></p><p>Trad. efter Paul Sveinall</p><p></p><p><strong>På dig jag hoppas</strong></p><p>Trad. efter Gustav Jönsson</p><p></p><p><strong>I norr</strong></p><p>S. Hultqvist Kott</p><p></p><p><strong>Jämtländsk vaggvisa</strong></p><p><em>A. Edwall</em></p><p><em></em></p><p><strong>Medverkande:</strong></p><p>Sofia Hultqvist Kott — sång, shrutibox</p><p>Susanne Rosenberg — sång</p><p>Óskar Guðnason — sång</p><p>Siri Flensburg — sång</p><p>Jim Base — elgitarr</p><p>Albin Myrin — klarinett</p><p>Leif Ottosson — dragspel</p><p>Olov Lindroth — tramporgel</p><p>Christian Mohr Levisen — kretensisk lyra</p><p>Gard Nergaard — hardingfela, altfiol, pedal steel </p><p></p><p><strong>Video och ljudupptagning: </strong></p><p>Alexander Wallin</p>

No description available.

Die Physik der Lauterzeugung (Phonation) wurde mit Hilfe der Theorie der Nichtlinearen Dynamik untersucht. Digitale Hochgeschwindigkeitsaufnamen von Schwingungen in menschlichen und nichtmenschlichen Kehlkoepfen, digitale Bildanalyse, Signalanalyse und Modenanalyse wurden zur quantitativen Beschreibung nichtlinearer Phaenomene eingesetzt. Es wurden nichtlineare Phaenomene bei stimmkranker (pathologischer) menschlicher Lauterzeugung untersucht, wie auch in stimmgesunden Singstimmen und in Kehlkoepfen von nichtmenschlichen Saeugetieren mit Stimmlippen-Membranen. Durch Bifurkationsanalyse eines einfachen mathematischen Modells fuer Stimmlippen mit Membranen konnten beobachtete Lautmuster nichtmenschlicher Saeugetiere qualitativ "nichtlinear gefittet" werden. Die Schwerpunkte dieser Arbeit waren: 1. die Klassifikation von Lautmustern in zeitgenoessischer Vokalmusik, um Erzeugungsmechanismen fuer komplexe Stimmklaenge zu erklaeren, die im kuenstlerischen Kontext vorkommen. Im besonderen war die Rolle der Quelle-Trakt-Kopplung von Interesse; 2. Instabilitaeten in Stimmpatienten, die durch Asymmetrien in einzelnen Stimmlippen wie auch zwischen den Stimmlippen verursacht wurden; 3. dynamische Effekte von duennen, leichten und schwingenden Stimmlippen-Membranen, vertikalen Fortsaetzen der Stimmlippen bei Saeugetieren. Stimmlippen-Membrane finden sich in Kehlkoepfen von Fledermaeusen und Primaten, wo sie einerseits zur Ultraschallerzeugung verwendet werden und andererseits fuer eine grosse Lautvielfalt sorgen. Ein Stimmlippen-Membran-Modell wurde entwickelt, um dieses diverse Lautrepertoire zu reproduzieren. Dieses Modell zeigte zwei Stimmregister. Ueber die Geometry der Stimmlippen-Membrane konnte der subglottale Einsatzdruck minimiert werden und der Druckbereich fuer Phonationen vergroessert werden. Numerische Simulationen demonstrierten, dass das phaenomenologische Stimm-Membran-Modell das Lautrepertoire von Fledermaeusen und Primaten qualitativ reproduzieren konnte. / In this thesis, the physics of phonation was discussed using the theory of nonlinear dynamics. Digital high speed recordings of human and nonhuman laryneal oscillations, image processing, signal analysis, and modal analysis have been used to quantitatively describe nonlinear phenomena in pathological human phonation, healthy voices in singing, and nonhuman mammalian larynges with vocal membranes. Bifurcation analysis of a simple mathematical model for vocal folds with vocal membranes allowed a qualitative ''nonlinear fit'' of observed vocalization patterns in nonhuman mammals. The main focus of the present work was on: 1. the classification of vocalizations of contemporary vocal music to provide insight to production mechanisms of complex sonorities in artistic contexts, especially to nonlinear source-tract coupling; 2. pathological voice instabilities induced by asymmetries within single vocal folds and between vocal folds; 3. the dynamic effects of thin, lightweight, and vibrating vocal membranes as upward extensions of vocal folds in nonhuman mammals. In nonhuman mammals, vocal membranes are one widespread morphological variation of vocal folds. In bats they are responsible to produce ultrasonic echolocation calls. In nonhuman primates they facilitate the production of highly diverse vocalizations. A vocal membrane model was developed to understand the production of these complex calls. Two voice registers were found in the vocal membrane model. The vocal membrane geometry could minimize phonation onset pressure and enlarge the phonatory pressure range of the model. Numerical simulations of the model revealed instabilities that qualitatively resembled observed vocalization patterns in bats and primates.