<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.</p><p>Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk. Resultatet visar även två möjligheter respektive två hinder, de fyra sistnämnda kategorierna, som identifierats utifrån respondenternas uppfattningar om webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.</p><p>En slutsats utifrån denna studie är att möjligheterna med webbaserade sociala nätverk är stora när det gäller att attrahera potentiell arbetskraft. Vidare uppfattas det vara av stor vikt att vara professionell i användandet av webbaserade sociala nätverk samt medveten om utmaningarna det kan innebära, exempelvis att skapa en två-vägs-kommunikation, att interagera med och få feedback av användarna tillika de potentiella arbetstagarna.</p>

No description available.

No description available.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi   Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle. Verktygen ifråga är olika former av webbaserade program och tjänster som finns tillgängliga via datorn. Det är program och tjänster som tillhandahåller möjligheter att dela dokument, dela ljud och bild samt ha konferenssamtal med mera. Denna typ av verktyg är en del av det breda utbud av verktyg inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) som finns idag. Undersökningen genomfördes med en enkät där undervisande personal på Högskolan i Gävle hade möjligheten att svara på om huruvida de webbaserade verktygen upplevdes som ett stöd samt om de fått information och utbildning om dem.   Användandet och det upplevda stödet varierar mycket beroende på vilken typ av verktyg respondenten tillfrågats om. Generellt är plattformen Blackboard ledande i både användande och upplevt stöd, även om det också finns stora variationer inom plattformens verktyg. Skype och Adobe Connect används i mindre utsträckning samt att än färre har fått information och utbildning i dessa verktyg. Resultatet visar en tendens att fördröjd kommunikation och utbyte av filer är de högst skattade funktionerna och att det upplevda stödet där är som högst.   Användbarheten i resultatet bör dock värderas varsamt då antalet respondenter endast var 49 av de närmare 400 som fanns i urvalet. Det morsvarar mindre än 13 procent. Den låga svarsfrekvensen gör resultatet mycket svårt att använda i verksamheten, även om det ger aningar om hur de aktuella IKT-verktygen används.   Nyckelord: Webbaserade verktyg, IKT, Blackboard, Högskolan i Gävle

<p>Dagens litteratur kring området webbaserade affärsprocesser är ofta möjlighetsinriktad och framtidsorienterad. Det finns således en risk för att litteraturen ger en alltför ensidig bild av forskningsområdet. För att söka erhålla en mer nyanserad bild av området ställer jag mig den övergripande forskningsfrågan: Vilka möjligheter och begränsningar medför webbaserade affärsprocesser?</p><p>För att besvara denna fråga används en triangulerande ansats och förutsättningslösa empiriska studier, för att undvika blockerande förförståelse. Jag genomför två fallstudier på företag vilka båda bedriver handel mot konsumentledet uteslutande via Internet. Fallstudieföretagen är NetShop och BuyOnet, där NetShop är anonymiserad. Dessa fallstudieföretag har valts så att de skiljer sig på ett flertal punkter för att erhålla ett komparativt analysmaterial. Den kanske främsta skillnaden är att NetShop säljer en fysisk produkt och BuyOnet en digital produkt. Metodologisk inspirationskälla är grounded theory, men datainsamling och dataanalys utförs med stöd av generiska teorier. Som stöd för dataanalysen har jag även utvecklat ett informationssystem. Inledningsvis analyseras producenten med avseende på dess förutsättningar och hur den webbaserade affärsprocessen genomförs. Därefter kartläggs det webbaserade affärsgörandets effekter genom att kunders förfrågningar och producentens svar analyseras. För respektive fallstudie analyseras också vilka möjligheter och begränsningar som det webbaserade affärsgörandet medför. Resultaten från fallstudierna jämförs därefter med avseende på framkomna aspekter. För att söka erhålla ett mer generellt resultat med avseende på webbaserade affärsprocessers möjligheter och begränsningar förs avslutningsvis en resultatdiskussion med utgångspunkt tagen i teori.</p><p>Resultatet karakteriseras som empiri- och teorigrundade tendenser. Bland resultaten utmärker sig den webbaserade affärsmodellen, verksamhetskarakteriserande kategorier och olika webbaserade aspekters möjliggörande och begränsande relationer till varandra.</p>

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft. Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding. Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk. Resultatet visar även två möjligheter respektive två hinder, de fyra sistnämnda kategorierna, som identifierats utifrån respondenternas uppfattningar om webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft. En slutsats utifrån denna studie är att möjligheterna med webbaserade sociala nätverk är stora när det gäller att attrahera potentiell arbetskraft. Vidare uppfattas det vara av stor vikt att vara professionell i användandet av webbaserade sociala nätverk samt medveten om utmaningarna det kan innebära, exempelvis att skapa en två-vägs-kommunikation, att interagera med och få feedback av användarna tillika de potentiella arbetstagarna.

<p>Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte. Åsikter och synpunkter ges ur systemutvecklarperspektiv samt ur användarperspektiv. Undersökningen innefattar även en litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att multimedia måste användas med försiktighet och kunskap om hög användbarhet skall uppnås. Undersökningen påvisar att multimediainslag inte alltid uppskattas av användare till lika hög grad som hos systemutvecklare och författare av facklitteratur.</p>

<p>Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem. Resultatet av arbetet tyder på att de undersökta metoderna inte är vanligt förekommande, ingen användning av metoder för webbaserade informationssystem har funnits i undersökningen. Enkäten visade istället att metodanvändning i form av egenutvecklade och traditionella systemutvecklingsmetoder är hög. Skälen till att metoder utvecklade specifikt för webbaserade informationssystem inte används i större utsträckning har undersökningen funnit främst bero på systemutvecklares bristande kunskap om tillgängliga metoder, men också uppfattningen om att metoder medför ökade utvecklingskostnader och medför att utvecklingsprojekt tar längre tid.</p>

The purpose of the thesis is to investigate how information seeking processes,librarians and users are formed and constructed in web-based search guides ofpublic libraries. Questions raised are: How are information seekingprocesses presented in the search guides? How do libraries and librariansappear in the texts? How are users presented in the search guides?The thesis analyses web-based search guides from two large public libraries insouthern Sweden, eight texts in total. The texts are analysed through asystemic functional text analysis based on ideational meta-functions,interpersonal meta-functions and also register and context.Based on the textual analysis, effects and consequences of the design andformulation of the texts are discussed. Theories and previous research aboutinformation literacy, user education and expertise are used. Mainly fourdifferent approaches to user education are identified to further clarify anddeepen the discussion.The conclusion is that the design of web-based search guides hasconsequences for how information seeking processes, libraries and librariansand users are shaped and created in the web-based search guides.

Vid utveckling av applikationer som har nätverkskrav så är det inte alltid lätt att veta vilken teknik som bör väljas. Realtidskommunikation öppnar upp flera möjligheter till applikationer där höga krav ställs på svarstider. I denna studie så jämförs WebSocket och WebRTC för att ge ett bättre underlag vid val av bakomliggande teknik för att uppnå realtidskommunikation i spel. Två olika spelartefakter utvecklas där den ena stödjer WebSocket och den andra stödjer WebRTC. En användarstudie används sedan för att utvärdera dessa. WebSocket och WebRTC ställs även mot varandra i ett experiment som resulterar i att WebSocket presterar bättre.